Forumet - Rymma hemifrån, självmord?

Rymma hemifrån, självmord?

2924 0 37
Jag har funderat och tänker nog kanske rymma hemifrån i ungefär 3 veckor. Lite semester får man väl ha? Men vart ska man sova? Ute i skogen eller? Det är ju svinkallt...tror nog inte att polisen kommer leta efter mig. Det är nog ingen som kommer märka att jag är borta. En tjej på 14 år, bor med sina föräldrar, det är inte så att jag har problem hemma, det är bara det att jag känner att jag inte orkar mer..skolan ska jag inte ens ta upp..har vänner och så. Men ingen jag kan snacka med direkt. Lärarna märker inte ens att jag är där. Jag är väl helt enkelt osynlig. Och inte tänker jag snacka med någon psyk, kurator person heller. Någon som vill hänga med på en rymnings semester?

Mitt andra alternativ är att ta livet av mig. Har sökt många sätt att göra det på överdosering, lösningsmedel, droger, hänga sig och eftersom jag bara har ett rep så blir det nog hängning för mig, lärde mig nyss att knyta en hängsnara. Problemet är ju vart jag ska fästa repet nånstans, i taket finns ju bara taklampan...[n] Några tips kanske??

Spana också in:

har försökt hänga mig,
försökt med överdos, försökt supa
ner mig och hoppa i en sjö och drunkna
och försökt tagit mitt liv på alla möjliga sett
men någon har alltid räddat mig på olika vis.

och jag är gryyyyyyyyyymmmmmmmmt glad för det
idag. livet är inte direkt bättre än det var förr
men det får jag fan skylla mig själv för eftersom
jag inte slutade med droger och skit.
dock har jag gjort det nu och det blir väll
bättre efter att alla utredningar och skit har passerat förbi.
inga av dina alternativ är bra.
jag vet hur du känner, jag kände likadant när jag var 14 år.
man vill bara bort få det lite annorlunda. allt känns tråkigt.
har du inget syskon du kan bo hos en helg och komma bort ett tag ?
kanske en kompis som bor i en annan stad ?

jag tänkte på samma sak som du , men det räcker att åka bort en helg.
jag lovar, du kommer inte alltid känna så
Jag var själv på väg att ta självmord för diverse anledningar i höstas, med den stora anledningen att känna kärlek för någon annan, något jag aldrig känt förut på ett sådant sätt.

Backade ur och åkte till BUP's akut avdelning, det hjälpte otroligt.
Fick ligga där ett tag och umgås lite smått med andra ungar som hade liknande problem som jag, så man fick lite frisk luft där - att få prata med andra i samma sits som en själv.

Sen vart ju maten jävla tråkig, och eftersom jag kom in på helgen kom de och tittade till mig var 15e minut och jag var tvungen att ha 2 skötare med mig var gång jag skulle röka. Mobil fick man använda några minuter om dagen.

Överlag en trevlig vistelse. 3/5
Catarinaa1995:

Jag har funderat och tänker nog kanske RYMMA HEMIFRÅN i ungefär 3 veckor. Lite semester får man väl ha? Men vart ska man sova? Ute i skogen eller? Det är ju svinkallt...tror nog inte att polisen kommer leta efter mig. Det är nog ingen som kommer märka att jag är borta.


om tråden fortförande är aktuell så...


rym aldrig hemifrån,

visst det verkar spännande och kul,
man vill känna sig fri osv..

ja, det är spännande i början, direkt kul är det väl inte, jag man har total frihet över sig själv, men till vilket pris?


man har inga pengar (efter ett tag tar dom slut oavsett hur mycket man har)

man fryser som fan, speciellt i sverige, nu på vintern,

man har ingenstans att ta vägen, ingen kommer att hjälpa dig, alla kommer bara vilja utnyttja dig,

speciellt nä du är tjej finns det typ bara 2 alternativ,

prostitution och självmord....

låter nått av dom bra? nej



jag håller med att en kurator eller liknande hjälper inte, jag ahr provat, man måste finns sig själv..... skriv ett PM eller liknande om du vill ha lite mer hjälp eftersom vi både är födda 95 [smile]
Har också tänkt ta livet av mig många ggr..
Men sen var det en person som jag började snacka mycket med och den fick mig att inse att livet inte är så jobbigt som det ser ut.
Det är just nu man känner såhär (oftast) och om man bara fixar att stå ut några år så blir det förhoppningsvis bättre.
Dessutom är det RIKTIGT fegt att göra det.
Det är också SÅÅÅ egoistiskt, man tänker bara på sig själv.
Du sa ju att du inte hade några problem hemma, vad tror du då dom skulle säga???
Du kanske mår dålig men det du skrev, Kan jag inte bilda en uppfattning om vad du mår dåligt över =/
Det är helt okej att du har självmordstankar men låt dom stanna som tankar !!!
Skriv ner vad du känner, Det har jag gjort men aldrig visat någon.
Detta ska jag spara för att sedan inse hur korkad jag var men samtidigt vilket klokt val jag egentligen gjorde.
Dessutom mår man faktiskt bättre efter det..
SarAaaBengtsson:

Det är helt okej att du har självmordstankar men låt dom stanna som tankar !!!


Håller med där, låt det stanna som tankar, det är bara hormonerna som hemsöker dig. Och det där med att rymma, min syster gjorde det för något år sen och blev hittad samma dag så det skulle nog inte gå så bra. Jag funderar själv också på att rymma hemifrån men man måste komma på en bra plan och jag hade tänkt att leva ett vildliv i skogen men jag väntar antingen några år till elr tills jag blir typ 18 år. Hur många år är du? säg ÄRLIGT.
rymma? och sen? var ska du sova? vad ska du äta? var ska du få pengar ifrån? var ska du tvätta dina kläder och borsta dina tänder? ska du bli en lodis som snor saker??

du skriver detta för att få uppmerksamhet. prata med en RIKTIG psykolog. det är inte så synd om dig heller