Forumet - Olyckligt Kär

Olyckligt Kär

747 0 3
Såhär är det. Jag och min kille har kontaktförbud. Anledningen till det är att vi blev tagna för narkotika brott tillsammans. Det låter egentligen värre än vad det är. Vi rökte en spliff cannabis tillsammans.
Dom har övervakning/ gps m.m sten koll för att jag inte ska kunna nå han eller kunna träffa honom. Han bor en bit bort från mig ca 1 och en halv timme ifrån med tåg. Ända gången jag kan nå han är från mina kompisars telefoner, vi har testat med att han bjudit ut mina föräldrar och mig på fika så dom kan lära känna honom och så han kan bevisa att han faktiskt inte är den dåliga killen dom tror han är. Men dom neka direkt och tog min telefon för att jag hade haft kontakt med honom.
Vi är i åldrarna (jag- 15/16) (han-18).
Och han är en bra kille. Ärligt talat vilken 18 åring vill bjuda ut sin tjej föräldrar på fika med stelt snackande och förhör bara för att bevisa hur mycket han älskar mig.
Jag gråter verkligen för att jag inte får träffa honom eller får tag på honom, vi har kunnat träffas några gånger sen händelsen med polisen men inte många och vi har för det mesta bara fått smugit runt.
Jag har helt slut på idéer. 
Någon som har suttit i en liknande situation eller vet någon lösning? För jag börjar tappa hopp om att det kommer funka..
Förklara lugnt och sansat att dem inte kan låsa in dig och att du faktiskt kommer att träffa honom mot deras vilja ändå. Eftersom dem inte ens vill träffa honom är de dem som verkar oresonliga. Vilket är till din fördel.
Håll dig bara lugn och rationell när ni diskuterar frågan och gör sedan som du själv vill. Tids nog kommer dem förstå att man inte kan styra en annan människa på det sättet.
Kom på först ett sätt att träffas utan att ni faktiskt gör det, skriv ett brev till honom, telefon, sms, mail via datorer till varandra. Sen kommer allt gå jätte bra när ni äntigen kan ses igen! :) Men jag har varit i ungefär precis samma situation för dig, jag kom ut som gay för min bästa vän och sen fick hans föräldrar panik och ville inte att vi skulle träffas igen. Och där slutade det nog dåligt. Men utifrån mina erfarenheter som jag har samlat på mig till chansen för att det ska kunna bli bättre, så är det bra om du gör precis som du har gjort, prövat på alla medel! Sen är det upp till honom. Du kan tyvärr inte tvinga honom att göra nåt, även om det iofs inte skulle vara tvång, så kanske en uppmaning låter bättre men genomför din plan att få kontakta honom stegvis. Så kommer du till slut få en kontakt, på ett eller annat sätt.
Det fick till och med jag göra (som kom nyligen från ett sjukhus från ett kataont tillstånd och kom ut därifrån efter 4 månader och det första jag tänkte på var att kontakta honom) men även om jag fick inte beskedet jag hoppades på, så var det faktiskt skönare att få beskedet än att inte få något överhuvudtaget. Och det beskedet fick jag efter att jag smsade honom i 6 månader men jag tvivlar på att samma situation skulle uppstå igen eftersom jag betraktade han och hans familj som väldigt "unika" (vilket oftast är ju bra, men det var därför jag var tålmodig och ville ha besked) eftersom vi hade känt varandra i två år innan.

Och ja om han läser det här så kommer han känna igen sig isåfall säger jag till honom: Ja jag vill bli vän med dig igen! :) Det har gått snart 3 år sen senast vi kontakta varandra) Men hur som helst, om vi återgår till rubriken:

Genomför en översiktsplan, om du finner det omöjligt att lösa konflikten inom en vecka men samtidigt omöjligt (rent väntemässigt) två månader, försök att bedriva din plan inom en månadsräckhåll. Gör detta stegvis. Jämför aldrig dig själv med andra, gå utifrån vad du själv klarar av med. Sen så arbetar du med ditt första mål, det kan vara vad som helst; 
Välj mellan att skriva ett brev(fysiskt), skicka sms eller maila honom. 

Tänk på att innehållet som du mailar, behöver inte vara något konkret. Börja kanske med ett Hej, hur har du det? Sen skriv något som du tror att han och du tycker om och sen utveckla dina funderingar med vad du själv tycker är roligt och vad som vore roligt till vad han kan följa med på, eftersom du är kär i honom så lär du hitta något att skriva till om! :) (Om du tycker jag är elak så hoppas jag att du skriver ändå, men undvik att skriva någonting om ungdomar.se , det är det som kanske är själva utmaningen! :P).

Jag hoppas att det kommer lösa sig till slut, ta hand om dig så hemskt mycket! Hoppas du finner några av mina råd som vettiga! :) Annars har du säkert egna lösningar, men nu fick du råd av mig som sagt :)