Aviseringar
Rensa alla

Släktforskning


Ämnesstartare

Hej umisar (verkar ju dock ej vara så många kvar)!

Vi är ju resultatet av tusentals människors halmrullande, vissa av dem med kanske jätteintressanta historier. Jag har börjat tycka att sådant är väldigt intressant. Speciellt att följa en enda person.  Jag upptäckte av en slump att det finns en i min släkt vars mamma dog i barnsäng varpå hen blev undanskuffad till släktingar, medan dess pappa inom ett år hade en ny fru och ett nytt barn. Sedan gick det utför för den stackars människan medan halvsyskonet fick ett helt annat liv. Jag är så himla nyfiken på detta och ska ringa och få ut lite dokument om hen pga kan inte släppa det. Speciellt då hen verkar ha haft en viss ångestproblematik också.
Har ni några bak i er släkt som ni är nyfikna på? Som ni ser er själva i eller så?


   
Citera

Jag har inte personligen släktforskat (trots att det är någonting som intresserar mig jättemycket!). Jättebra tråd förövrigt! Tumme upp

En släkting hade dock gjort det och kommit fram till en spännande kvinna på 1600-talet som efter sin fars död (som var hertig) ärvde ett stort gods och en stor förmögenhet. Hon anklagades då för att vara häxa och flydde till Göteborg och skyddades av holländare på Hisingssidan - där min släkt på pappas sida befunnit sig sedan dess. Vi hade även några som migrerade till Kanada på 1800-talet (som vi fortfarande har lite brevkontakt med).

På mammas sida är det mindre intressant, släkten flyttade på sig endast 30 mil på 500 år och sedan 1800-talet var fast på familjegården i Burträsk - Västerbotten. Galen


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Åh spännande! Kanske finns det magiska krafter inom dig, eller åtminstone ett snajsigt efternamn att ta.Har för mig att folk forskat lite på båda sidor hos mig. Utan att gräva speciellt långt fann hen tydligen Greta Garbo. 

Axel_von_Färsen:
Jag har inte personligen släktforskat (trots att det är någonting som intresserar mig jättemycket!). Jättebra tråd förövrigt! Tumme upp

En släkting hade dock gjort det och kommit fram till en spännande kvinna på 1600-talet som efter sin fars död (som var hertig) ärvde ett stort gods och en stor förmögenhet. Hon anklagades då för att vara häxa och flydde till Göteborg och skyddades av holländare på Hisingssidan - där min släkt på pappas sida befunnit sig sedan dess. Vi hade även några som migrerade till Kanada på 1800-talet (som vi fortfarande har lite brevkontakt med).

På mammas sida är det mindre intressant, släkten flyttade på sig endast 30 mil på 500 år och sedan 1800-talet var fast på familjegården i Burträsk - Västerbotten. Galen


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Nu beställt journaler från ett gammalt mentalsjukhus uh är rädd för vad man kan hitta där


   
SvaraCitera

vonKissekatt: Åh spännande! Kanske finns det magiska krafter inom dig, eller åtminstone ett snajsigt efternamn att ta.Har för mig att folk forskat lite på båda sidor hos mig. Utan att gräva speciellt långt fann hen tydligen Greta Garbo.

Ja haha vet att mina kusiner tog deras gamla släktnamn vilket låter bättre än det de hade innan. Kommer troligtvis bli bättre än mitt nuvarande svenne-efternamn i alla fall.

vonKissekatt: Nu beställt journaler från ett gammalt mentalsjukhus uh är rädd för vad man kan hitta där

Jag skulle inte oroa mig alltför mycket, förr i tiden hamnade varannan kotte på mentalsjukhus (särskilt kvinnor som vid mens ansågs rabiata) - var mer orolig om du hittar domstolsbeslut, fick reda på att en manlig på morsans släkt var socknens horkarl och fick råda bot. Förvirrad


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Axel_von_Färsen:

Ja haha vet att mina kusiner tog deras gamla släktnamn vilket låter bättre än det de hade innan. Kommer troligtvis bli bättre än mitt nuvarande svenne-efternamn i alla fall.

Jag skulle inte oroa mig alltför mycket, förr i tiden hamnade varannan kotte på mentalsjukhus (särskilt kvinnor som vid mens ansågs rabiata) - var mer orolig om du hittar domstolsbeslut, fick reda på att en manlig på morsans släkt var socknens horkarl och fick råda bot. Förvirrad

Ja jag tänker så. De blev ju ofta så institutionaliserade också, utöver ingen vettig behandling, att folk oftast förblev där halva sina liv. Googlade runt på lite gamla mentalsjukhus och eftersom tanken var att hålla folk ifrån samhället så var de ofta egna små självförsörjande samhällen därinne.

Du borde ju verkligen forska fö öv, häxor och horkarlar är ju inte kattskit.


   
SvaraCitera

Sånt här kan verkligen vara intressant! Har hört en del från familjen efter diverse släktforskning och fått veta att min farmors mamma/mormor bl.a hade dödfött tvillingar. Hon blev tvingad av sin man att sedan gå ut och gräva ner dem i potatislandet utan att direkt blinka

Sedan var det någon på 1600-talet-ish som jobbade som betjänt/städerska på slottet åt kungen. Dock hade kungen haft sex eller våldtagit den här släktingen till mig så hon blev gravid, vilket resulterade i en onge av kungligt blod

Slutligen har det pratats om en släkting som slog ihjäl sin man eller fru med en stekpanna. Crazyness runs in the family 


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

019linnea:
Sånt här kan verkligen vara intressant! Har hört en del från familjen efter diverse släktforskning och fått veta att min farmors mamma/mormor bl.a hade dödfött tvillingar. Hon blev tvingad av sin man att sedan gå ut och gräva ner dem i potatislandet utan att direkt blinka

Sedan var det någon på 1600-talet-ish som jobbade som betjänt/städerska på slottet åt kungen. Dock hade kungen haft sex eller våldtagit den här släktingen till mig så hon blev gravid, vilket resulterade i en onge av kungligt blod

Slutligen har det pratats om en släkting som slog ihjäl sin man eller fru med en stekpanna. Crazyness runs in the family 

Ågu äta potatisar på sina ungars mull Gråter


   
SvaraCitera

vonKissekatt:

Ågu äta potatisar på sina ungars mull Gråter

Mmm gott


   
SvaraCitera
Hando

Dessvärre det enda jag vet säkert om min släkt som kan vara värt att nämna är att de har emigrerat till det nya landet Amerikat och England.

Hur intressant detta är vet jag inte men trooor det var min farfars farfar som bytte namn från Johansson till ett namn som dessvärre låter danskt/norskt, men har lite finare stavning. (Dock så stavar varenda kotte fel på det så får nästan alltid bokstavera det för dom Skeptisk)
Anledning okänd men säkert någon tråkig som "Ledsnade på heta -son".

Sen har jag också hört från min morfars mamma att det tydligen ska finnas släkt som hade ganska nära kopplingar till någon rysk Tsar. De kunde få ett adligt namn men av någon anledning tackade nej. (Sossefasoner att tacka nej till adlande!)
Men hon har tendens att överdriva, t.ex. har hon sagt att hennes bror eller liknande var en framgångsrik affärsman, medan han i själva verket bara hade sålt en bil eller två och gått lite plus på kontot samtidigt som han knegade på fabrik. Rullar ögonen
Så hur sant det egentligen är vet jag inte, vet inte heller om tanten fortfarande lever så kan inte dubbelkolla med henne. Men min mamma och mormor lär veta mer.
Det var nog troligare någon bonde som fick ett "Tack så mycket" och en klapp på axeln av en rysk Greve. Mycket glad


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

019linnea:

Mmm gott

Hemskt. Men man såg ju på barnadöd på ett helt annat sätt förr i tiden.


   
SvaraCitera
Hando

vonKissekatt:

Hemskt. Men man såg ju på barnadöd på ett helt annat sätt förr i tiden.

Fast hade man 13 ungar så var ju barnadöd nästan en lättnad på den tiden då det var en mun mindre att mätta.
"Jaha där dog Stina, en halv potatis mer till mig hehe".
Sen föddes barn på löpande band så det blev nog snabbt en ersättare.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Hando:
Dessvärre det enda jag vet om min släkt som kan vara värt att nämna är att de har emigrerat till det nya landet Amerikat och England.

Hur intressant detta är vet jag inte men trooor det var min farfars farfar som bytte namn från Johansson till ett namn som dessvärre låter danskt/norskt, men har lite finare stavning. (Dock så stavar varenda kotte fel på det så får nästan alltid bokstavera det för dom Skeptisk)
Anledning okänd men säkert någon tråkig som "Ledsnade på heta -son".

Sen har jag också hört från min morfars mamma att det tydligen ska finnas släkt som hade ganska nära kopplingar till någon rysk Tsar. De kunde få ett adligt namn men av någon anledning tackade nej. (Sossefasoner att tacka nej till adlande!)
Men hon har tendens att överdriva, t.ex. har hon sagt att hennes bror eller liknande var en framgångsrik affärsman, medan han i själva verket bara hade sålt en bil eller två och gått lite plus på kontot samtidigt som han knegade på fabrik. Rullar ögonen
Så hur sant det egentligen är vet jag inte, vet inte heller om tanten fortfarande lever så kan inte dubbelkolla med henne. Men min mamma och mormor lär veta mer.
Det var nog troligare någon bonde som fick ett "Tack så mycket" och en klapp på axeln av en rysk Greve. Mycket glad

Du får kolla upp om det går att bli adlad i egenskap av släkting sen!


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Hando:

Fast hade man 13 ungar så var ju barnadöd nästan en lättnad på den tiden då det var en mun mindre att mätta.
"Jaha där dog Stina, en halv potatis mer till mig hehe".
Sen föddes barn på löpande band så det blev nog snabbt en ersättare.

Mjo. Det fanns ju ngt som hette överläggning eller vad det var som innebar att man råkade rulla över på barnet i sömnen så att hen kvävdes. Detta var ju ofta fattiga och trötta föräldrar som kvävt ungen. 


   
SvaraCitera
Hando

vonKissekatt:

Du får kolla upp om det går att bli adlad i egenskap av släkting sen!

Skulle vara så jäkla nice om det gick. Är dock patetiskt att lägga till af i sitt namn om man inte är adlig så det loppet är kört. Ledsen


   
SvaraCitera