Forumet - Problems.. ångest. Depression ofta.

Problems.. ångest. Depression ofta.

222 0 12
Hej alla, är en kille på 19 år.. blev avstängd från 8an när jag var 16 och hoppade av gymnasiet på slutet av mitt tredje år. Sedan dess har jag varken utbilding eller nått. Vill inte gå gruvux eller komvux likandes, därför har jag från den dagen jag hoppa av skolan haft ångest,depression, varför? jo för att jag aldrig fick uppleva studenten och det SUGER kuk. Jag dricker väldigt mycket idag, jag är en fin människa inombords som bryr mej om andra, men asså jag pallar inte längre, jag har vänner som stöttar mej, men varje gång jag gör något dumt hamnar jag alltid i trubbel inc. fyllecell CHECK. Så.. jag har ingen blekaste aning vad jag ska göra.. har en egen lägenhet socialen(Idioterna som jag hatar mest) betalar, och rent ut sagt. Dom kan dra åt helvete. (Har lust att bomba ner deras byggnad =, dom gör ingen nytta i svenska samhäller heller) Funderar på att bara sticka iväg från livet och leva young,wild,free. Ska dra på en fest i GBG imorgon och ett par tjejer har bjudit dit mig, för jag gillar att ha kul,slåss,supa,älskar sex... ah och jag är lite av en idioten som säger dumma saker utav mig ibland.. men since then har jag alltid haft ångest och depressions problem. Därför har jag försökte att dölja dom genom att göra dumt os.v men det hjälper fan inte... några advices vad jag ska göra med mitt liv?? vore fett snällt....
Ett bra första steg vore nog att kontakta vuxenpsykiatrin. På det sättet kan ni gå till botten med vad som är kärnproblemet till ditt mående och komma fram till vad som skulle behöva göras för att du ska må bättre. Du lär förmodligen få medicin. Vilken sorts medicin du tilldelas beror på vad du lider av och om det finns misstanke kring alkoholmissbruk.

Men om man kollar rent generellt på det du skrivit, verkar det som att du känner dig nedstämd över att du inte fick ta studenten och avsluta hela den faderuttan. Jag tänker att om du faktiskt går en vuxenutbildning och klarar den, kan det kanske vara ett avslut som du skulle må bättre av. Tänk i alla fall på det. Är möjligtvis så att du ångesten kring saken åtminstone minskar då.

Spana också in:

dennan:

några advices vad jag ska göra med mitt liv??


Alltså av din text att döma så har du jävligt stora problem med ditt psykiska mående, din sociala situation, ditt alkoholmissbruk, dina våldstendenser, dina framtidsutsikter osv.

Det är inte ditt fel, men det är ditt ansvar eftersom som du säger så kommer knappast soc liksom kliva in med nån vettig hjälp.

Som det ser ut nu så kommer du leva ditt liv som arbetslös, alkoholist och kanske småkriminell. Ett skitliv. Ingenting kommer bli bättre bara sämre. Det verkar du själv fatta på ett plan.

Så du måste se till att få ordning på ditt liv om du vill ha ett liv att leva. Ta det på allvar. Du behöver inte klara allt på egen hand, men du måste själv söka den hjälp du behöver ex. psykolog/psykiatri, stöd hos ev. trygga anhöriga osv. Du kommer också behöva skaffa dig någon basic utbildning, ex. komvux, gruvux, folkhögskola.

Det finns nånting där ute som passar dig och du kan leva ett bra liv, men du behöver ha tro och aktivt söka det för det kommer inte bara komma till dig. Samhället har i hög grad övergivit sina medborgare.
mobilbilmobil:

Varför är man körd, på vilket sätt?


det blir svårare att få även okvalificerade jobb. de flesta du konkurrerar med på arbetsmarknaden kommer att ha gymnasieutbildning och då får de förtur. nu är det arbetsbrist och då blir detta ännu viktigare.

dessutom kommer somliga att se ned på dig. det är förvisso ett bra sätt att sålla bort idioter från ditt liv, men inte värt det!
Jr. HBT:

det blir svårare att få även okvalificerade jobb. de flesta du konkurrerar med på arbetsmarknaden kommer att ha gymnasieutbildning och då får de förtur. nu är det arbetsbrist och då blir detta ännu viktigare.


Jag tror om man väl kommit in på arbetsmarknaden att det beror lika mycket på kontakter och rykte också.