Forumet - Religionens roll

Religionens roll

984 0 26
Jag har noterat att många tänker sig att religioner spelar en väldigt stor roll i världen. Kristendomen och islam ses som orsaken till mycket elände, må det vara våld och terror, könsförtryck, krig, fientlighet mot homosexuella osv.

Jag håller med om att religion till viss del fungerar som en orsak, men att det i allmänhet snarare fungerar som en ursäkt. Det finns mig veterligen inte en människa på jorden som följer Koranen, Bibeln eller någon annan helig skrift slaviskt och bokstavligt - alla begriper att det vore totalt orimligt, stora delar är uppenbart utdaterade att man måste bortse från dem eller omtolka dem i ett modernt samhälle. Men även i andra fall är det klart att människor läser den religiösa väldigt selektivt, i enighet med sina egna preferenser.

Jag menar att de fördomar och konflikter som tillskrivs religionen i grund och botten är världsliga fördomar och konflikter. Det finns många kristna som ännu känner hat inför homosexuella men de går knappast runt och hatar dvärgar (som också ska stenas enligt GT). Detta beror rimligen på att homosexualitet fortfarande upprör på ett världsligt plan, må det vara av personliga skäl eller andra. Sedan citerar man bibelpassager för att legitimera sitt förhållningssätt.

Jag tror inte heller att det är så att Al Qaida spränger människor i luften för att de är muslimer. De skulle lika gärna kunna legitimera sig med vilken annan religion eller politisk ideologi som helst, men nu råkar det vara islam som är mest bekant bland de själva och bland de människor de försöker påverka. Men att de citerar Koranen beror inte på att de är religiösa extremister, jag anser att de är politiska extremister som är förbannade på världsliga förhållanden. Närmare bestämt på att USA har militärbaser i Saudiarabien och att USA lägger sig i sådant som Al Qaida anser att de borde ge fan i.
Att motiven i själva verket är politiska framgår också av deras egna kommunikéer, de talar visserligen med islamiska ord som t.ex. "jihad" men själva innehållet är politiskt. Det är egentligen inte annorlunda från när George Bush talar om "korståg" och "god bless USA", det kulturellt och ideologiskt att han gör det, men det betyder inte att invasionerna av Afghanistan och Irak var religiöst motiverade.

Det finns ingenting som tyder på att extremister som är kristna eller muslimer skulle vara mer religiösa än andra kristna eller muslimer. De behöver inte be till sin gud oftare eller besöka kyrkan eller moskén mer regelbundet. De behöver inte vara mer pålästa i den heliga skriften eller vara frommare i sin livshållning.

Min åsikt är alltså att människor som gör fruktansvärda saker i religionens namn alltså gör det av världsliga skäl, må det vara för att hämnas någon oförrätt, av maktlystnad eller av något annat intresse. Sedan tar man till religionen för att legitimera sitt beteende inför sig själv såväl som för andra. Det finns ett känt citat som lyder: "Om gud är död är allt tillåtet", men jag anser att det motsatta är mer riktigt: "Med Gud på sin sida är allt tillåtet".

Med detta sagt menar jag givetvis inte att religionen i sig är oproblematisk. Religion är liksom all form av ideologi ett falskt medvetande som förvränger människors tankar, även om det inte behöver göra människor till extremister på något sätt.

Men jag menar att det är fel att sätta ett starkt fokus på religionen som sådan och se det som att vi ska bekämpa islam eller kristendomen för att göra oss kvitt det elände vi kopplar samman med dessa religioner. Men det är egentligen att göra samma misstag som de religiösa själva, då tillskriver vi föreställningarna en självständig makt.

Vad vi måste göra är istället att analysera och sedan angripa sociala, politiska, ekonomiska och andra världsliga förhållanden och fördomar som ligger till grund för de beteenden vi är emot och som alltså ytterst är sociala, politiska, ekonomiska och världsliga till sin natur. Det är såklart en mer krävande väg och det är delvis därför som många föredrar att helt enkelt bara angripa "kristendomen" eller "islam", men jag menar alltså att det är den enda sanna, rätta och framkomliga vägen.

Är religion överskattat som förklaring?

Spartakus:

Nej (Du röstade på detta alternativ)


Dock förstår jag vad du menar med ursäktanden, Sverige har också använt religionen som ursäkt då vi för att rädda protestantismen och ge dom grundlurade katolikerna ett liv i ljus råkade lägga under oss x antal tyska landområden och furstendömen under 30-åriga kriget.

Spana också in:

Spartakus:

Det finns mig veterligen inte en människa på jorden som följer Koranen, Bibeln eller någon annan helig skrift slaviskt och bokstavligt - alla begriper att det vore totalt orimligt, stora delar är uppenbart utdaterade att man måste bortse från dem eller omtolka dem i ett modernt samhälle


Följer den bokstavligt nej, men tror bokstavligt ja.

Religionen har utnyttjats för personens eget bästa när det varit i fel sammanhang anser jag, som t.ex vid korstågen. Man ville stärka sin makt som påve och som stater genom att säga att gud sagt detta och detta och att han kommer belöna en med detta och detta om man gjorde som påven/staten sa.

Samma sak idag tyvärr...
Spartakus:

Ja (Du röstade på detta alternativ)


framtidstron är död:

Inte med det sagt att religionens roll är minimal, men överskattad helt klart.


Religion är inget problem i sig, människor är, och organisation. Det spelar ingen roll om ursäkten är Islam, buddhism, kommunism eller glassfanatism, det är endast skynken framför någons agenda.
Spartakus:

Ja (Du röstade på detta alternativ)


I grunden för alla våra handlingar finns nästan alltid någon form av materiellt intresse i att vi tjänar på handlingen, människor gör sällan saker de helt och hållet förlorar på att göra. Det finns dock säkert en viss växelverkan mellan vad du tror på och hur du agerar, men folk är ganska snabba att lämna sin tro på vissa punkter om den inte passar deras syfte.
Spartakus:

Ja (Du röstade på detta alternativ)


Religionen är aldrig oföränderlig oavsett i vilken mån dess böcker är det. Som BTA resonerar kring ovan förändras oftast religionen i takt med materiella intressen. I en tid där ekonomiskt välstånd och tillväxt är i fokus pratas det aldrig om att "det är svårare för en rik man att komma in i himlen än för en kamel att ta sig igenom ett nålsöga".

Det är naturligtvis fånigt att tro att alla religiösa fenomen helt skulle styras av materiella intressen då det alltid finns en viss irrationalitet i samhällets hegemoni. Jag har svårt att se hur saker som omskärelse och kosher/halalslakt skulle ha några materiella fördelar i ett utvecklat industriland men ändå existerar de.

Det man inte heller får glömma är att många av de stora samhällsfrågor som finns antingen är baserade på extremt långsöka skrifttolkningar eller kulturella seder(brukandet av slöja, kvinnlig omskärelse osv).

tl;dr religionen har inte så pass stor betydelse för samhällsutvecklingen då den till största del snarare är reproducerar samhälleliga normer snarare än bygger nya. är dock hysteriskt att bara se religionen ur någon form av materialistisk kontext då den i sina länder är en av de äldsta existerande instutionerna och har överlevt många samhällen med iaf några enstaka uns av kontinuitet.