Aviseringar
Rensa alla

Snälla, hjälp mig, snälla människor finns nånstans!


Ämnesstartare

Kan någon hjälpa mig upp härifrån? Ångesten och det här djupa hålet gör alldeles för ont! Vill bara få ett litet ljus av liv, någonting. Nån att skriva med (Som i Sandor slash Ida t.ex), nån som finns, hjälper mig – en riktig kompis!

Skolan går åt helvete! Mina betyg är åt helvete. Har dock en anledning: har inte kunnat plugga för pappa skriker på mig hela tiden, kallar mig saker. Handikappad, idiot, ”tro inte att du är nåt” osv. Det gör så ont. Mina föräldrar är skilda. Jag är redan mobbad i skolan, orkar inte få mer skit! Så jag orkar inte plugga på grund av att han skriker på mig.

Sen har jag knappt några vänner. En av mina närmsta vänner – som betyder massor för mig – skäms över mig. Så hon vill inte va med mig längre. Nyligen svek TVÅ av mina (fd) vänner. De bara dissade, borta!

Att ligga hemma i sängen – i ångest, skaka och gråta – när folk är ute och har roligt gör så jävla ont. Jag har varit med om så mycket skit, det är inte rättvist!

Så nu vet jag inte vad jag ska göra. Jag orkar inte det här. Inget ljus! Om jag bara hade något litet! Snälla hjälpa mig!


   
Citera

du kan prata med mig lite grand, har också kassa föräldrar och haft liknande problematik
pm'a om du vill


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Jungman Jansson:

du kan prata med mig lite grand, har också kassa föräldrar och haft liknande problematikpm'a om du vill

TACK! [love]


   
SvaraCitera

Riktiga vänner finner man inte varje dag :/

Men lycka till, att prata ut med någon om dina problem är viktigt!


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Aengslig:

Riktiga vänner finner man inte varje dag :/Men lycka till, att prata ut med någon om dina problem är viktigt!

Jag har aldrig funnit någon!


   
SvaraCitera

Gå till en psykolog? Kurator? De brukar man kunna ventilera mot, även om de sällan kommer med konkreta tips och råd så brukar de lyssna, lyssnar den inte kan man byta.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Randroid:

Gå till en psykolog? Kurator? De brukar man kunna ventilera mot, även om de sällan kommer med konkreta tips och råd så brukar de lyssna, lyssnar den inte kan man byta.

Har varit på bup innan. Vågar inte gå tillbaka dit dock. Vill inte att pappa ska veta, han kommer bli så arg! Jag är ju inte normal om jag går där, förstår ni ....


   
SvaraCitera

MrsSkrutt:

. Vill inte att pappa ska veta, han kommer bli så arg!

De behöver inte säga något till dina föräldrar. Prata med skolkuratorn, fixa tid, gå dit, säg inget till din pappa och förklara sitautionen för läkarna. 🙂


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Randroid:

De behöver inte säga något till dina föräldrar. Prata med skolkuratorn, fixa tid, gå dit, säg inget till din pappa och förklara sitautionen för läkarna. 🙂

Behöver ha skjuts dit dock!


   
SvaraCitera

MrsSkrutt:

Behöver ha skjuts dit dock!

Går det inga bussar? Annars borde det ju gå att lösa.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Randroid:

Går det inga bussar? Annars borde det ju gå att lösa.

Vågar inte åka buss/tåg. All skit jag fått trycker ner mig så vågar inte mycket längre. Tittar mig inte ens i spegeln, vågar inte!


   
SvaraCitera

MrsSkrutt:

Vågar inte gå tillbaka dit dock

Varför inte?

MrsSkrutt:

Vill inte att pappa ska veta, han kommer bli så arg! Jag är ju inte normal om jag går där, förstår ni ....

Säg till honom att du behöver det?
Ingen är normal. Vissa behöver samtala med kuratorer och liknande för att må bra.
Om du inte kan dra till BUP så prata åtminstone med kuratorn på din skola


   
SvaraCitera

Hakuna matata


   
SvaraCitera

MrsSkrutt:

All skit jag fått trycker ner mig så vågar inte mycket längre. Tittar mig inte ens i spegeln, vågar inte!

Du måste kunna ta dig till människorna som vill hjälpa dig! Annars blir det ju inte lätt, ingen här på forumet kommer kunna hjälpa dig med att bryta dina mönster, kanske få dig o må bättre för en liten stund men dina problem kommer kvarstå i verkligheten, du behöver träffa någon i verkligheten! Antingen BUP eller kurator, eller någon som du anser kan hjälpa dig på något sätt.

Vad är det som är ett problem, att du är orolig vad dina föräldrar ska tycka om dig? är det mer?


   
SvaraCitera

När det kommer till ångest så är det fruktansvärt att gå igenom det, men som jag förstår så vågar du vara "kvar" i det och flyr inte. Vilket är ett stort jävla +!
Det sämsta du kan göra är egentligen att fly från dig själv, man kan aldrig springa, springa hela tiden och tro att inte livet kommer ikapp en. Det gör det!

Sen när det gäller din pappa, tala med någon vuxen som du känner förtroende för. Det kan vara en kompis förälder, lärare i skolan, skolkuratorn eller så går du upp till ungdomsmottagningen och talar med någon där. Dom är väldigt bra på ungdomsmottagningen.
Viktigaste som jag känner för din skull är just att du har någon att prata med. Det finns lite olika nummer du kan ringa som inte heller syns på någon telefonräkning så din pappa kan se vart du har ringt.
Det är väldigt viktigt att du har någon just nu som du kan prata med och få ett förtroende för!

Sen när det kommer till dina kompisar, så är dom FAN inte värda att vara kompis med dig om dom lämnar dig! Riktiga kompisar är med en oavsett vart man befinner sig i livet.

Du är en värdefull person. Hitta saker hos dig som du känner är något positivt. Och JAG vet att det kan vara jätte svårt när man mår som man mår. Tro mig, jag har mått dåligt i 22 år av mitt 24 åriga liv. Jag lider både av en ångestsjukdom och har kronisk deprissionssjukdom.
Så att hitta något positivt hos en kan vara jätte svårt när man mår dåligt.
Men försök!!!!!!! Det räcker att du hittar EN sak varje dag, skriv ner det på en lapp. Och fokusera på just det ordet. Hitta dig själv, låt inte det negativa få tag på dig som det gör just nu!

Har du några frågor eller någon annan. Släng iväg ett PM


   
SvaraCitera