Aviseringar
Rensa alla

Mitt liv är så tråkigt.


Hm, innan jag ger mitt förslag vill jag bara poängtera min amatörmässiga nivå inom ämnet psykologi och hur människor fungerar, men tror du inte att du skulle må bra av en utmaning, om du nu känner att vardagen är tråkig?
Det finns en flitigt använd fras som lyder "Du vet inte vad du har förrän du förlorar det". Kanske går det att applicera på den här situationen.

Res bort ett tag, på egen hand om du verkligen stör dig på alla du känner. Sätt upp ett mål för dig själv, välj t ex. ut en stad som ligger 27 mil från där du bor, och bestäm dig för att gå hela vägen dit och tillbaka.
Kanske lite svårt nu med vintern i antågande, men jag hoppas att du förstår vad jag menar.

Lycka till!

/Observator


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

The Box:

Du har vänner och ett förhållande....
något som många här på UM saknar

[y]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

mitt liv med. jag hatar det[sad] jag börjar tro nu att det aldrig kommer att bli bättre eller att livet kommer att ändra sig. mitt liv är full av repriser.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

The Box:

Du har vänner och ett förhållande....
något som många här på UM saknar

cry me a river [tired]

[bigsmile][cry]

Hallonpaaj:

Ja det är väl antagligen det. Får ofta gråtattacker och tycker ofta att allt känns ganska meningslöst.

Men om du verkligen känner så. Bäst att ta & söka hjälp INNAN det spårar ut. Snälla gör det. Berätta bara till någon!!! Det finns hjälp att få, men det är mycket enklare(?) i ett tidigare skede än när sjukdomen tatt ut sin fulla rätt!


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

IamFail:

Men om du verkligen känner så. Bäst att ta & söka hjälp INNAN det spårar ut. Snälla gör det. Berätta bara till någon!!! Det finns hjälp att få, men det är mycket enklare(?) i ett tidigare skede än när sjukdomen tatt ut sin fulla rätt!

Jag pratar med kuratorn på min skola men ska jag vara ärlig så känns det inte som det hjälper ett dugg så vet inte vad jag ska göra.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Hallonpaaj:

Jag pratar med kuratorn på min skola men ska jag vara ärlig så känns det inte som det hjälper ett dugg så vet inte vad jag ska göra.

snacka med någon annan tex psykolog?


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Hallonpaaj:

Jag pratar med kuratorn på min skola men ska jag vara ärlig så känns det inte som det hjälper ett dugg så vet inte vad jag ska göra

stick till typ ungdomsmottagnigen ller bup eller nåt då, du träffar henne varje dag så det är ju säkert lite störigt det med. jag skullle iaf vilja gå någon annanstans och snacka om det


   
SvaraCitera

Prata med din pojkvän om det. Prata med dina vänner om det. Försök göra något spännande. Något annorlunda. Utmana dig själv. Gör grejer du brukade tycka var roligt. Ofta om man bara går in för det kan man uppskatta det igen.
Ändra inställning helt enkelt.
Du har det väldigt bra jämfört med många. Så ta vara på det.


   
SvaraCitera

Nachac:

Bara för att det finns barn som svälter i Afrika är det inte mindre synd om någon i ett i-land som har förlorat sin bästa vän.

D.v.s. att det inte är mindre synd om någon för att någon annan har det sämre. Det finns alltid någon som har det sämre.

Instämmer helt och hållet.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Barnbidrag:

Instämmer helt och hållet.

[y]


   
SvaraCitera

Hallonpaaj:

eller någon som har förslag på vad jag kan göra åt det här?

Flytta och starta nytt [wink]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Hallonpaaj:

eller någon som har förslag på vad jag kan göra åt det här?

Prova yoga, det skulle nog vara bra för dig [y]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Hallonpaaj:

Är det någon som känner som jag? eller någon som har förslag på vad jag kan göra åt det här?

Jag förstår hur det kan vara!
Många har känt likadant och många sitter bara och väntar på att något ska hända, att något spännande och roligt ska dyka upp ur tomma intet... men vet du.. Den enda som kan ändra på ditt liv är du själv. Vad vill du ha i ditt liv? Vad det än är så kan du fixa det.
Så sitt inte och var åskådare åt ditt liv, utan stig upp och bli ditt livs manusförfattare.

Jag vet hur det är med det där med vänner... de vänner man varit med förr brukar man vid tonåren växa sig ifrån. Alla skaffar sig nya personligheter och nya intressen och man börjar bli mer intresserad över resten av världen. Så därför kan gamla kompisar som man umgåtts med som mindre plötsligt bli tråkiga. Det är normalt.

Även om man har pojkvän och har vissa vänner så kan det ändå kännas tomt. Men det är du som ordnar ditt livs ingredienser!
Och det är inte alls svårt, egentligen. vi bara komplicerar det hela.


   
SvaraCitera

Kill yourself [smile]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Gör dig lite mer självständig kanske? Jag har haft kompisar som skaffat partners och blivit totalt uppsugna av dem. Det finns fan inget värre nästan.[shake]


   
SvaraCitera