Forumet - Omplaceringshund?

Omplaceringshund?

999 0 11
Jag har haft hund i hela mitt liv och hundägande är inte något nytt för mig. Men jag undrar om det är något speciellt man borde tänka på om man tänker ta en omplaceringshund? Finns det något seciellt som man borde fråga den tidigare ägaren? Tecknar man ett köpavtal även när det gäller en omplaceringshund? Berätta allt ni vet! Är endast intresserad av svar från personer med erfarenhet av omplaceringshundar...
Kan i bland vara svårt att fråga en tidigare ägare om någonting, eftersom det kanske inte finns någon sådan.

Vet två omplaceringshundar från Spanien. De blev slagna och allmänt illa behandlade (svansen på den ena "klipptes" bort..). Det var ganska så jobbigt att ta hand om de två eftersom de va så rädda över i princip allt. Och varje gång en kille kom i närheten så gick de till attack osv. osv.


Så man måste ha mycket, mycket tålamod! [party]
Renesmee:

Kan i bland vara svårt att fråga en tidigare ägare om någonting, eftersom det kanske inte finns någon sådan.


Hade inte riktigt tänkt mig den typen av omplaceringshund. Känner inte att jag är redo att ta ansvar för en hund som blir omplacerad på grund av sådanna saker. Tänkte mig mer en hund som omplaceras av privatperson på grund av t.ex allergi eller ändrade arbets - och/eller familjeförhållanden.
Ta inte omplaceringshund utomlands. Min åsikt är så rå som att sådana hundar hellre ska avlivas. Hemlösa hundar har blivit en marknad och väl här måste hundar flera år gamla anpassa sig efter ett liv i lägenhet och socialiseras med människor efter att ha bott år på gatan.

Omplaceringshund i Sverige kan du skaffa både genom privata ägare och genom hundstall. Jag skaffade min genom en uppfödare som köpt honom till avel, och han kan på grund av skada i bakbenet inte ställas ut. Han har inga beteendeproblem eller nått, utan är väldigt fin! Du ska inte ta en omplaceringshund du känner dig osäker på. Jag hade min hund på prov vid två tillfällen innan jag skrev på köpekontrakt. Jag köpte honom för 5000 kronor.
Jag skulle ta över kvinnans försäkring på hunden, men när jag ringde dagen efter köpet så hade den gått ut 3 månader tidigare. Jag hade vid det tillfället bara ett par veckor tidigare pratat med någon på samma försäkringsbolag, och då var försäkringen ännu "vid liv".
Var felet ligger vet jag inte, om jag ska skylla detta på ägaren eller försäkringsbolaget. Men kolla alltid allting en gång extra, för säkerhets skull. Hon som hade min hund känns faktiskt inte helt seriös då hon inte erbjöd mig köpesumman tillbaka - jag hade köpt en oförsäkrad skadad hund för 5000 kr! SOm tur är har benet blivit bättre, men det skulle kunna gått åt andra hållet. En steloperation som löser hans problem kostar säkert runt 20 000 utan försäkring.

Sätt dig in i grejer, kolla en gång extra, ta hunden på prov och känn efter, ifrågasätt om det är rätt för dig, fråga om hunden har särskilda behov eller några beteendeproblem.

Hundstall är annars en bra väg att gå, du kan omöjligt bli lurad. Hundstallet har mest 2-åriga kamphundsraser, så då ska du dock orka med en sådan hund. De har vissa andra också, du kan alltid ta en titt.

Spana också in:

framtidstron lever:

Ta inte omplaceringshund utomlands. Min åsikt är så rå som att sådana hundar hellre ska avlivas. Hemlösa hundar har blivit en marknad och väl här måste hundar flera år gamla anpassa sig efter ett liv i lägenhet och socialiseras med människor efter att ha bott år på gatan.


Håller med dig, dessutom blir de som skickar iväg hundarna svinrika. Finns till och med fall där den ansvarige har klippt i hunden och liknande bara för att folk ska tycka mer synd om den.
Privatpersoner kan ljuga, utelämna viktiga detaljer och överdriva. Djurorganisationer gör aldrig så.
Alla djur är inte gravt vanvårdade på sådana ställen, och även om de skulle varit det så betyder inte det att det är en dålig hund. Många djur har, precis som människor, bagage, men de klarar det bra om de får bra med stöd. Skulle absolut vänt mig till Hundstallet eller liknande om jag funderade på att skaffa hund.
mediakatt:

men jag antar att det är en god idé att (om möjligt) fråga om sjukdomshistoria, skador, tidigare veterinärbesök och saker i den stilen.


Aah, om ägaren godkänner att man får tillgång till försäkringsuppgifter (vilket ändå behövs när man gör ett ägarbyte och ska skriva över försäkringen) så kan man fråga om hur mycket som tagits ut av den, och kontrollera uppgifter man fått från ägaren. Om hunden haft någon sjukdomshistoria kan man också med nuvarande ägares tillåtelse beställa journalkopia eller prata med tidigare veterinär.
Vid ägarbytet bör en veterinär ha tittat på hunden och konstaterat den frisk, som man gör vid valpköp. Vid valpköp ska veterinärintyget inte vara mer än en vecka gammalt om jag inte minns fel, det är inte fel att kräva detsamma när man tar en omplaceringshund om man vill känna sig säker.
BLODÅDRA:

Om du ska få en alldeles ny hund men nya personliga egenskaper som redan har levt ett liv utan dig, så finns det ju massvis som du behöver fråga ägaren om. Dvs typ allt.


Vilket är ganska självklart, men tack ändå.

Jag har hittat en hund som kanske kan vara något. Det är en chäfer/collie-blandning som nu bor hos fodervärd, men ursprungligen tillhör Solna Hundstall, så de är helt klart seriösa. Hunden är absolut ingen problemhund, men han har en del att lära sig fortfarande. Ska ev ha honom på prov över helgen och se hur det går.