Har läst många trådar om ungdomar som skriver om hur ensamma de känner sig. Det händer och sorgligt måste jag säga att vi svenskar är inte så mycket outgoing till skillnad från andra länder. Vi tar inte in lika många vänner i vår vänkrets.
En sak som jag har funderat på länge, känner ni ibland att det inte finns någon i er hemort som ni kan umgås med? Jag bor för övrigt själva i en stad runt 90-120 000 invånare och trots storleken så känner man sig rätt så ensam.
Är det bara jag som känner att gräset kan bli grönare på andra sidan? I detta fall, skulle jag ha mått bättre psykiskt om jag bodde i Göteborg just nu?
Anledningen till varför jag vill flytta är för att jag blir uttråkad, men skulle jag bo i Göteborg i två år skulle jag nog börja känna samma sak. Att jag vill flytta alltså.
inte säker på att du har rätt, skillnaden är ju att i en större stad finns det fler av allt men det gör det inte bättre.
I en större stad kan man känna sig ännu mer ensam, beroende på om man hittar någon att umgås med där eller ej (inte så kul att ha flera människor runt sig än tidigare men ändå ha en lika liten umgängeskrets). Dessutom följer ju förvirringen av att ha flyttat till ett okänt område med. Fast det är klart, jag vet inte hur väl du känner till Göteborg och om du har vänner där.
beror väl på, vet inte om de har någon vänskapsförmedling i götet mest troligt har de det ite och då är det lika svårt att hitta vänenr där som hemma ju.
shabbe:
I detta fall, skulle jag ha mått bättre psykiskt om jag bodde i Göteborg just nu?
Ja. Man blir alltid lyckligare av Göteborg, då det är världens bästa stad.
Å så har vi gôtt mos änna.
shabbe:
I detta fall, skulle jag ha mått bättre psykiskt om jag bodde i Göteborg just nu?
jag bor i stockholm, och jag är jävligt ensam.
