Forumet - ska man ta diskussionen?

ska man ta diskussionen?

1281 2 38
har en, låt oss kalla det vän, som är fruktansvärt egocentrerad.
vännen är oftast himla snäll och ställer typ alltid upp om man frågar om hjälp med något, vilket jag tycker är positiva egenskaper hos en eventuell vän.

den här vännen har vid ett flertal tillfällen sagt att jag är en av hens närmsta vänner. jag känner inte alls i närheten av samma sak för hen. jag tycker att det är kul att supa ihop och kan tycka att det är trevligt att ses någon gång ibland, däremellan kräks jag över personen och bara pallar inte. anledningen till detta är att hen är _helt_jävla_ointresserad_ av andra människor och andra människors problem. detta gör att personen kan ställa riktigt plumpa frågor i vissa situationer, medan hen i andra är ointresserad sådär i största allmänhet.

ett exempel är när jag berättade att jag och mitt ex hade gjort slut. ungefär såhär gick konversationen efteråt:
vän: "nej vad tråkigt :( men visst förlovade ni er nyligen..?"
jag: "ja i juni."
vän: "ja jag hade för mig att jag hade sett det på facebook"
därefter var vän ganska ointresserad av att fortsätta konversationen, men hen avslutade ändå med "jag finns här om du vill prata,  när som helst!"

ett annat exempel var häromdagen när jag hade varit på 1 dejt och hen frågade hur det hade gått. blev glad för att hen för en gångs skull verkade bry sig om mig så jag sa att det hade gått bra och berättade lite kort om vad vi gjort. vad jag glömt bort var att hen hade haft en dejt samma dag som mig, och att hen bara frågade för att själv få frågan. när jag då inte frågade hen om dejten skrev hen "undrar du inte hur det gick för mig? :P". vilket fick mig att inse att personen så klart inte brydde sig om mig den här gången heller.
jag har börjat svara allt kortare på det hen skriver, för någon vecka sen hade vi en konversation på messenger där jag totalt skrev 11 ord medan hen skrev ca 230 (ja jag räknade). det verkar dock inte göra hen så himla mycket, det viktigaste i sammanhanget är helt enkelt att hen får prata om sig själv och att jag emellanåt flikar in ett ord eller två

observera att det här bara är några få exempel av en låååång rad.

jag har pratat mycket med andra om det här, och alla har samma uppfattning som jag: personen är primärt enbart intresserad av sig själv. personen har inte heller särskilt mycket nära vänner, mest en massa ganska ytligt bekanta. jag tror att anledningen till att personen beter sig på detta vis är att hen bor ensam med sina föräldrar som curlar sönder hen, och sannolikt intalar hen att hen är den mest intressanta varelse som existerar. 

spontant tror jag att vi inte kommer ha någon kontakt nu när jag är färdigpluggad och vi inte kommer jobba på samma arbetsplats, dessutom har jag en massa bra vänner, så jag känner inte att jag behöver ha kvar den här personen i min närhet för sakens skull. dock funderar jag på om man ändå borde försöka prata med hen om det här på något sätt, för liksom, fortsätter hen såhär har jag svårt att se att hen kommer kunna få ett normalt liv med riktiga relationer, men ah jag vet inte.

vad hade ni gjort? om man ska säga det hur gör man det då?

Spana också in:


Kudhos: Vill du vara vän med någon bara för du tolererar den personen? Har ni ingen gemensam grund eller någon anledning till att vara vänner, vad motiverar dig till att bibehålla kontakten? Du är ju inte direkt skyldig någon din tid och uppmärksamhet.


Blivande_japan: spontant tror jag att vi inte kommer ha någon kontakt nu när jag är färdigpluggad och vi inte kommer jobba på samma arbetsplats, dessutom har jag en massa bra vänner, så jag känner inte att jag behöver ha kvar den här personen i min närhet för sakens skull. dock funderar jag på om man ändå borde försöka prata med hen om det här på något sätt, för liksom, fortsätter hen såhär har jag svårt att se att hen kommer kunna få ett normalt liv med riktiga relationer, men ah jag vet inte.
sen finns det ju situationer där jag uppskattar hens sällskap också. dock är det typ bara i sammanhang där man super eller organiserar saker ihop; dvs jag slipper lyssna på hens relationsproblem och dylikt

Kudhos:
då ser jag inte varför ni ska ha en djupare personlig relation? Verkar ju som att du inte känner att du behöver/uppskattar hennes närvaro 1on1. 
det är ju inte det tråden handlar om. tråden handlar om huruvida jag gör konfrontera personen med det eller inte.lär som sagt inte ha så mycket att göra med personen när jag börjar jobba.
vad får dig att tro att det är en "hon"?

Blivande_japan:
det är ju inte det tråden handlar om. tråden handlar om huruvida jag gör konfrontera personen med det eller inte.lär som sagt inte ha så mycket att göra med personen när jag börjar jobba.
vad får dig att tro att det är en "hon"?
Konfronterar kommer inte lösa något. Det är sannolikt att det är så personen är bara och är omedveten om det. Att ta upp det kommer ju antingen få personen att inse det men lär ju inte ändra något i det långa loppet eller spraka upp någon självförsvarsmekanism som kommer paja relationen ändå. Låter mer som att du kommer skapa mer problem än lösningar. Och om du ändå inte kommer behålla kontakten, varför ge sig in på det? 

Kudhos:
Konfronterar kommer inte lösa något. Det är sannolikt att det är så personen är bara och är omedveten om det. Att ta upp det kommer ju antingen få personen att inse det men lär ju inte ändra något i det långa loppet eller spraka upp någon självförsvarsmekanism som kommer paja relationen ändå. Låter mer som att du kommer skapa mer problem än lösningar. Och om du ändå inte kommer behålla kontakten, varför ge sig in på det? 
Kan väl potentiellt vara en god gärning, tänker att det är olika sätt man kan göra det på
hönzgoggel: Anser inte att det är upp till dig att lära personen hur den ska leva sitt liv. Speciellt inte om du inte är intresserad av att ha den som vän. 
Det är väl lite det som är grejen; är inte intresserad av att ha kvar hen som vän om vår relation bara ska handla om hen. Fuckar jag upp vår relation gör det kanske inte jättemycket, om jag kan ge hen någon insikt dom på sikt kan få hen att ändra beteende ser jag det som positivt.

Blivande_japan: Kan väl potentiellt vara en god gärning, tänker att det är olika sätt man kan göra det på
Kan det? Tveksamt, det är trotsallt kritik på vad som verkar deras personlighetsdrag. Om den personen får veta om att du har länge stört dig på något de har gjort gång på gång på gång så kommer de nog först blev ledsna. 1. för att de omedvetet varit osköna och 2. för att ingen har sagt till på sån lång tid. Om du vill vara "den där" så visst, spill the beans. Även om det inte är din ensak. Men vissa grejer är bättre att personen själv upptäcker sina brister.

Kudhos:
Kan det? Tveksamt, det är trotsallt kritik på vad som verkar deras personlighetsdrag. Om den personen får veta om att du har länge stört dig på något de har gjort gång på gång på gång så kommer de nog först blev ledsna. 1. för att de omedvetet varit osköna och 2. för att ingen har sagt till på sån lång tid. Om du vill vara "den där" så visst, spill the beans. Även om det inte är din ensak. Men vissa grejer är bättre att personen själv upptäcker sina brister.
även om man ser att vara sjukt egocentrisk som ett personlighetsdrag så bör nog alla vettiga människor känna att det är en egenskap man bör förminska hos sig själv.

enda gången man kan komma undan med att vara självcentrerad är om man är zlatan eller dylik person, då vill folk hänga med en fast de får ca 0 utbyte av det

Blivande_japan:
även om man ser att vara sjukt egocentrisk som ett personlighetsdrag så bör nog alla vettiga människor känna att det är en egenskap man bör förminska hos sig själv.

enda gången man kan komma undan med att vara självcentrerad är om man är zlatan eller dylik person, då vill folk hänga med en fast de får ca 0 utbyte av det
det är din uppfattning av situationen. Risken finns att den här personen är helt omedveten om att den beter sig sådär. Din personliga standard för hur vettiga människor beter sig är inte universell. 

Kudhos:
det är din uppfattning av situationen. Risken finns att den här personen är helt omedveten om att den beter sig sådär. Din personliga standard för hur vettiga människor beter sig är inte universell. 
Men snälla, är det här någon form av tävling där du absolut vill vinna? Som jag skrev har personen Inga nära vänner, hen har aldrig haft en partner och när jag pratat med våra gemensamma vänner upplever de allihop hen på samma sätt. 

Och ja, personen är omedveten, det är ju för fan det som är problemet och anledningen till att jag gjorde denna tråd från första början.

adaq: Sånadär personer har jag också vääääääldigt svårt för. Brukar bara dissa dom och hoppas på att det sänker deras ego lite...
Brukar också, men grejen är att vi känt varandra länge och att denna person ser mig som en av hens bästa vänner. Potentiellt kan jag bara skita i allt, jag har en massa bra vänner som inte är så uppe i sin egen röv, samtidigt kan jag lite känna att jag kanske borde få personen lite medveten.

Man behöver ju inte göra en jättestor grej av det, kanske kan man säga något i stil med att "du, vet du, ibland så känns det som att du inte bryr dig så mycket om vad som händer mig, utan mest vill prata om dig själv" eller dylikt

Blivande_japan:
Men snälla, är det här någon form av tävling där du absolut vill vinna? Som jag skrev har personen Inga nära vänner, hen har aldrig haft en partner och när jag pratat med våra gemensamma vänner upplever de allihop hen på samma sätt. 

Och ja, personen är omedveten, det är ju för fan det som är problemet och anledningen till att jag gjorde denna tråd från första början.
låter som att du vill verkligen berätta det. Så då är det väl bara att göra det då? Men personligen hade jag tyckt att det är elakt

Kudhos:
låter som att du vill verkligen berätta det. Så då är det väl bara att göra det då? Men personligen hade jag tyckt att det är elakt
nej, inte nödvändigtvis, vill bara inte att du ska tillskriva situationen/personen i fråga en massa saker som inte stämmer.

ja, det kan eventuellt vara elakt att berätta, men är det inte minst lika elakt att inte göra det? tänker att det är en sjuk jävla nackdel för hen i alla hens relationer som kommer påverka hen hela livet om personen inte inser vad fan den håller på med.

Blivande_japan: ja, det kan eventuellt vara elakt att berätta, men är det inte minst lika elakt att inte göra det? tänker att det är en sjuk jävla nackdel för hen i alla hens relationer som kommer påverka hen hela livet om personen inte inser vad fan den håller på med.
Anser fortfarande att det är inte din ensak att ta upp. Du är inte personens förälder som ska lära den. Men det känns som att du letar efter bekräftelsen att det du vill göra är okej och förväntat. 

Kudhos:
Anser fortfarande att det är inte din ensak att ta upp. Du är inte personens förälder som ska lära den. Men det känns som att du letar efter bekräftelsen att det du vill göra är okej och förväntat. 
absolut, kan hålla med om att det är personens föräldrars uppgift, men frågan är vad som är bäst, att ingen säger något, eller att någon annan säger något
jag har känt den här personen i 3-4 år och emellanåt har vi umgåtts ganska mycket, att bara dra känns kukigt, men det är det jag sannolikt kommer göra om inte något radikalt förändras.
men ah, tror ärligt talat inte att jag kommer prata med personen, även om jag känner att jag "borde" för hens skull.
Tycker ej att det låter speciellt konstigt. Dock är jag rätt van vid att folk gärna pratar om sig själva. Försök att ta avstånd genom att vara otillgänglig och se om hen fattar att du inte vill vara så nära som hen tror att ni är. Som det är nu känns det inte så ärligt mot hen om hen bara duger ibland och går och tror att ni är bästa vänner.