Aviseringar
Rensa alla

Osäker på min kärlek


Ämnesstartare

Nu är det såhär att jag har ett väldigt jobbigt problem. Min underbara pojkvän och jag har snart varit tillsammans i ett år. Vi vart tillsamans i mars 2010 och är jämngamla. Det har varit den bästa tiden i mitt liv hittills. Jag vet att han älskar mig och det gör han mig hela tiden påmind om. Men på senare tid har jag börjat tänka efter.. Det här är både mitt och hans första riktiga förhållanden. Båda var oskulda innan vi träffades. Det är vi inte längre.. Och vi umgicks väldigt intensivt sommaren 2010. En underbar sommar. I början, efter sommaren försvann lite av dethär nykära. Såklart att det gör det någongång. Det förstår jag. Men jag vart rädd, och instabil. Vi småtjafsade ganska mycket där ett tag. Men löste alltid det. Efter det har jag bara funderat och spekulerat. Jag är så osäker på mig själv. Ibland är det underbart, ibland är det lite nere. Men jag är nere i mig själv just nu också. Jag genomgår en depression. Jag känner bara att när det har gått såhär lång tid, min pojkvän har alltid funnits där för mig, jag älskar honom något så otroligt. Alltid stöttat mig. Det känns som om jag inte förkänar en sån underbar kille. Jag höll nästan på att göra slut med honom för några dagar sedan pga min förvirring. Då öppnade han sig, och vi låg och grät i varandras armar ett bra tag.

Kan man inte vilja göra slut pga tryggheten jag känner? Jag vill skynda på allt, jag vill göra allt med honom, flytta ihop med honom, skaffa barn med honom i framtiden.

Men, hur vet man att han är ''the one''. Tänk om jag hittar någon annan?

Och mina vissa av mina kompisar är ganska pessimistiska.. ''du kommer ha flera partners innan du finner den rätta osv, jag tvivlar på att den första kommer hålla livet ut bl.a bl.a''. Jag tar åt mig så lätt.

Hoppas ni orkade läsa allt och förstod. Tacksam för hjälp.
//Förvirrad 17åring.


   
Citera
Ämnesstartare

Tilläg till min text:

Ändå sitter jag och planerar våran ettårsdag och vill hela tiden vara med honom. Men när jag kollar på honom, och han säger vackra saker. Får jag nästan dåligt samvete. Usch. Jag mår verkligen dåligt av all min förvirring.


   
SvaraCitera

Ta dagen som den kommer, behöver inte vara värre än så?


   
SvaraCitera

Testa att vara ifrån honom ett tag.


   
SvaraCitera

ses ni väldigt ofta? testa att ses lite mer sällan isf [y]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

jag vet inte om jag skulle klara av att vara ifrån honom ett tag. men jag vet ej om det beror på tryggheten jag känner.... Dvs så sa han att om vi skulle göra så skulle han inte klara av att komma tillbaka för att han skulle vara för ledsen....


   
SvaraCitera

Du kanske vill vara med honom pga den trygghet förhållandet inger, eller kanske för att du älskar honom.
Vi kan tyvärr inte veta.
Tänk efter ordentligt.
Får du ut mer positivt än negativt av ert förhållande?
Längtar du efter honom när ni är ifrån varandra?
Känner du att du har en grundläggande respekt för honom?
Attraheras du av honom?

Osv.


   
SvaraCitera
smisk

orbiuz:

jag vet inte om jag skulle klara av att vara ifrån honom ett tag. men jag vet ej om det beror på tryggheten jag känner.... Dvs så sa han att om vi skulle göra så skulle han inte klara av att komma tillbaka för att han skulle vara för ledsen....

Men alltså, kan ni inte ens vara ifrån varandra ett litet tag är det ju något fel. Varje människa behöver sin egna tid.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

smisk:

Men alltså, kan ni inte ens vara ifrån varandra ett litet tag är det ju något fel. Varje människa behöver sin egna tid.

Jag tror du missförstod mig lite[crazy]... Jag menar som någon månad eller så...


   
SvaraCitera
smisk

orbiuz:

Jag tror du missförstod mig lite[crazy]... Jag menar som någon månad eller så...

Jaha, jo, klart sånt är svårt, men är man säker i sig själv ska man ju även klara av det [no-no]
Dock måste jag väl säga att jag inte riktigt förstår vad problemet är, fast det skyller jag på min feber.


   
SvaraCitera

orbiuz:

Och mina vissa av mina kompisar är ganska pessimistiska.. ''du kommer ha flera partners innan du finner den rätta osv, jag tvivlar på att den första kommer hålla livet ut bl.a bl.a''. Jag tar åt mig så lätt.

Bara för att vissa behöver vara med flera innan de hittar någon betyder det inte att det måste vara så för alla. Sluta lyssna på dem och följ ditt hjärta och ta inte förhastade beslut

Jag tycker att du verkar vilja vara med din kille och han med dig, håll då ihop istället för att ge upp det ni än så länge byggt upp.

Ni kan iaf testa att inte träffas en vecka eller så och se hur ni känner iaf?


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Tack för alla era synpunkter och funderingar. Det uppskattas verkligen. Blev nyss medlem och det verkar som ett toppenställe! Jag la nyss ut tråden och det är snabba svar. Tack så mycket för era svar.

Min mamma sa också; ''Vad är problemet? Njut och sluta vara en grubblare Emma''. Hon har nog rätt, mamma har alltid rätt antar jag hihi... [love]


   
SvaraCitera
time
 time

orbiuz:

Kan man inte vilja göra slut pga tryggheten jag känner? Jag vill skynda på allt, jag vill göra allt med honom, flytta ihop med honom, skaffa barn med honom i framtiden.

Det kan hända att jag bara är lite trög nu, men varför skulle du vilja göra slut med honom på grund av att du känner trygghet? Speciellt om du vill flytta ihop med honom och skaffa barn och såna grejer.

I mina öron låter det nämligen mer som att du är alldeles förträffligt förälskad i din pojkvän och att det egentligen inte råder någon osäkerhet där.


   
SvaraCitera

orbiuz:

Min mamma sa också; ''Vad är problemet? Njut och sluta vara en grubblare Emma''.

åh, skönt att du kan prata med din mamma om sånt här. tror både jag och mamma skulle känna oss obekväma i ett sådant samtal [blush]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

orbiuz:

Men, hur vet man att han är ''the one''. Tänk om jag hittar någon annan?

Du behöver ju inte tänka föralltid.. Du kan ju bara tänka att just nu vill jag ha honom och behöver honom. Sen så kanske vem vet, du hittar någonannan. Men det hindrar väll inte er för att ha det underbart nu?


   
SvaraCitera