Forumet - Skolföreningar

Skolföreningar

169 0 3
Idag kan man på många skolor starta skolföreningar eller liknande skolgrupper, kommittéer etc. Har tänkt en del på huruvida detta är rätt. Skolan skall ju sikta mot att vara objektiv. Men med NG-grupper, humanistgrupper, organiserade politiska föreningar etc. så kan ju en skola lätt färgas åt det ena eller andra hållet.

Kollar man på college i USA så finns det ju t.ex. tydligt upplagt vilka college som har en stor representation av kristna, konservativa, liberala och liknande. I mina ögon hämmar detta mångfalden av åsikter och troställningar och skapar ett tunnelseende.

Om man låter skolföreningar existera öppnar man ju upp för att en skola kan bli ”en kristen skola” exempelvis. Alla kan starta en motviktsförening, men om det inte sker och fler och fler kristna dras till just den skolan så blir ju skolan mer och mer färgad.

Så är det rätt att elever skall kunna starta alla dessa grupper? För ett rikt föreningsliv på skolan får vi ju offra de alltmer färgade skolorna.

Borde olika aktiviteter som tro, politiska debatter och andra spekulationer höra hemma i skolan? Eller skall man stänga av för skolföreningar? Tänker att det kan bli rätt omtvistat huruvida något är bra eller dåligt, bryter mot lagen osv. vilket gör att man antingen borde öppna upp helt eller stänga av helt?

Är det bra att budskap som ”Gud finns inte” sätts upp på skolor och sedan delar NG-grupper ut sina biblar? Skall den diskussionen verkligen tas i skolan?

Och var drar vi gränsen nu? Vissa rektorer tillåter ju inte NG. Men borde de inte tillåta humanisterna heller? Borde politiska ungdomsförbund få existera och var går i så fall gränsen för vilka aktiviteter de skall få hålla på med?
Vilka är ramarna helt enkelt.
http://riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1974:152#K2

regeringsformen, andra kapitlet.

1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,
3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,
4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats,
5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och
6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

...

20 § Följande fri- och rättigheter får, i den utsträckning som medges i 21–24 §§, begränsas genom lag:
1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten (1 § första stycket 1–5),
2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 §),
3. rörelsefriheten (8 §), och
4. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen).

Efter bemyndigande i lag får de i första stycket angivna fri- och rättigheterna begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 5 § och i fråga om förbud att röja sådant som någon fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 24 § första stycket andra meningen. Lag (2010:1408).

21 § Begränsningar enligt 20 § får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. Lag (2010:1408).

då var den diskussionen avklarad.