Forumet - Problem med div saker angående sex

Problem med div saker angående sex

800 0 27
Det är så här att jag har vissa problem när det gäller att ha sex med min pojkvän vilket beror på två saker, en våldtäkt och ett missfall, båda 8 resp 2 år sedan. Varför våldtäkten försvårar själva sexet antar jag att jag inte behöver skriva men missfallet försvårar det hela genom att jag är rädd för att bli gravid (trots preventivmedel) och att återigen få ett missfall. Sedan undrar jag hur man ska komma över sådana här saker för det verkar inte jag kunna göra och till sist undrar jag om jag bör tala om för den kille som var pappa till det barnet jag fick missfall med att jag var gravid och fick ett missfall?

Tackar för svar.
Pale Enchantress:

sist undrar jag om jag bör tala om för den kille som var pappa till det barnet jag fick missfall med att jag var gravid och fick ett missfall?


Prata med psykolog, en massa terapi. Eller också så kan man förtränga allting och låtsas vara normal. Det fungerar men det kommer igen sen och då blir det nog bara värre än vad det var ifrån början. Ett spännande sätt att leva på med andra ord :)

Ja, du kanske ska berätta. Har ni bra kontakt? Det finns väl inget egentligt syfte med att berätta för honom om han bara var någon som du låg med och sedan råkade bli gravid med. Om han inte ens vet att han var pappan. Men det kanske skulle kunna vara bra för dig att få stöd ifrån honom också om det är möjligt?

Dessutom så kanske han skulle vilja vetat..
Kan ju vara värt att prata med en psykolog. Annars, återupplev våldtäkten, fråga dig vad som var det hemska, och fråga dig själv om det är någon skillnad på då och nu.

Ifall du inte vill ha sex med honom lär det ju vara svårt. Då bör du vänta och ta det lugnt. Oralsex kanske är en tillfällig lösning? Annars prata med din pojkvän om hur du känner inför det hela, så han åtminstone förstår.

Det var åtta år sedan, det kommer gå bra, och du kommer komma över det. Du får helt enkelt ta det lugnt och inte stressa tills dess bara. :)
HighParadise:

någon som du låg med och sedan råkade bli gravid


Nja vi var gifta men vi har ingen direkt kontakt nu.

Anarkandi:

Annars prata med din pojkvän om hur du känner inför det hela, så han åtminstone förstår.


Jodå han vet.

HighParadise:

Prata med psykolog,


Står i kö och har gjort det ett tag.


Anarkandi:

Kan ju vara värt att prata med en psykolog.


Står i kö och har gjort det ett tag.

Spana också in:

HighParadise:

Tror du att du skulle få ut något utav att prata med honom?
Skulle han kunna vara ett stöd för dig i det som du går igenom?


Nja jag vet inte men jag vet att han väldigt gärna ville ha barn och så och trots att han gjorde ett par mkt dumma saker mot mig så är han ju inget svin rakt igenom så att säga.
woaaaah:

Om jag hade suttit i din sits skulle jag nog inte berättat för honom. Om han ville ha barn och du fick missfall så kan han bli sjukt ledsen.
Låter fördjävligt, det tycker jag med, men det man inte vet lider man inte av .. [sad]


Fast iof fick jag missfallet pga depression av att han hade varit otrogen mot mig i två år :S
Pale Enchantress:

Fast iof fick jag missfallet pga depression av att han hade varit otrogen mot mig i två år :S


shit .. Jag beklagar verkligen. Hade också en kille som va otrogen mot mig - dock "bara" ett halvår men .. [sad]
Men jaa, eftersom att ni inte har så bra kontakt nu så kanske det inte är någon vidare idé att ta upp den pga detta.
Men det är bra om du pratar med en psykolog/kurator elr något i den stilen som är "profisionell". Var noga med bara att du känner förtroende för personen du pratar med. Jag har själv gått hos kurator i 6 år och har aldrig rriktigt hittat någon som jag tycker är bra.
woaaaah:

Men det är bra om du pratar med en psykolog/kurator elr något i den stilen som är "profisionell".


Som jag sagt till personer ovan så står jag i kö till psykolog, dock inte för detta utan pga av mina två personlighetsstörningar.

Jag beklagar att du med har haft ett förhållande med ett svin.
Pale Enchantress:

Som jag sagt till personer ovan så står jag i kö till psykolog, dock inte för detta utan pga av mina två personlighetsstörningar.


Personlighetsstörningar verkar vara en populär diagnos, det har jag med. Jag fick höra att personlighetsstörningen inte fanns något att göra åt, det kanske spontant blev bättre. Så hur ska du terapia bort dem?

Ibland kan man ju börja bete sig konstigt pga av saker som tynger en och det kan uppfattas som ett stört beteende, men kanske mår man bara sjukt dåligt. Om man börjar må bättre kanske störningarna går till sig.

Jag fick bla schizoid personlighetsstörning (har inget med schizofreni att göra, ja du vet kanske) men sedan hastigt o lustigt så gällde inte den diagnosen längre. Så det kan ju bara vara att jag betedde mej så under den perioden i livet.
Dessutom vad är borderline och vad är PTSD-symptom, saker kan gå in i varandra.

Jag tycker bara det vore skevt om man fokuserade på fel sak, att få "borderlinehanteringshjälp" om man inte ens har borderline och kanske behöver hjälp att bearbeta saker istället för att inte vara så hysterisk i humöret.
Tycker det var så för mej förut, fick autism diagnos och hjälp mot det. Men det hjälpte inte speciellt, eftersom jag aldrig tror jag hade det från början. Förlåt att jag svamlar i din tråd, hoppas du får en bra psykolog.
Mirandaa:

Så hur ska du terapia bort dem?


Terapin är DBT för min borderline (och ja jag har det utan tvekan) sen ska jag även gå till terapeut/psykolog för att snacka om saker jag varit med om.

Mirandaa:

Jag tycker bara det vore skevt om man fokuserade på fel sak


Jo psykvärlden är konstig, har ju bla även fått diagnosen schizotyp personlighetsstörning och jag fattar inte äns att det ska räknas som en störning. Det enda med det som påverkar mitt liv direkt är min paranoia men vem lider inte av det i dagens samhälle.

Mirandaa:

hoppas du får en bra psykolog.


Tack^^
Pale Enchantress:

Jo psykvärlden är konstig, har ju bla även fått diagnosen schizotyp personlighetsstörning och jag fattar inte äns att det ska räknas som en störning.


Kan inte exakt kriterierna för den, men schizoida hade iaf ett flackt känsloliv/känner inte känslor starkt, och det går ju helt emot borderline [cute]
Och jag är verkligen inte känslokall, brukar ofta promenera folk på nerverna med mina humörsvängningar, äter medicin för att jag är så nervklen/labil så...a tycker inte att det stämmer.