Aviseringar
Rensa alla

Skinnstövlar klara vintern?


Ämnesstartare

Har sjukt beslutångest, har hållt ögonen ett tag på ett par skor från The urban project nu, och på scorett kostar de 2000, men nu har de ett erbjudande och de kostar 1499. Frågan är om de kommer att klara vinterväder eller inte? Vad tror ni? Det är kraftig nubuck och skinnfoder!


   
Citera
Ämnesetiketter

Fråga i butiken! Men det borde dom göra så länge du smörjer och inpregnerar dom Tumme upp


   
SvaraCitera

mina stövlar (från vaga bond) skulle tydligen klara vintern om jag impregnerade de så jag tror nog urban projectors klarar det också då de verkar mycket tåligare 


   
SvaraCitera
mens
 mens

man ska ej köpa skiiinnnnnn


   
SvaraCitera

mens:
man ska ej köpa skiiinnnnnn

Varför inte? 


   
SvaraCitera

mens:
man ska ej köpa skiiinnnnnn

Varför inte? 


   
SvaraCitera

mens:
man ska ej köpa skiiinnnnnn

Är det djur som föds upp enbart för skinnet, eller blir det kött också?


   
SvaraCitera

Köp fejk skinn istället. Glad


   
SvaraCitera

mens: man ska ej köpa skiiinnnnnn

Ruttenfisk: Är det djur som föds upp enbart för skinnet, eller blir det kött också?

Jag förstår att du tänker på djuren men djuren är nog de som får lida minst eftersom djuren föds upp till att ätas. Nästan så gott som allt läder kommer från nötboskap i Brasilien. Kött som för övrigt exporteras till i princip hela världen i form av bl a oxfilé. Så själva djuren i sig behöver du inte ha dåligt samvete för.  Blink

Däremot (saxat från nätet):

Där finns omkring 200 miljoner nötboskap, och den enorma uppfödningen ger stora påfrestningar på miljön. Främst är det de stora skogarna i Amazonas som skövlas för att ge plats till de betande djuren.

Utöver problem med avskogning är ar­betsförhållandena på de stora boskaps­farmerna riktigt dåliga; många gånger beskrivs de som slavliknande.

Brasilianska företag som ertappas med att ha slavar hamnar på en svart lista och måste betala böter. Denna lista är även något som internationella företag borde uppmärksamma.

När djuren ska slaktas transporteras de långa sträckor, oftast under svåra för­ hållanden, till enorma slakthus. Även på slakthusen är arbetsförhållandena tuffa. Arbetarna tvingas arbeta extremt långa da­gar i kyliga miljöer, och eftersom de utför samma rörelser hela tiden riskerar de att drabbas av svåra arbetsskador.

Giftig garvning
Efter det att djuren slaktats ska hudarna garvas. Garvningsindustrin anses som en av de mest förorenande industrierna i världen. Upp till 130 olika kemikalier används, och en av de kemikalier som främst förknippas med garvning är krom. 80 till 85 procent av allt läder garvas med hjälp av krom.

Krom som inandas kan orsaka astma, bronkit och lunginflammation, och vid hud­kontakt kan det orsaka allergier och hud­problem. Vissa former av krom räknas även som cancerframkallande, och studier visar att de som arbetar i garverier löper ökad risk för att drabbas av lungcancer och can­cer i urinblåsan och bukspottskörteln. De riskerar också att drabbas av astma och hud­problem i högre utsträckning. Oftast är de inte medvetna om hälsoriskerna och säker­hetsaspekter och arbetar utan skyddskläder.

Garvningen skadar även miljön, och det värsta problemet är att vattendrag i närhe­ten av industrin blir förorenade.


   
SvaraCitera
mens
 mens

stoner:

Jag förstår att du tänker på djuren men djuren är nog de som får lida minst eftersom djuren föds upp till att ätas. Nästan så gott som allt läder kommer från nötboskap i Brasilien. Kött som för övrigt exporteras till i princip hela världen i form av bl a oxfilé. Så själva djuren i sig behöver du inte ha dåligt samvete för.  Blink

Däremot (saxat från nätet):

Där finns omkring 200 miljoner nötboskap, och den enorma uppfödningen ger stora påfrestningar på miljön. Främst är det de stora skogarna i Amazonas som skövlas för att ge plats till de betande djuren.

Utöver problem med avskogning är ar­betsförhållandena på de stora boskaps­farmerna riktigt dåliga; många gånger beskrivs de som slavliknande.

Brasilianska företag som ertappas med att ha slavar hamnar på en svart lista och måste betala böter. Denna lista är även något som internationella företag borde uppmärksamma.

När djuren ska slaktas transporteras de långa sträckor, oftast under svåra för­ hållanden, till enorma slakthus. Även på slakthusen är arbetsförhållandena tuffa. Arbetarna tvingas arbeta extremt långa da­gar i kyliga miljöer, och eftersom de utför samma rörelser hela tiden riskerar de att drabbas av svåra arbetsskador.

Giftig garvning
Efter det att djuren slaktats ska hudarna garvas. Garvningsindustrin anses som en av de mest förorenande industrierna i världen. Upp till 130 olika kemikalier används, och en av de kemikalier som främst förknippas med garvning är krom. 80 till 85 procent av allt läder garvas med hjälp av krom.

Krom som inandas kan orsaka astma, bronkit och lunginflammation, och vid hud­kontakt kan det orsaka allergier och hud­problem. Vissa former av krom räknas även som cancerframkallande, och studier visar att de som arbetar i garverier löper ökad risk för att drabbas av lungcancer och can­cer i urinblåsan och bukspottskörteln. De riskerar också att drabbas av astma och hud­problem i högre utsträckning. Oftast är de inte medvetna om hälsoriskerna och säker­hetsaspekter och arbetar utan skyddskläder.

Garvningen skadar även miljön, och det värsta problemet är att vattendrag i närhe­ten av industrin blir förorenade.

Man ska inte stödja djurindustrin övht, speciellt inte den från utlandet då vi, trots att vi behandlar djur som skit har bättre villkor för dem än i många andra länder.


   
SvaraCitera
mens
 mens

B.C-:

Varför inte? 

pga djurindustrin?

Ruttenfisk:

Är det djur som föds upp enbart för skinnet, eller blir det kött också?

man får hoppas att de inte bara har ihjäl djur för skinn utan åtminstone tar reda på allt. dock tillverkas ju de flesta skor i andra länder där de inte alls har samma lagar som vi har. hursom så är djurindustrin någonting man ska motarbeta på alla plan man kan.


   
SvaraCitera

mens: Man ska inte stödja djurindustrin övht, speciellt inte den från utlandet då vi, trots att vi behandlar djur som skit har bättre villkor för dem än i många andra länder.

Jag lade ner några minuter för att försöka finna den källa jag tänkte på men kunde inte finna den MEN - jag vågar påstå att typ läder från nötkreatur som vi änvänder till både skor, stövlar, skinnjackor och skinnbyxor skadar naturen bra mycket mindre än om vi hade använt syntetmaterial. Främst för att skinnen/hudarna är en biprodukt. Den egentliga produkten stoppar vi ju i våra magar.

Och någonting måste vi ju ha på kroppen - vi kan ju inte gå nakna varken på sommaren eller på vintern.

All syntettillverkning är däremot rena döden för naturen och likaså material som bomull är nästan ännu värre!


   
SvaraCitera
mens
 mens

stoner:

Jag lade ner några minuter för att försöka finna den källa jag tänkte på men kunde inte finna den MEN - jag vågar påstå att typ läder från nötkreatur som vi änvänder till både skor, stövlar, skinnjackor och skinnbyxor skadar naturen bra mycket mindre än om vi hade använt syntetmaterial. Främst för att skinnen/hudarna är en biprodukt. Den egentliga produkten stoppar vi ju i våra magar.

Och någonting måste vi ju ha på kroppen - vi kan ju inte gå nakna varken på sommaren eller på vintern.

All syntettillverkning är däremot rena döden för naturen och likaså material som bomull är nästan ännu värre!

Det beror på hur man odlar det, med ekologisk odling blir det ej samma skada som med djuruppfödning i stor skala med allt som hör till.


   
SvaraCitera

stoner:

Jag förstår att du tänker på djuren men djuren är nog de som får lida minst eftersom djuren föds upp till att ätas. Nästan så gott som allt läder kommer från nötboskap i Brasilien. Kött som för övrigt exporteras till i princip hela världen i form av bl a oxfilé. Så själva djuren i sig behöver du inte ha dåligt samvete för.  Blink

Däremot (saxat från nätet):

Där finns omkring 200 miljoner nötboskap, och den enorma uppfödningen ger stora påfrestningar på miljön. Främst är det de stora skogarna i Amazonas som skövlas för att ge plats till de betande djuren.

Utöver problem med avskogning är ar­betsförhållandena på de stora boskaps­farmerna riktigt dåliga; många gånger beskrivs de som slavliknande.

Brasilianska företag som ertappas med att ha slavar hamnar på en svart lista och måste betala böter. Denna lista är även något som internationella företag borde uppmärksamma.

När djuren ska slaktas transporteras de långa sträckor, oftast under svåra för­ hållanden, till enorma slakthus. Även på slakthusen är arbetsförhållandena tuffa. Arbetarna tvingas arbeta extremt långa da­gar i kyliga miljöer, och eftersom de utför samma rörelser hela tiden riskerar de att drabbas av svåra arbetsskador.

Giftig garvning
Efter det att djuren slaktats ska hudarna garvas. Garvningsindustrin anses som en av de mest förorenande industrierna i världen. Upp till 130 olika kemikalier används, och en av de kemikalier som främst förknippas med garvning är krom. 80 till 85 procent av allt läder garvas med hjälp av krom.

Krom som inandas kan orsaka astma, bronkit och lunginflammation, och vid hud­kontakt kan det orsaka allergier och hud­problem. Vissa former av krom räknas även som cancerframkallande, och studier visar att de som arbetar i garverier löper ökad risk för att drabbas av lungcancer och can­cer i urinblåsan och bukspottskörteln. De riskerar också att drabbas av astma och hud­problem i högre utsträckning. Oftast är de inte medvetna om hälsoriskerna och säker­hetsaspekter och arbetar utan skyddskläder.

Garvningen skadar även miljön, och det värsta problemet är att vattendrag i närhe­ten av industrin blir förorenade.

Håller med till 100%, däremot plågas djuren också. De gasas ihjäl flera HUNDRA TUSEN djur VARJE DAG, vilket betyder att de pinas succesivt till döds.
Djuren får antibiotika varje dag för att hålla den fräscha och fina fasaden. 
Såhär går det till på VARJE FARM om inte värre. Djuren lever inte ens upp till de krav som finns. Man utnyttjar djuren till max.
Och för att inte tala om hur mycket transporten av skinn, läder och päls bidrar till växthuseffekten och vilka konsekvenser transporten får.
Dessutom: hur bra kan det ens kännas att gå runt med fucking  KROPPSDELAR från DÖDA DJUR?? Samtidigt som man ändå vet att de plågats varje dag, suttit i burar med en total yta på MINDRE ÄN EN FJÄRDEDELS KM2 för att slutligen gasas till döds. 

Jag ber er, med hela mitt hjärta: STÖDJ INTE DENNA INDUSTI! 
Just saying.


   
SvaraCitera

651694.jpg


   
SvaraCitera