Forumet - Riksdagen ändrar grundlagen

Riksdagen ändrar grundlagen

248 0 3
"Imorgon, torsdag, klubbar riksdagen igenom omfattande ändringar i den svenska konstitutionen. Inte mindre än tre av de fyra grundlagarna ska förändras. Trots att flera av förslagen är kontroversiella är Fria Tider till synes ensamma om att uppmärksamma händelsen.

Det är svårt att tro att särskilt många riksdagsledamöter faktiskt har läst den drygt 400 sidor långa proposition som de imorgon röstar igenom. Detta trots att det är ”omfattande ändringar” i grundlagen det rör sig om – och det är justitiedepartementet själva som beskriver ändringarna som just omfattande. I sammanfattningen på webben skriver departmentet:

”I propositionen föreslås omfattande ändringar i regeringsformen. Det föreslås även ändringar i vallagen (2005:837) och kommunallagen (1991:900) samt en rad följdändringar i bl.a. riksdagsordningen. I regeringsformen föreslås ändringar av bestämmelserna om regeringen, riksdagens kontrollmakt, normprövning och domstolarnas ställning.”
Fakta: Svensk konstitution

För att göra ändringar i den svenska konstitutionen (grundlagarna) krävs att två likalydande beslut fattas av riksdagen med ett val mellan besluten. Förfarandet att ta det första beslutet strax innan valet och det andra strax efter är inte förbjudet och har använts tidigare.

Regeringen har den 8 december 2009 i propositionen En reformerad grundlag (prop. 2009/10:80) föreslagit en rad ändringar i grundlagarna. Det är denna proposition, som föregåtts av en offentliga utredning med samma namn, som riksdagen tar beslut om imorgon.

Du kan läsa hela utredningen samt propositionen på regeringens webbplats:

* En reformerad grundlag – regeringen.se

Men regeringen vill även göra ändringar i tryckfrihetsförordningen och i yttrandefrihetsgrundlagen, som det skrivits en del om under 2008 i samband med den så kallade grundlagsutredningen. Nu är det dock sällsynt många och omfattande förändringar av grundlagarna som skyndas igenom innan riksdagen går på sommarledighet och riksdagsvalet hålls i höst. Fria Tider listar ett urval av alla de ändringar som ingår i förslaget, och som hittills inte fått någon större mediauppmärksamhet.

Minskad makt för medborgarna
Flera förändringarna syftar till att förflytta makt ifrån medborgarna till politikerna. Nivån höjs för hur många röstberättigade medborgare som måste kräva en kommunal folkomröstning för att den ska genomföras. Andelen höjs från 5% till 10% av de röstberättigande. Samtidigt blir det enklare för kommunala politiker att kräva samma sak, och kommunfullmäktige behöver inte pröva frågan om folkomröstning som nu blir tvingande. Resultatet av folkomröstningen är även i fortsättningen enbart ”rådgivande”.

Mångkulturen blir grundlag
Förändringarna i regeringsformen innebär bland annat att ”ensamkommande flyktingbarn” till viss del nu får fler grundlagsskydd än tidigare. På samma gång omöjliggörs en politik som kräver assimilering av invandrare då dessa får grundlagsskyddade rättigheter att slippa försvenskas och lära sig det svenska språket. Ett helt nytt tillägg till regeringsformen lyder:

”Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur och samfundsliv ska främjas.”

En liknande reglering infördes 2002, men då gällde att det etniska samfundslivet ”bör” främjas. Nu är paragrafen istället tvingande.

Svenskar får samma rättigheter som illegala invandrare
Regeringsformen ändras också så att den i flera fall inte längre endast omfattar svenska medborgare. Konsekvent byts ordet ”varje medborgare” ut mot ”var och en” i den svenska författningen. På så vis omfattas invandrade utlänningar, legala såväl som illegala.

EU-medlemskapet blir grundlag
Sveriges EU-medlemskap och Lissabonföredraget blir grundlagsskyddat, ett hårt slag mot Sverigedemokraterna som vill ta Sverige ur unionen. Medlemskapet har dock funnits i grundlagen sedan 1995.

Offentlighetsprincipen ”upphävs”
Omstridda ”Lex Helene Eduards” blir ny grundlag. Riksdagen ändrar tryckfrihetsförordningen så att myndigheters säkerhetskopior inte längre är allmänna handlingar, i syfte att mörklägga vad kollegorna i S-regeringen gjorde under tsunamin 2004. Det betyder att myndigheter och politiker enkelt kan förstöra, eller som i tsunamifallet, låta offentliga handlingar ”försvinna”, utan att de får återskapas och lämnas ut. Grundlagsändringen har kritiserats för att i praktiken upphäva offentlighetsprincipen.

Militären får sättas in mot svenskar
En annan förändring är villkoren för när statsmakten får sätta in väpnade styrkor på svenskt territorium – en förändring som går i strid med vad Försvarsmakten själva vill. Regeringen vill utöka möjligheterna för att rikta vapen mot det svenska folket – om så krävs – med lagtillägget ”till rikets försvar”. I grunden råder en tvist mellan regering och försvarsmakt om vad som menas med ”krig och krigsfara”.

”Om det anses nödvändigt bör tillämpningsområdet avgränsas till krig eller krigsfara som hotar statens existens eller territoriella integritet eller när det i övrigt vid krig eller krigsfara föreligger trängande behov”, skriver Försvarsmakten. Den lagändring försvarsmakten motsätter sig medger tolkningsutrymme och godtycklighet som i extrema fall innebär att politikerna med vapenmakt kan använda militären – och inte polisen som idag – för att skydda sig själva från medborgarna.

Igår rapporterade Fria Tider hur svensk militär tränar inför ett tänkt inbördeskrig i Sverige. Samtidigt övade amerikanska styrkor för krig mot den s.k. Tea Party-rörelsen, en medborgarrättsrörelse i USA."

http://www.friatider.se/riksdagen-andrar-grundlagen

Åsikter?