Forumet - När jag dör.

När jag dör.

1282 0 90
När jag tänker på att jag dör, varför oroar jag mig för hur de små, obetydliga människor, som inte ens vet om min existens, ska få reda på att jag dött?

Ja men typ, den där söta killen på bussen som jag stöter på flera gånger i veckan och får massa ögonkontakt med, eller den trevliga tanten i närbutiken som alltid ler mot en när man handlat, den anonyma bloggläsaren som kontinuerligt läser uppdateringar av min blogg eller UMaren som läser tråden ägnad till min död av någon annan UMare...

Jag tänker på dig, och jag vet inte ens vem du är.
(Jag tänker på detta, och jag vet inte ens varför)

Spana också in:

kebu12:

Typ att vi skall bli ledsena, eller vadå?[shake]


Nej, utan hur "ni" ska få reda på att jag dött. Det är så obetydligt, tanten i kassan t.ex., hon bara ler för att hon måste men tänk så många gånger hon made my day om jag haft en dålig dag. För när jag tänker omvänt så tänker jag "tänk om dendär tanten dör och jag kommer inte få veta det".
ohYEA_:

I detta fall blir det nog Lindblom då vi går i samma klass.


Jaså, det visste jag inte Dold text: (hur skulle jag veta det egentligen ^^).
Men där ser man, ni går alltså i samma gymnasieklass? hade ni sett varandra på UM eller/och skrivit med varandra innan ni började i samma klass? fett coolt egentligen.