Forumet - Öppna armar.

Öppna armar.

1010 2 40
Snälla, innan ni fortsätter läsa vill jag att ni ska veta att det värsta jag vet är Sympati, medlidande och folk som lägger näsan i blöt.

Jag vill gärna hålla mina armar jämna och fina, för i framtiden kanske jag ångrar mig.
Så jag tänkte höra om nån har erfarenhet/information om att bränna sig, ni vet, ta t.ex en metallbit och ta en tändare o värma upp metallbiten för att sen trycka den mot armen. Jag har hört att det kan bli ärr, men vill veta om ärren stannar förallttid eller om dom bara ligger på armen som en bubbla i en period. Hur länge isf?


Vissa vet om min ålder, men mina problem är värre än många, jag snackar inte om små problem som vänskaps problem. Det är sån skit jag inte tänker ta upp på en officiell hemsida. Och inga sympati/medlidande kommentarer heller. Tack.
MissJanuary:

ta t.ex en metallbit och ta en tändare o värma upp metallbiten för att sen trycka den mot armen.


haha omg brukade göra exakt detta när jag var liten och emo[surprised][blush] men ah det blir märken som stannar kvar forever typ. tänkte också att "aja men om man bara bränner sig försvinner det säkert efter ett tag". men ne, först var det bara vitt och skrynkligt, sen blev det massa brännblåsor, sen sprack de och började blöda och blev skorpor ist, sen försvann de efter någon månad och blev fyrkantiga brännmärkes-ärr som fortfarande sitter kvar[n]

Spana också in:

ganska inte värt det imo. den där tillfredställande smärtan osv man vill åt som självdestruktiv är ju bara i ett par sekunder. sedan bara svider det och är jobbigt i flera veckor, och växlar mellan att läcka var och blod hela tiden, hålla på och sätta på och byta plåster i ett par månader, osv osv. jätteomständigt[n] och går ju inte att bara tejpa ihop på samma sätt som ett skärsår.
Nintendos BFF:

ganska inte värt det imo. den där tillfredställande smärtan osv man vill åt som självdestruktiv är ju bara i ett par sekunder. sedan bara svider det och är jobbigt i flera veckor, och växlar mellan att läcka var och blod hela tiden, hålla på och sätta på och byta plåster i ett par månader, osv osv. jätteomständigt och går ju inte att bara tejpa ihop på samma sätt som ett skärsår.


Mjo, är nog enda sättet att orka med problem i guess.
Kanske är enda sättet att visa folk att världen inte är en liten fairytale.
S3ON:

Ah, det verkar ju som ett billigt vis att "tatuera" sig på!Forma något fint av den där metall-biten du och kör hårt! Vänta inte för länge though, ett par sekunder är tillräckligt. Brännskador är ju inte trevligt..


Haha, tatuering with no color. Men dock är jag nog inte tatuerings-typen. Well, för grova brännskador = går inte att dölja med tröja, så fort något nuddar blir man Oh god..
Kviq:

fast du kan ju inte svara för hur andras världar är. och om deras liv är fairytales så ser jag inte varför du behöver få dem att inte vara det längre. är det inte illa nog att du mår dåligt?


Hm, menar dock att visa de som förstörde mig att de dom gjort påverkat mig psykiskt. Ja, jag är en sådan person som gärna hämnas på folk när de förstör så stora delar av mitt liv. Speciellt när de gör det medvetet.
MissJanuary:

Hm, menar dock att visa de som förstörde mig att de dom gjort påverkat mig psykiskt. Ja, jag är en sådan person som gärna hämnas på folk när de förstör så stora delar av mitt liv. Speciellt när de gör det medvetet.


Om de gör det medvetet tror jag inte att de blir särskilt förkrossade över att du gör illa dig själv.
Om man ska ta av sig dömarglasögonen är väl brännskador bland det sämsta man kan dra på sig som självskadebeteende, eftersom de hänger kvar så länge, svider och är väldigt känsliga. Endorfinkicken vid självskadetillfället blir väldigt dyrköpt.

Sedan tar vi på oss glasögonen igen: Det finns antagligen bättre sätt att hantera smärtan. Fundera på att prata med någon professionell.