Forumet - Olyckligt kär i min styvsyster

Olyckligt kär i min styvsyster

2603 1 29
Hej!

Jag har hamnat i en helt absurd situation som jag inte vet hur jag ska hantera. Har blivit kär i min styvsyster. Hon är 13 och jag är 18. Under tiden vi tillhört samma familj har vi hunnit lära känna varandra och jag har utvecklat starka känslor för henne.

Till en början accepterade jag inte det. Intalade mig själv att hon är min syster och försökte kväva känslorna. Jag hoppades att det skulle gå över av sig självt men nu efter flera månader kan jag konstatera att det inte funkat alls.

Hon är en helt underbar person och jag har aldrig mött någon annan som henne. Man kan lätt missta henne för att vara äldre än vad hon är. Även fast hon ofta är lite barnslig (bara 13 ju) så har hon stunder där åldern inte märks alls och hon är hur gullig och rolig som helst.

Men jag fattar inte varför just henne av alla tjejer som finns. Jag har aldrig haft så här starka känslor för någon annan tjej tidigare. Har bara varit "kär" en gång när jag gick i högstadiet men aldrig haft något förhållande. Bara ytliga relationer och fylleragg och har varit nöjd med det.

Just nu håller jag bara masken men det är så jävla jobbigt ibland. Jag kan inte prata med någon om det och känslorna verkar inte lägga sig. Kan inte heller undvika att träffa henne (och familjen) utan att behöva förklara mig/orsaka andra problem.

Vet verkligen inte vad jag ska göra..

Spana också in:

mrman:

Tror du verkligen att hon har samma känslor för dig?Tänk också på att hon "bara" är 13år och är som sagt fortfarande ett barn i lagens mening.


Det vet jag inte och tänker inte ta reda på heller. Är redan medveten om hur fel det här är. Vad lagen säger känns ändå ganska obetydligt i jämförelse med hur mycket skit jag skulle få av familj och vänner. Därför jag inte kan prata med någon om det här.

S3ON:

Gör ingenting, känslorna lägger sig så småningom, det kan dröja 5 år, det kan dröja 10. Jag har erfarenhet..


Ingenting är vad jag planerar. Hoppades bara på råd som gör det lättare. Väldigt jobbigt att sitta i kläm såhär...
Bra jobbat att inte bara bli kär i sin styvsyster, utan dessutom i sin 13-åriga styvsyster.

Som jag förstår det är ni inte släkt, vilket ju gör att det är okej på så sätt att du är kär i henne, dock ringer desto fler av mina varningsklockor så jag får höra att hon är 13 och du 18. Det är inte riktigt sunt att tycka om så små tjejer när man är nästan vuxen...
Blivande_japan:

Bra jobbat att inte bara bli kär i sin styvsyster, utan dessutom i sin 13-åriga styvsyster.Som jag förstår det är ni inte släkt, vilket ju gör att det är okej på så sätt att du är kär i henne, dock ringer desto fler av mina varningsklockor så jag får höra att hon är 13 och du 18. Det är inte riktigt sunt att tycka om så små tjejer när man är nästan vuxen...


Är väl medveten om det, varför tror du att jag ber om hjälp här?

xyz123:

Vad du än gör, ge inte efter för några som helst typer av fantasier om henne. Det kommer bara bli värre och värre om du gör så, tro mig jag vet. När kan du flytta hemifrån? Det kan kanske vara den bästa lösningen.


Har inte tillåtit mig själv att göra det. Flyttat hemifrån har jag gjort nyligen. Det blev faktiskt mycket värre efter det. Känns fortfarande väldigt ensamt att bo själv.
traed:

Flyttat hemifrån har jag gjort nyligen. Det blev faktiskt mycket värre efter det. Känns fortfarande väldigt ensamt att bo själv.


Jag vet hur det var för mig i början, kändes också väldigt ensamt. Det som hjälper är att försöka vara med vänner så ofta man kan eller sysselsätta sig med plugg, hobby eller vad det kan vara på fritiden. Det kommer bli bättre efter ett tag men det tar lite tid tills det blir så.
xyz123:

Jag vet hur det var för mig i början, kändes också väldigt ensamt. Det som hjälper är att försöka vara med vänner så ofta man kan eller sysselsätta sig med plugg, hobby eller vad det kan vara på fritiden. Det kommer bli bättre efter ett tag men det tar lite tid tills det blir så.


Försöker att göra det. Tack så mycket för råden!
Jag kan hålla med vissa här och säga att ja, du borde vänta. Men jag själv vet hur svårt det är att sitta och vänta på någon. Jag är 17, min pojkvän är 22. Det är alltså 5 år skillnad, som mellan dig och henne. Så småning om kommer åldersskillnaden inte vara så extrem när hon kommer upp i 15/16/17 års åldern. Jag kan dock inte ge dig några bra tips. Sånna finns inte. Bara att prata med en psykolog. Men ingen kan säga vad du ska göra. Det finns inga lätta svar.