Forumet - Otrogen med min bästavän.

Otrogen med min bästavän.

3471 1 13

Hej! Jag har precis blivit medlem här på ungdomar, och jag behövde verkligen få skriva ut allt inombords på en offentlig sida, för att jag vill veta vad ni tycker..

Jag är en 20 åring tjej, som har hittat min tvillingsjäl nämligen min  bästa vän, ex bästavän. Jag har alltid varit där för henne & stöttat henne, och hon har varit där för mig likaså. Hon älskade att sova över hos mig, trots att det kunde ta en hel timme från mig till hennes skola. Vi har rest tillsammans till olika länder. Hennes föräldrar älskar henne för att ha funnit en vän som mig. Vi brukade ha våra filmkvällar hemma hos mig, och proppa i oss en massa skit och snacka om hur roligt det skulle vara om vi kunde se fram i framtiden när vi både var gamlingar. Jag kunde aldrig någonsin kunna vara ledsen i hennes närhet, hon var min bästavän. Hon var min syster, min tvillingsjäl, än hur mycket jag försöker förklara så går det inte att beskriva hur nära vänner vi var. Hon var en vän till mig som jag var förbaskat säker på att hon aldrig, aldrig någonsin hade kunnat svika mig, vi hade snart varit vänner i 18 långa år. 

Till mitt ex, jag har varit tillsammans med honom i ungefär 4 år & halvt, han har aldrig någonsin gjort mig något ont. Han har träffat mina föräldrar och jag hans, han har själv sagt till min syster att det är mig han vill gifta sig med. Han var så säker när han sa det också. Jag kunde inte bli lyckligare, livet var så underbart med honom. Han var min livskamrat, skyddade mig mot allt ont, offrade allting för att kunna se mig att le.

Jag har ingenaning om vad jag ska göra mer, för ungefär 2 veckor sen fick jag reda på att min pojkvän har varit otrogen med min bästavän.  Mina två närmaste vänner, de personerna jag hade kunnat offra precis vadsom för om de hade bara frågat om det.

 Jag kan inte förstå, att under en hel månad har jag träffat både två och vi har skrattat tillsammans som ingenting, och han har berättat till mig hur mycket han älskar mig, och hur mycket jag älskar honom tillbaka. Och likaså med min bästavän.

Bästa delen är nog att ingen sa det till mig, jag fick reda på det själv när jag skulle iväg till min pojkvän och överraska honom med laga hans favoritmat. Jag plingar förstås och ingen svarar, sen drar jag i handtaget för att se om det var öppet (något jag gör när jag känner mig hemma) och går upp i hans rum och ser mina två.. de två personerna som betyder hela världen för mig sova brevid varandra, halvnakna..  Det gör så ont, jag vet inte hur jag ska klara mig genom detta, och de svider en massa att man har fått offra så mycket och lagt ner både tid och energi på båda två, som både kastar åt sidan som en gammal vante.

Jag hade kunnat förlåta de, men innerst inne hade det inte varit okej. Vems fel är det egentligen? Vad kan jag göra? Hur kan man fortsätta efter något sånthär som har krossat en i små små bitar, HUR kan jag någonsin kunna lita på någon igen?!


s-unshine: Vems fel är det egentligen? Vad kan jag göra?
Jag tycker väl att det är deras fel att de inte varit öppna mot dig om deras relation. De har ju svikit ditt förtroende. Vad du ska göra nu är ditt val, jag hade bett båda två att dra åt skogen men man kan förlåta också. Deras relation har kanske bara varit sexuell utan känslor. Gör vad som känns rätt för dig. 

s-unshine: Hur kan man fortsätta efter något sånthär som har krossat en i små små bitar, HUR kan jag någonsin kunna lita på någon igen?!
Bara för att de sviker dig betyder inte att näste kommer att göra det.

Känslor med, glömde själv tillägga att min bästavän nämnde att hon älskade honom. 
Mhm, men känns så svårt. Personerna du älskar mest i denna värld sviker dig, och du är säker på att de har det så mycket mer bättre, och är glada och nykära. Jag är väldigt stark person, och har svårt för att tycka synd om mig själv, men nu har de hela vänt..

Det går över med tiden. Två veckor är ingenting. Har du sagt till dem vad du tycker? Har du det, undvik dem en tid. Bara du kan avgöra sen om det är värt att förlåta och sen gå vidare, eller bara skita i dem (eller en av dem) och gå vidare. Bara du vet.

Jag personligen hatar otrohet rakt igenom. Jag hade kanske tids nog förlåtit men aldrig glömt. Det är en självisk handling, och just när det är två personer som varit så värdefulla för en. Uselt!

Men som sagt, bara du vet vad du ska göra. Men just nu, låt tiden gå, skit i dem. Det kommer en tid när du måste göra ditt val, men tills dess, skit i dem. Det är vad jag hade gjort, bara låta tiden gå.

Spana också in:


Stekaren: Det går över med tiden. Två veckor är ingenting. Har du sagt till dem vad du tycker? Har du det, undvik dem en tid. Bara du kan avgöra sen om det är värt att förlåta och sen gå vidare, eller bara skita i dem (eller en av dem) och gå vidare. Bara du vet.

Jag personligen hatar otrohet rakt igenom. Jag hade kanske tids nog förlåtit men aldrig glömt. Det är en självisk handling, och just när det är två personer som varit så värdefulla för en. Uselt!

Men som sagt, bara du vet vad du ska göra. Men just nu, låt tiden gå, skit i dem. Det kommer en tid när du måste göra ditt val, men tills dess, skit i dem. Det är vad jag hade gjort, bara låta tiden gå.

Det känns så hopplöst. Både morgonen och på kvällen är det svårast, men jag tänker alltid på att någon annan har det sämre. Trots att de hade en stor del av mig som de har krossat.

Ja, de har försökt nå mig och jag har förlåtit båda två och jag bröt kontakten efteråt helt. Trots att det är något som man inte kan förlåta. Men jag har alltid varit snäll mot människorna omkring mig och jag vet att det är inget bra, för de har väldigt lätt för att trycka ner en då. Trots att jag har varit med om mycket, så kan jag fortfarande inte vara taskig mot någon. Jag är för naiv. Men ändring på det..

Mhm, jag tackar för min familj & jag är väldigt tacksam över att detta hände innan något seriöst hände med exet. Jag har iallafall förlåtit de.. enligt ord, men kommer nog ta en lång tid innan jag känner att jag har verkligen förlåt de. Tack för att ni lyssnade, det betyder!



s-unshine:

Det känns så hopplöst. Både morgonen och på kvällen är det svårast, men jag tänker alltid på att någon annan har det sämre. Trots att de hade en stor del av mig som de har krossat.

Ja, de har försökt nå mig och jag har förlåtit båda två och jag bröt kontakten efteråt helt. Trots att det är något som man inte kan förlåta. Men jag har alltid varit snäll mot människorna omkring mig och jag vet att det är inget bra, för de har väldigt lätt för att trycka ner en då. Trots att jag har varit med om mycket, så kan jag fortfarande inte vara taskig mot någon. Jag är för naiv. Men ändring på det..

Mhm, jag tackar för min familj & jag är väldigt tacksam över att detta hände innan något seriöst hände med exet. Jag har iallafall förlåtit de.. enligt ord, men kommer nog ta en lång tid innan jag känner att jag har verkligen förlåt de. Tack för att ni lyssnade, det betyder!


Bra att du gjorde det iallafall. Jag förstår att det är svårt det du går igenom men kom ihåg att du kan inte vara arg på dem för alltid. Men att du i nuläget brytit med dem istället för att bara köra på som inget hade hänt var helt klart rätt val. Låt det ta den tid det går. Det är som det är och det är bara leva på.

Stekaren:
Ni båda har en poäng men det är väl ändå handlingen i sig som är det värsta? Syftena är väl skitsamma förutom då att följderna kanske blir olika. Det är ju ändå hennes bästa vänner det här.
Min första pojkvän hade ihop det med två av mina bästa vänner, så jag vet hur ont det kan göra. Handlingen är respektlös och genuint elak må jag säga. Jag förlåter inte sådant, men kag själv hade nog haft lättare för det om ingen av parterna haft kärlekskänslor.