Forumet - Pojkvännen blir Helt annorlunda med andra. Någon som känner igen?

Pojkvännen blir Helt annorlunda med andra. Någon som känner igen?

571 0 17
När jag är med min kille är han skojig, snäll, gullig, glad.. kort sagt trevlig o lite sprallig. Detta även när vi träffar hans/min familj, mina kompisar etc.

Men när vi träffar vissa av hans kompisar.. som är ganska högljudda, drar extrema skämt och alltid vill stå i rampljuset, då blir han likadan, fast en sämre kopia av dom! Han blir helt galen i jämförelse med hur han brukar vara. Allt verkar handla om att han ska "lyckas" vara lika "häftig" som dom och han märker knappt av mig eller några andra i rummet som inte kan vara med och medverka till att han verkar "häftig" inför dom.

Detta stör mig asmycket för att han blir helt annorlunda, som att han inte skulle duga som han själv brukar vara utan måste hävda sig på nåt sätt.. Han drar samma sorts skämt som sina kompisar, tar efter talsätt och gester.. Jag upplever det som negativt och skulle önska att han dämpade sig lite. Inte för att han inte ska få ha jättekul med sina vänner och så men för att det känns som att det inte är han, jag känner inte igen honom, han är inte sån..

Han säger (såklart) att han tycker att det är kul... så det känns ju dumt att hacka på det då också.. Jag vill tillägga att han är över 20 år så att viss mognad har han..

Någon som känner igen sig? hur hanterar ni situationen? Sa ni till? .. tell me[smile]

för mig börjar det bli så att jag inte har någon lust att vara med när han träffar sina vänner och jag tycker det är lite trist att vara med honom när det här beteendet smyger sig på när vi är ensamma också.. (dock itne lika extremt)
Dåligt självförtroende, osäker osv. Prova bara att lägga in ett, när det bara är ni två; "du behöver inte göra dig till för dom där. du duger bra som dig själv eller något annat i den stilen." Funkar förvånansvärt bra. Men gör det inte till någon stor grej, och börjar inte tjafsa om att det visst är så om han säger emot. Säg det bara och släpp det sen. Blir han inte annorlunda sen..för du tänka ut något annat[wink]

Spana också in:

Man är ingen "på riktigt". Sättet han är på med sina vänner är lika mycket han som den han är med dig. Enda anledningen till att han är lugnare med dig är att han vet att du föredrar det och han gillar dig. Han och hans vänner uppfattar säkert inte honom som en sämre kopia, lite tarvligt av dig att kalla honom det bara för att han inte är lika extrem. :S Hans vänner är säkert lika chill som han när de är ensamma med flick- och pojkvänner osv, men har man ett visst beteende och humor som man gillar i gruppen så slås det väl på när man är tillsammans. Var lika rolig, kaxig och skojfrisk själv när du är med och bli en del av gänget istället för att ställa dig utanför och klaga. [smile]
majan:

Någon som känner igen sig? hur hanterar ni situationen? Sa ni till? .. tell me


majan:

det här beteendet smyger sig på när vi är ensamma också.. (dock itne lika extremt)


Hehe, du skulle kunna ha beskrivit min pojkvän lika gärna. Alltså jag störs inte utav det alls (okej, ibland då). Det kan vara så att det där med hans vänner, att det är en del av honom. Det behöver nödvändigtvist inte betyda att han vänder sitt beteende efter vind och bli någon "annan". Men det finns ju såklart sånna människor som är extrema och som kanske borde lugna ner sig lite om det går lite mot överdrivenhet etc.

Men, jaa alltså. Jag kan egentligen bara reflektera över det jag har. Min kille har gjort lumpen och de kan uppfattas som andra att lumpenpolarna kan bete sig barnsligt och väldigt hetsigt och vilt, en massa vapen, leka krig och springa runt i skogen kan ju liksom sätta djupa spår på deras fortsatta liv. Trots att min kille är 25 år fyllda så pratar han och hans kompisar mycket kuk, fitta och knulla fortfarande, särskilt när lumpen och alkohol är i bilden.

Och visst, ibland så kan jag himla med ögonen och tycka att det blir extremt ibland, pinsamt och generande. Men jag bara skrattar... det är tydligen en del av deras liv som jag kan bara acceptera.

Men det är klart, min kille kan vara någorlunda "städad" också, men jag vill såklart inte att han ska vara någon som han egentligen inte är hela tiden. Det är lite av hans natur att vara "vild" och skojig, skämtsam och glad oavsett om det är censurrerat eller ej. Men visst, han fattar väl när jag är less på något och då får han lov att respektera mig också.

Frågan är om vad du anser är okej och inte är okej. Jag beter mig inte som en o samma person i alla sammanhang, har jag då problem med min identitet eller har jag någon slags personlighetsstörning för det? Nej, allaanpassar sig mer eller mindre till omgivningen, vare sig det är väldigt mycket eller bara litegrann.
Jag känner igen mig lite. Men det bra är väl att jag kan bli likadan, om jag är på bra humör. Då är jag och min pojk iaf lika "galna" med våra gemensamma vänner. Vi är mer lugna tillsammans eftersom att vi vet att vi inte behöver vara högljudda eller något sånt för att få den uppmärksamhet som vi vill få.

Alla förändras beroende på umgänge. Det är nog, för det mesta, omedvetet, skulle jag tro. Sen finns de ju de som gör det medvetet. Du kan ju alltid fråga honom om han gör det medvetet, för att synas eller passa in.
"Det här är med att ens pojkvän blir personlighetsförändrad så fort hans kompisar dyker upp (nu vissa) verkar vara ett vanligt problem. Men är det ett problem? Är han inte elak mot dig kan du kanske inte kräva att han ska prata med bebisröst och pilla dig i håret hela tiden.

Förutom att killar brukar spara sin mysigaste sida till sin tjej så är det faktiskt så att man beter sig olika mot olika människor. Du med. Det kallas spegling och är ett smörjmedel när man träffar människor.

Det här är naturligtvis ingen ursäkt för dig kille att förminska dig inför sina kompisar. Gör han det är han en idiot och bör hanteras som en sådan. "

(text från cosmopolitan) ;P hihi