unnamed:

Så hjälp mig nu, vad ska jag göra för att bli av med skiten?

Kort och gott, snacka med kuratorn eller sjuksystern och be om hjälp för det så gör de förmodligen sin plikt och skaffar dig den hjälpen du behöver.

unnamed:

Ja, inte längre. (Du röstade på detta alternativ)

Tror inte att det finns någon som aldrig ens lekt med tanken.

Åtta:

Tror inte att det finns någon som aldrig ens lekt med tanken.

Detta stämmer nog. Jag vet att under mina samtal så frågade de oftast om det var allmäna tankar (typ "undrar hur det skulle kännas om jag dör, undra vad andra skulle tycka") eller mer konkreta idéer om hur jag skulle genomföra det och dylikt, och om det var negativa, neutrala eller positiva tankar kring det.

unnamed:

Ja, inte längre. (Du röstade på detta alternativ)

Samtal + medicin + nya vänner hjälpte.

unnamed:

Ja, gör det fortfarande.

Tankarna har kommit och gått genom åren, men den senaste månaden blivit mer konstant.

unnamed:

Ja, gör det fortfarande. (Du röstade på detta alternativ)

Jag tackar för alla inlägg som kommit hittills och bara det tycks hjälpa denna kväll.

För er som kan tänka er att agera psykolog eller liknande (tror jag föredrar det först, före en riktig) skicka ett meddelande så kan vi kanske prata via MSN.

Vänner att prata med är ett problem, jag var ganska utanför i högstadiet och tror inte att jag kan prata med några i gymnasiet ännu.
Skolans kurator är lite speciell, och min mentor. Vet inte om det är bra eller dåligt.

Om ni undrar vilken nivå jag ligger på så kan jag summera lite:
- Funderat över skolmassaker. Ska mycket till för att bli något, lyckligtvis.
- Läst lite om tillvägagångssätt för självmord.
- Ingen djupare planering faktiskt, "endast" vilken sorts det skulle bli.

Jag är lite rädd för medicinering, och jag vet inte lagarna för att använda/köpa mediciner.

Om någon har tips på någon hobby jag kan utöva skriv gärna.
Jag håller på med rubiks kub (3x3) och kan den nu, funderar på de med fler rutor.
Jag är ganska inne på att eget skapande, t.ex. banor i spel etc. (Programmering och SC2 för tillfället)

unnamed:

Jag är ganska inne på att eget skapande, t.ex. banor i spel etc. (Programmering och SC2 för tillfället)

Kör på det, något att leva för!

Sök hjälp. Ta hand om dig.

unnamed:

Nej. (Du röstade på detta alternativ)

aldrig slagit mig tanken en enda gång. inte ens sett det som ett alternativ, inte vetat om det.

Fejlarn:

Kör på det, något att leva för!

apropå eget skapande:
Jag har också en mod för portal (någon annan som gillar det?)(wikipedia-sida) pågående och tror den kommer bli relativt bra och omtyckt för den lilla community som finns för spelet.

(kolla in Portal 2, kommer bli bästa spelet 2011. sök på youtube)

har också haft såna tankar.

hjälpte för mig att tänka på min familj som bryr sig om mig och så hjälper film, musik och fotboll mig. brukar vara svårt att underhållas av roliga saker om man är deppig men förösk. roliga filmer och uppmuntrade musik hjälper ofta. att gå ut och springa i skogen hjälper också.

och har man bra vänner och bra familj så ska man dela sina tankar med dem och sånt.

unnamed:

Ja, inte längre. (Du röstade på detta alternativ)

Stod för flera år sedan inne på en toa mitt ute i ingenstans, och tittade på mitt sargade ansikte i spegeln och tänkte att jag inte orkar med detta längre och att jag nu skulle avsluta mitt liv innan jag dör av andra orsaker. Men när jag såg mig om efter något att använda så var det som om den lilla "rösten" som alltid tagit hand om mig innan sa åt mig att jag var alldeles för stark för att bara ge upp och att jag skulle klara mig ur detta. Tvättade ansiktet med iskallt vatten, tog sen ett djupt andetag och gick ut därifrån.

Har inte tänkt på detta på länge.

unnamed:

Ja, inte längre. (Du röstade på detta alternativ)

Vet inte riktigt hur det försvann, eller när. Jag vet mest att det inte är något som jag ser som ett alternativ längre.

unnamed:

Nej. (Du röstade på detta alternativ)

eller jooo men inte seriöst