Forumet - Skattesänkningar

Skattesänkningar

281 0 19
Det talas mycket om att sänka skatterna. Alliansen har sänkt dem med hundra miljarder och vill sänka dem ytterligare. Sossarna tycker inte att vi borde sänka skatten mer, men accepterar i stort de skattesänkningar som Alliansen gjort. Ändå uppger en stor majoritet av väljarna att de föredrar att pengar läggs på välfärd framför skattesänkningar, men det tycks politikerna inte ta hänsyn till.

Hur som helst så tycks det finnas en stark övertro på vad som kan åstadkommas med sänkta skatter. Alliansen motiverade sitt jobbskatteavdrag med att det skulle ge 80,000 nya jobb. Detta skulle åstadkommas genom att höja arbetslusten bland pensionärer, sjukskrivna och arbetslösa samt genom att sänka lägstalönerna.

Jobbskatteavdraget fungerade inte alls och såväl Riksrevisionen som SCB har nyligen konstaterat att det knappt haft någon effekt alls. 70 miljarder kronor om året som i det stora hela slösats bort.

Alliansen har också ändrat fastighetsskatten vilket kostar 6,3 miljarder kronor om året. Också en skattereform som inte stimulerar ekonomin ett piss. Dessa 6,3 miljarder motsvarar ungefär 40,000 jobb i offentlig sektor . Tiotusentals fler anställda inom vården, omsorgen, förskolan och skolan skulle ge en allmänt bättre välfärd och minskar arbetsbelastningen. En bra skola producerar också bättre arbetskraft, en bra vård reproducerar arbetskraften bättre och snabbare o.s.v. vilket i sin tur skapar nya och större värden som går tillbaka till samhället.



Så vad är poängen med dessa skattesänkningar? Visst får även låginkomsttagare mer pengar i plånboken men då ska man också komma i håg att varenda krona tagit från någon som antagligen behöver pengarna ännu mer. För det är inte storföretagen och den rika eliten som finansierar skattesänkningarna (det är tvärt om de som tjänar mest på dem) utan det är framförallt sjuka, arbetslösa och alla som är i behov av en stark välfärd.

Men i största allmänhet så går skattemiljarderna från de behövande till de som redan har det bra. Vad man uttrycker med den här typen av politik är en idé om att det skulle vara viktigare att medelklassen har råd att köpa ny platt-TV eller renovera om verandan än vad det är att förkorta vårdköer, ge hemlösa och ungdomar bostad, ge alla elever det stöd de behöver osv.



Nu vill som sagt Alliansen fortsätta att sänka skatten, och återigen så är det de rikaste som tjänar på det.
Image

De som tjänar 22,600:- eller mindre (vilket är 57% av alla förvärvsarbetande i Sverige) kommer alltså inte ens att tjäna 200:-. Återigen miljarder efter miljarder som skulle kunna göra enorm nytta men som slösas bort på människor som redan har utan att bidra med mer än någon ynka hundralapp åt de som verkligen behöver pengar.



Ärligt talat så är det här totalt obegripligt för mig. Ens höginkomsttagare tjänar ju bara en femhundring på skiten, så giriga kan de väl inte vara? Alla skulle ju tjäna på om pengarna istället investerades i att minska klyftorna och göra viktiga investeringar för framtiden, t.ex. klimatomställning, bostadsbyggande och stärkt och utvidgad välfärd.



Det råder någon slags konstig föreställning om att vänstern visserligen är bra på lite olika grejer men att ekonomi, det är högerns ämne. Men av all empiri så vet vi att högerpolitik inte varit bra för någon ekonomi i världshistorien förutom möjligtvis små statsstater i Sydostasien.

Se t.ex. på den här statistiken från SCB och KI:
Image
En jämförelse av 15 rödgröna budgetar mellan åren 1999-2006, med resultaten efter åtta borgerliga budgetar under den gångna mandatperioden. Säsongsrensad arbetslöshet och sysselsättningsgrad.

Liberaler kan inte ett skit om ekonomi och man ska absolut inte lämna över något som helst ekonomiskt ansvar till dem. De kommer bara köra landet i botten och öka klyftorna och arbetslösheten.





Den hetaste skattesänkartrenden är ju annars det där med att sänka arbetsgivaravgifterna (dvs. pengar som ska gå till din pension och sjukförsäkring). Partierna tävlar i kapp med varandra om att utlova sänkta arbetsgivaravgifter hit och dit och alla låtsas som att detta ska ge jobb.

Sedan 2006 så har arbetsgivaravgifterna sänkts från 33% till 15% för unga. Har då inga fått mer jobb? Nej, andelen anställda ungdomar och antalet arbetade timmar som utförts av ungdomar har minskat.

Så var det senast också, för man har experimenterat med det sedan 1997. Så här blev Riksrevisionens utlåtande: "RiR konstaterar, liksom andra före dem, att tidigare erfarenheter av sänkta arbetsgivaravgifter lett till få eller inga nya jobb. I den mån det leder till några jobb är kostnaderna så pass höga att det inte lönar sig.

RiR uppskattar att Reinfeldtregeringens sänkning av arbetsgivaravgiften skulle kunna ge positiva sysselsättningseffekter för mindre än tre procent av de unga. Kostnaden per nytt jobb skulle uppgå till ca 900 000 kr i minskade skatteintäkter. Det skulle därför vara billigare att anställa dessa unga direkt i offentlig sektor (650 000 kr per jobb) och mycket billigare att satsa pengarna på arbetsmarknadsutbildning (270 000 kr per person)."


Alltså ännu en helt värdelös åtgärd som är liktydigt med att kasta pengar i sjön. Ändå fortsätter politikerna med eländet. Det är ju som om de vore avlönade av kapitalet.

Skattesänkningar: Bra eller Anus?

Skattesänkningar innebär naturligtvis mer pengar kvar på sin lön... logiskt och man kan i viss mån välja mer fritt, framförallt om man har hög lön.

Konsekvensen blir att andra saker istället ökar i personlig kostnad eller går helt från fritt till kostnad. Så dom med hög lön kommer ha möjlighet att välja fritt medan de som inte har det så fett får börja betala nya kostnader de inte hade innan såsom högre dagisavgifter, skolavgifter, den fria sjukvården riskerar försvinna etc.

Det hela handlar om att antingen tänker man på "vad tjänar jag" eller så tänker man "vad tjänar vi". Kan man tänka sig att offra lite på sin egen konsumtion för att andra också ska få leva bättre.

Jag tycker det är självklart att man ska betala skatt, hög skatt så vi slipper betala allting som direkt personlig kostnad när det händer och istället dela kostnaden mellan oss under längre tid.

Spana också in:

Spartakus:

Bra! (Du röstade på detta alternativ)


Men förvånas inte över resultatet här på UM.

Sossarnas måtto är "välfärd" före sänkt skatt.

Hur kan den här falska matematik tillåtas stå oemotsagd år ut och år in, millennium ut och millennium in? Uppenbarligen finns det en stor mängd väljare som blir så totalt grundlurade att de tror att om en skatt sänks med 3% så sjunker välfärdens kvalitet med 3%. Tydligen tror sossarna att skattesatser och skatteintäkter är låsta vid varandra.

I Ryssland (bara ett exempel, finns fler länder i Europa som gjort likadant) genomfördes år 2001 en skattereform där man gick ifrån en progressiv skatteskala till plattskatt. För många innebar detta att skatten sjönk från hela 30% till bara 13%.
"Åh nej" tänker nu alla med mattebetyg i nivå med Bosse Ringholm och Östros.
"13% är ju... typ mindre än hälften av 30% ba... då måste typ statens inkomster.... typ ha halverats!!!"

Nä sosse-Bosse, tvärtom ökade den ryska statens skatteintäkter med hela 47%. Eller för att sossarna ska förstå, översatt till SAP-språk.. "47% bättre välfärd".

Skatt ger välfärd det är sant, men höjda skatter ger nödvändigtvis inte högre skatteintäkter. Oftast är det tvärtom, och då är det skattehöjarnas politik som leder till minskade resurser för välfärden. Dvs man prioriterar skatteintäkterna på helt annat än det borde göras.

Höjda skatter på varor och på löner minskar efterfrågan på varor eftersom att priserna höjs. Både producenter och konsumenter får en välfärdsförlust.

Varför vill vänsterväljare så gärna minska resurserna till välfärden?

Spartakus:

För det är inte storföretagen och den rika eliten som finansierar skattesänkningarna


Skitsnack! Det är arbetsmarknaden (däribland företag) som finansierar skattesänkningar.
Chryseus:

Uppenbarligen finns det en stor mängd väljare som blir så totalt grundlurade att de tror att om en skatt sänks med 3% så sjunker välfärdens kvalitet med 3%. Tydligen tror sossarna att skattesatser och skatteintäkter är låsta vid varandra.


Det är naturligtvis inte så att skattenivåer är det enda som spelar någon roll. Pengar kan användas mer och mindre effektivt och det finns många olika åtgärder som kan påverka den ekonomiska utvecklingen.

Men det finns ingenting som tyder på att hög skatt i sig skulle vara ett problem.

Om vi jämför nordiska högskatteländer (Norge, Sverige, Danmark, Finland) med en genomsnittlig skattesats på 47% av BNP med angloamerikanska lågskatteländer (USA, Kanada, Storbritannien, Irland, Nya Zeeland, Australien) med en genomsnittlig skattesats på 29% av BNP så noterar vi att BNP/Capita är nästan den samma, 36301,6 i lågskatteländerna resp. 37965,5 i högkatteländerna. Men tittar vi på andelen fattiga (inkomst under 50% av medianinkomsten) så utgör de 12,6% i lågskatteländerna mot 5,6% i högskatteländerna. Spädbarnsdödligheten ligger på 5,5% i lågskatteländerna mot 3,5% i högkatteländerna och BNP per arbetstimme ligger på 382 i lågskatteländerna mot 441 i högskatteländerna.

Överlag så kan man konstatera att de nordiska högskatteländerna har...

* Mindre fattigdom
* Mindre ojämlikhet
* Lägre spädbarnsdödlighet
* Marginellt högre BNP per capita
* Påtagligt mer fritid
* Lite högre produktivitet, mätt som BNP per arbetstimme

... i jämförelse med de angloamerikanska lågskatteländerna.





Chryseus:

I Ryssland genomfördes år 2001 en skattereform där man gick ifrån en progressiv skatteskala till plattskatt. För många innebar detta att skatten sjönk från hela 30% till bara 13%.

Den ryska statens skatteintäkter ökade med hela 47%


Det säger ju sig självt att det inte skulle upprepas i Sverige.
Sovjetunionen hade kollapsat tio år tidigare och ingenting fungerade, skattefifflet var en nationalsport - ingen hade någon lust att betala skatt för de fick inte tillbaka någonting och statsapparaten var så förfallen att den inte kunde göra något åt saken.

Putin valdes till president år 2000 och hade som projekt att bygga upp Ryssland igen och få staten att fungera. Det innebar en stor mängd åtgärder inkl. att man införde en plattskatt på 13% som det var möjligt att få folk att betala.

Det finns många faktorer bakom Rysslands tillväxt under 00-talet men visst ökade skatteuttaget, med hela 25% första året.

Men jag ser inte hur man kan applicera detta på Sverige som har totalt skiljda förhållanden. Vi har inget kaos och folk i största allmänhet underlåter inte att betala inkomstskatt till staten även om svartjobb förstås förekommer.

Idéer om att sänka skatterna för att öka skattinkomsterna har varit väldigt populära sedan 80-talet och prövats i bla. Thatchers Storbritannien och I Reagans USA utan att fungera. Det prövades även i Sverige i och med skattereformerna 1983-85 och 1990-91 men de sk. dynamiska effekterna uteblev.


Chryseus:

Skitsnack! Det är arbetsmarknaden (däribland företag) som finansierar skattesänkningar.


Hur menar du då?
Spartakus:

... i jämförelse med de angloamerikanska lågskatteländerna.


Och i jämförelse med enbart "lågskatteländer" som faktiskt ligger i Europa? Som det faktiskt går att jämföra Sverige med? Istället för att dra ett snitt av massa länder utanför Europa, som har HELT andra krav ställda på sig.

Med statistik går det att visa mycket. Med tanke på att Sverige ligger i EU och följer en massa EU-stadgar så vore det rimligt att jämföra med andra länder i EU.

Vidare, BNP/captita som något slags välfärdsmått? lol!

Du menar på fullaste allvar att där skulle vara skillnader i "fritid" mellan Sverige och Irland/Storbritannien? Likaså "fattigdom"? Istället tar du med länder som USA och Australien som sänker snittet över dina sk "lågskatteländer" och sedan hävdar det i statistiken. Varför inte ta med ett par asiatiska och sydamerikanska "högskatteländer" i din statistik?

Hur missvisande är inte det? Men jag förstår om du inte inser det själv.

Spartakus:

Det säger ju sig självt att det inte skulle upprepas i Sverige.


Jaså? Och i Tjeckien (Tjeckien gick för några år sedan över) och Slovakien (även de)? Ska du skylla på det misslyckade socialistiska försöket Sovjetunionen igen?

Hur kommer det sig att det blev i stort sett samma effekt i dessa länder, så här långt efter?

Spartakus:

Hur menar du då?


Klassisk arbetsmarknadspolitik. Lägre skatter genererar fler jobb i den privata sektorn och så är hjulet igång. Du dillar om den offentliga sektorn och att det ger "40 000" nya jobb. Det du missar är att det i stort sett är ett nollsummespel med den offentliga sektorn vad gäller intäkter till staten (i många fall minussiffror). Vilket det inte är med den privata sektorn. Vem ska betala denna gigantiska offentliga sektorn ifall den privata sektorn minskas? EU? Som i Grekland, Spanien och Portugal?

Jag skulle istället vilja fråga dig hur du får ihop din ekvation med vilka som betalar för skattesänkningarna. Eftersom att den, rent ekonomiskt är helt orimlig. Har du några siffror?

Spartakus:

Sedan 2006 så har arbetsgivaravgifterna sänkts från 33% till 15% för unga. Har då inga fått mer jobb? Nej, andelen anställda ungdomar och antalet arbetade timmar som utförts av ungdomar har minskat.


Skulle detta vara något sorts argument och bevis på att högre arbetsgivaravgifter genererar fler jobb? Och att lägre arbetsgivaravgifter inte gör det?[tard]

Har du totalt missat att i stort sett hela världen har varit i en ekonomisk kris sedan 2007 och att länder, oavsett skattesats, har fått färre jobbtillfällen för både ungdomar och vuxna?

Var ser du logiken och matematiken i att företagen inte anställer ungdomar (som är billigare) om de faktiskt kan? Eller blundar du för hur arbetsmarknaden i hela världen har varit de senaste åren?[zzz]

Snacka om att sprida dynga och propaganda... igen! Nej, ge Alliansen en mandatperiod till, utan ekonomisk kris, så ska du få se på andra bullar.
Spartakus:

Bra! (Du röstade på detta alternativ)


Ingen tvekan. Jag är för skattesänkningar, gärna mer än vad som planeras idag.

Issen:

tänker man på: "vad tjänar jag" eller så tänker man "vad tjänar vi".


Eller så tänker man vad tjänar både jag och samhället på? Jo, sänkta skatter. Precis som någon ovanstående informerade oss om så är sänkt skatt att föredra ifall välfärden ska bli bättre. Det är oerhört tragiskt att folk går på det enkla matematiska misstag att man tror att en sänkt skattesats innebär sänkt välfärdsinkomst. Sänk skatten för att öka pengarna i medborgarnas och i företagens plånbok, vilket leder till högre konsumtion och fler som anställs, vilket i sin tur leder till att ännu fler anställs, vilket leder till ökade inkomster för välfärden. Se lafferkurvan, den bevisar påståendet om att sänkta skatter genererar mer pengar till välfärden, inte tvärtom.