Jag sitter och läser Hjalmar Söderbergs bok Doktor Glas, och hittade ett citat jag gillade:
"I min första ungdom led jag mycket av att jag icke var vacker, och i mitt brinnande begär efter att vara vacker tyckte jag mig vara ett vidunder av fulhet. Nu vet jag att jag ser ut ungefär som folket är mest. Det gör mig just inte heller så glad.

Jag tycker inte särdeles mycket om mig själv, varken skalet eller innanmätet. Men jag ville inte vara någon annan"

När jag läst det kom jag att tänka på att jag själv tänkt en del på detta. Även om jag har mängder av bitar av mig själv både inuti och utanpå som jag inte är nöjd med så skulle jag inte vilja vara någon annan. Varken någon "perfekt" kändis eller någon "perfekt" kompis/person i skolan som jag ser i verkligheten...

Det är ganska skönt vara åtminståne så pass nöjd med mig själv att jag kan tänka så!

Sedan så är jag lite intresserad av ifall det är någon skillnad på svar på min fråga mellan friska personer & ätstörningsdrabbade. Nånting säger mig att många ätstörda (blir negativ klang på det ordet, men så menar jag inte) gärna skulle byta liv med någon om de fick ^^ I alla fall kropp..

Så skriv gärna en extra rad om ni har någon äs, så kan jag jämföra... Det finns nämligen för få svarsalternativ...