Forumet - När fick du din första kärlek?

När fick du din första kärlek?

2344 2 33
första gången jag var tillsammans med någon var jag 13 och min, öh, pojkvän gick i åttan och hade igelkottsfrisyr och kallade sig själv "modellen". var inte kär men tyckte att han var ~cool~ för han hade magrutor. gjorde slut efter att han kysst mig genom att stoppa in hela jävla tungan i min mun medan jag förskräckt stod med uppspärrade ögon och halvöppen mun innan jag kunde ta ett steg tillbaka och säga "öh jag måste gå hem och äta middag nu"

första gången jag var kär var jag 14 och övertygad om att vi skulle vara jättekära hela livet

terrormat: första gången jag var tillsammans med någon var jag 13 och min, öh, pojkvän gick i åttan och hade igelkottsfrisyr och kallade sig själv "modellen". var inte kär men tyckte att han var ~cool~ för han hade magrutor. gjorde slut efter att han kysst mig genom att stoppa in hela jävla tungan i min mun medan jag förskräckt stod med uppspärrade ögon och halvöppen mun innan jag kunde ta ett steg tillbaka och säga "öh jag måste gå hem och äta middag nu"

första gången jag var kär var jag 14 och övertygad om att vi skulle vara jättekära hela livet
Hur är det idag?

Är du "ihop" med någon nu?

terrormat: gjorde slut efter att han kysst mig genom att stoppa in hela jävla tungan i min mun medan jag förskräckt stod med uppspärrade ögon och halvöppen mun innan jag kunde ta ett steg tillbaka och säga "öh jag måste gå hem och äta middag nu"
Hjärta herregud. lider med dig sister.

Har nog varit kär från och till i någon hela mitt liv känns det som, men första gången det var på riktigt var jag 14. Vi träffades av en slump på Hamsterpaj när jag var 12 och chattade i två år, sen träffades vi i min hemstad, och blev tillsammans. Vi var ihop i typ ett och ett halvt år, det var ett distansförhållande. Vi var sjukligt beroende av varandra under nästan hela förhållandet, vilket i sin tur ledde till oerhörd svartsjuka och kontrollerande beteende från bådas håll. Han var inte särskilt schysst mot slutet, och ännu värre när vi gjort slut.

Spana också in:

de va i rövburgare kung o jag va 12 år o vi blev ihop på sms han skrev han trodde han va kär i mig o jag sa dsm så sa han "så då kan vi betrakta oss som ihop nu" de va rakt på inga konstigheter. jag va i småland och min bästa kompis va i samma rum. de kändes väl ok = )

fast första riktiga kärlek va när jag va 15 vill jag säga d där första va mest ba gulligt
Har varit kär i många, men skulle gissa att i kanske 2:an/3:an var första gången. Det var i min bästa kompis, en kille som jag än idag är relativt polare med. Jag gjorde dock slut pga vågade/orkade inte ha ett förhållande, då min manipulerande pappa förbjöd mig. Senare blev jag kär i en annan, var också extremt kär liksom han verkade i mig, vi blev ihop via MSN och han gjorde slut nästa dag. Tror han skrev något stil med "asså, förlåt, du är skitsnygg men jag är kär i en annan på innebandyn" ... ja.

Har ärligt talat haft svårt för förhållanden efter detta, har varit kär två ytterligare gånger innan min nuvarande förälskelse, men vid dessa tillfällen vågade varken jag eller killen snacka med varandra. Överhuvudtaget. Mina f.d bästa vänner har varit med om när jag föll för olika killar, och minns hur mina vänner berättade att de såg det på mig - det är helt enkelt jävligt uppenbart när jag är kär, haha. Man blir ju samtidigt lite galen av kärlek Blink

Så ja, idag då: träffade en kille för snart två månader sen som mina känslor växer för varje dag, när jag berättade om honom för min psykoterapeut påstod hon också att jag såg väldigt kär ut, hehe. Inser liksom efter en dag utan min kärlek att man känner sig tom, längtande och bara tanken av honom gör mig knäsvag eller fnittrig. Älskar honom otroligt mycket och vet inte hur jag skulle klara mig utan karln Hjärta

Vart lite off-topic, men så ser det ut =)
Egentligen är jag osäker såhär i efterhand om jag någonsin varit kär.
När jag gick klasserna 4-7, gick i samma klass som mig en tjej som jag tyckte var jättesnygg. Vågade aldrig prata med henne. Hade jättesvårt att slita blicken från henne. Men var jag kär? Tyckte mest kanske bara att hon var just snygg.
Sen bytte jag skola när jag skulle börja 8:an. Där i klassen började en tjej som följde mig vart jag än gick på skoltid. skulle alltid sitta bredvid mig på lektionerna. Följde efter mig på rasterna. Skulle alltid vara nära mig. Gärna så att våra kroppar rörde vid varandra. 
Dagarna bara rusade. Jag var som i ett glädjerus. Men var jag kär? Jag var nog bara glad för att någon verkligen tyckte om mig. Kanske rentav var kär i mig. Efter att jag hade varit utfryst sedan klass 4, då jag bytte enhet. 
Men kär var jag inte. Inte på riktig. För att sedan tröttnade på att hon var som en svans. aldrig riktigt så starka känslor för henne som att jag varit kär. Så kanske jag var kär förrän jag var 20. Eller så var det först då som jag blev kär på riktigt. 
Jag trodde att jag var kär i en kille som jag blev tillsammans med för ungefär två år sen, han var gullig och allt men sen blev han ett jävla svin och jag var fast i förhållande rädd för vad konsekvenserna skulle bli om jag gjorde slut. Jag var nog mest bara desperat när jag blev tillsammans med han, jag var inte kär i han alls, jag var kär i kärleken, men inte honom. 

I somras började jag dock snacka med en kille som bor några timmar bort, vi snackade i princip varje dag och skypade osv. Efter ett tag började vi gilla varandra och vi såg fram emot att träffa varandra, vilket vi faktiskt gjorde för 1 och en halv vecka sen!
Han är min första och enda kärlek. Gillar han extremt mycket och känner att vi klickar hur bra som helst tillsammans. Vi är verkligen hur lika som helst på olika sätt, jag ser nog migsjälv i honom lite. Han är bäst som en sjöhäst.
Jag fick min första kärlek när jag gick i 4:an. Han var en ny kille i skolan/klassen och han fick känslor för mig innan, dock var dom lite obesvarade (vi var bra vänner och jag såg honom bara lite som en vän). Vi blev tillsammans i 5:an, fast då hade jag inga känslor för honom utan det var mer grupptryck (alla i klassen var tillsammans med någon). När jag tänker tillbaka tänker jag att jag skulle kunnat gjort annorlunda och visat mer känslor i 4:an. Första kärleken satte liksom mallen lite för vilken slags kille jag vill ha i framtiden

Första gången jag blev kär var jag kanske.. 10? Och det varade upp till då jag var 15-16. Tänker inte nämna vem han var för det är.. privat. Men vi kände varandra väldigt bra kan jag säga iaf. Träffade han ofta osv. Men det kunde inte bli vi pga omständigheter, han var dessutom 7 år äldre. 

Mitt första förhållande, som varade längre än en vecka (4år typ) fick jag när jag var 16 år. Han var 1 år yngre och vi hade i princip allt gemensamt. Dock så behandlade han mig som skit igenom hela förhållandet, började bra med att vara otrogen med sitt ex. Som han dessutom lämnade för mig haha. Vi kände knappt varandra när vi blev tillsammans, usch vilken fjortis man har varit. Sen var det kaos i 4 år, det tog slut och jag åkte in på psyket.