Forumet - Självskadebeteende i samband med depression.

Självskadebeteende i samband med depression.

445 0 1
Hej!
Jag skriver det här av massa olika anledningar, de två största anledningarna är att för det första få skriva av mig lite och sedan skulle jag också vilja höra lite om det är någon som har samma problem som mig.

Jag är 18 år gammal och har haft mitt självskadebeteende i nästan exakt 4 år.
Jag läser ofta studier gällande självskadebeteenden men där står bara om att man skadar sig pga ångest eller för att "straffa" sig själv.
Jag har aldrig upplevt det så.

Jag har växt upp med två föräldrar som älskar mig och stöttar mig i allt, har två underbara syskon, 3 hundar, vänner, jag har egentligen allt man behöver för att leva ett bra liv.
Men ändå så började jag en dag tycka att saker blev monotoma, jag kände ingen större glädje men ingen större sorg heller, och det hela blev bara värre och värre.
Mitt liv har alltid fungerat, klarar skolan osv osv, men allt känns ändå väldigt bortdomnat, det roliga känns likadant som det jobbiga.
Det var så jag utvecklade mitt självskadebeteende, jag kände ingenting och därför skadade jag mig själv då smärta faktiskt är en känsla som man inte kan "tysta ner".
Ibland känns det som att det är något fel på mig då jag har ett självskadebeteende utan att lida av ångest av något slag.
När det var som värst hade jag skurit upp hela kroppen, jag har fortfarande mardrömmar om hur jag såg ut.

Men även fast det var länge sedan nu det var så illa så har inte "begäret" försvunnit, jag försökte sluta men det är det enda jag tänker på hela tiden vad jag än gör, det försvinner inte än hur långa uppehåll jag har.

Jag känner fortfarande att livet är väldigt monotomt men jag har väldigt svårt att prata med folk om mina problem så jag vet inte riktigt vad jag ska göra.
Jag vet inte hur många som läser detta men tack för att jag fick skriva av mig i varje fall!