Har mått dåligt en lång tid och nu känns det som att jag snart inte orkar finnas kvar längre.
Finns inte någon mening att gå upp på morgonen eftersom dagarna ser exakt likadana ut varje dag. Trött på det och även att bara få skit hela tiden. Alla kompisar sviker en hela tiden också, vill jag hitta på något kan de aldrig. Är ensam jämt och vet inte var jag ska ta vägen
![[sad]](/img/smilies/sad.gif)
![[love]](/img/smilies/love.gif)
det blir bättre!
äschdå det går att skaffa nya kompisar och saker att variera dagarna med![[party]](/img/smilies/party.gif)
hur länge har du mått dåligt? det kan vara depression om du under en längre tid har känt så som du beskriver.
här är några tecken på att du kan vara deprimerad. (från vårdguiden)
*Du känner dig ledsen och nedstämd och har lätt för att gråta vid minsta motgång.
*Du känner kraftig ångest och oro.
*Du har svårt att känna dig glad eller vara intresserad av sådant som i vanliga fall är roligt.
*Du känner dig irriterad på allt och alla.
Du har svårt att koncentrera dig, vilket gör att skolarbetet påverkas.
*Självförtroendet minskar och ofta upplever man sig själv som värdelös.
*Aptiten förändras. Du kan ha svårt att äta över huvud taget eller också känner du dig sugen på något hela tiden. Hos barn som är deprimerade är viktnedgång eller otillräcklig viktökning vanligt.
*Du sover konstigt och blir lätt störd. En del har svårt att somna, sover mer och mer på dagtid och kan till slut vända på dygnet. Sömnstörningarna blir värre av att man känner oro och ångest.
*Hos tonåringar är det vanligt att man sover mycket men ändå känner sig trött. Minsta handling kan kännas ansträngande att genomföra.
*Risken är stor för både tjejer och killar att börja använda alkohol eller narkotika.
*Framför allt killar kan bli aggressiva och utagerande.
*Du kan vara upptagen av dödstankar och självmordstankar och kanske till och med försöker skada dig själv eller ta ditt eget liv.
om du känner igen dig på dessa punkter och du har känt såhär en längre tid, då föreslår jag att du söker hjälp. BUP, Ungdomshälsan, vårdcentral, Vårdguiden på telefon 08-320 100, Jourhavande kompis, Jourhavande medmänniska, Nationella hjälplinjen, Kurator, Psykolog eller om du känner att du har någon du litar på kan du försöka prata med den.
isola:
det blir bättre!
Jo, har hoppats på det ska bli bättre i flera år nu, men tycker det bara blir värre. Börjar tvivla på det mer och mer, även om det kanske är så.
Skitty:
hur länge har du mått dåligt? det kan vara depression om du under en längre tid har känt så som du beskriver.här är några tecken på att du kan vara deprimerad. (från vårdguiden)
Det började fram och tillbaka i början av förra året, men enda sen augusti till nu har det bara varit kastrof och det blir bara värre. Tror att jag nått botten men verkar inte så än.
Känner igen mig på många av punkterna du skriver. Ångesten lever jag med varje dag. Framförallt när jag ska till jobbet, då är den värst. Vill egentligen bara sätta mig och gråta på en bänk när jag ska dit. Men ja, många punkter stämmer in så kanske borde kontakta någon. Men är lite rädd för sånt också
Ibland är det bästa man kan göra att leva livet på rutin en dag kan det komma en förändring. Det går alltid att försöka intala sig det om inte anat.
Hoppas du kan hitta någon slags lösning. För mig har litteratur (Eckhart Tolle, filosofi, psykologi, skönlitteratur, diverse faktaböcker m.m.), styrketräning, sommar, naturen, vänskap och regelbunden kost fungerat bäst mot ångesten. Har du inte kontaktat psykiatrin så bör du givetvis göra detta.
brokenheart1:
Framförallt när jag ska till jobbet, då är den värst
Samma här, typ, och jag får ofta impulsen att sjukanmäla mig. Lyckligtvis brukar det gå lättare när jag väl är på plats och kommer igång med den hjärndöda syssla som mitt jobb går ut på.
Musik kan förstås också vara bra.
Medicin kan va ett bra alternativ!
Du skulle inte kunna vara lycklig utan dåliga tider, det blir bättre tider och de tider som är glada tider kommer bli så mycket gladare då du vet hur du mådde så som du mår nu.
brokenheart1:
kanske borde kontakta någon. Men är lite rädd för sånt också
ja. är du rädd för att skriva mail till någon? om du inte är rädd för det så kan du väl försöka att maila någon av de hjälpalternativen jag gav. sen om du vågar så kan du ringa också. ta lite i taget så känns det nog inte lika jobbigt.
Skitty:
ja. är du rädd för att skriva mail till någon? om du inte är rädd för det så kan du väl försöka att maila någon av de hjälpalternativen jag gav. sen om du vågar så kan du ringa också. ta lite i taget så känns det nog inte lika jobbigt.
maila är kanske ett bra steg först,ringa skulle jag inte våga. men absolut, ska maila dit då tipsade om. tack för alla svar
