Forumet - Socialtjänsten

Socialtjänsten

1168 5 25
Jag är snart 14 år och för några veckor sedan började jag snacka med skolkuratorn efter att en av mina lärare sett att jag mådde dåligt. Hos kuratorn berättade jag om alla bråk hemma och om min pappa som misshandlat mig både psykiskt och fysiskt i några år. Kuratorn vart helt förfärad och ville göra en orosanmälan till soc så hon kallade in rektorn och vi pratade om det och sedan anmälde dom.

Efter någon dag träffade jag två soc-kvinnor på skolan och jag berättade för dom om situationen hemma och de ville bestämma träff med mina föräldrar så det gjorde vi.
Mötet var en besvikelse, mamma och pappa skyllde på att jag var tonåring och att hormonerna gjorde mig så känslig, och pappa ljög hela tiden och blev arg när jag berättade om den fysiska misshandel som han utsatt mig för. Han sa att han nästan aldrig hade dragit mig i håret, och att jag inte fick säga sådär eftersom att det inte var sant. Samma sak när jag berättade om hot han gett mig. Mamma och pappa sa att deras föräldrar också hade luggat dem i håret och så vidare, och att det inte var något allvarligt med det. Barnaga, fy fan.
När jag berättade om alla de gånger pappa kallat mig för "giraff med storkben och båtfötter" så skrattade dom och sa att de bara skojade när de sa så. DET ÄR FAN INTE SKOJIGT, när ska dom fatta att det dom gör inte är okej. Vissa gånger under mötet såg det ut som att pappa ville ge mig stryk, för att han blev så förbannad när man anklagade honom. När jag berättade om idrottsprestationerna jag har på mig så ryckte de bara på axlarna och sa ungefär "de är allt eller inget, det är det som gäller och om du inte tål det så får du sluta" JAG VILL JU IDROTTA FÖR ATT DET ÄR KUL OCH INTE FÖR ATT JAG SKA VINNA HELA TIDEN. Mamma (dum i huvudet som hon är) kommenterade att man inte ska ta sig själv på så stort allvar i min ålder, att man får så mycket roligare då om man inte gör det. MAN SKA VÄL VISST TA SIG SJÄLV PÅ ALLVAR, jag vill inte vara ett jävla slödder. De sa inte ens förlåt för nånting och när det var klart så sa de typ bara "är det där allt?". De bara skrattade och var ironiska när jag sa att jag var otrygg och rädd hemma.

De på soc ska göra en utredning, hur funkar sånt egentligen? Gör de hembesök, pratar med lärare/anhöriga? Och hur är det att bo i familjehem? Ni som har varit med om sådant här eller vet hur det går till så skulle jag bli tacksam för svar. 
Är enormt ledsen över att du ska behöva gå igenom något sådant här. 

De lär prata med lärare och anhöriga ja, och troligen prata ytterligare med skolkuratorn. Spontana hembesök(dvs de dyker upp utan att man vet om att de ska göra det) lär ske. 

Finns det någon släkting eller vuxen du litar på? Jag har all förståelse om så inte är fallet om man inte ens kan lita på sina föräldrar. Har du syskon? Om ja, utsätts de också för sådant här? 

Kommer följa den här tråden nu.

ekorrespondenten: Är enormt ledsen över att du ska behöva gå igenom något sådant här. 

De lär prata med lärare och anhöriga ja, och troligen prata ytterligare med skolkuratorn. Spontana hembesök(dvs de dyker upp utan att man vet om att de ska göra det) lär ske. 

Finns det någon släkting eller vuxen du litar på? Jag har all förståelse om så inte är fallet om man inte ens kan lita på sina föräldrar. Har du syskon? Om ja, utsätts de också för sådant här? 

Kommer följa den här tråden nu.
Jag har ingen annan jag kan lita på eller prata om sånt här med förutom kuratorn/soc. Har hållit det här inom mig i så många år nu så det blev en lättnad när jag berättade för någon. Jag litar verkligen inte på mina föräldrar, min mamma kan inte ens bevara en hemlighet i 5 minuter.

Jag har två syskon men de har flyttat hemifrån och kommer hem på loven. De har inte utsatts så mycket för nåt sånt här vad jag vet, eftersom att min bror är nu myndig och snart även min syster. Mina föräldrar har haft mer respekt för dom.

Spana också in:


_:Rebecca:_:
Jag har ingen annan jag kan lita på eller prata om sånt här med förutom kuratorn/soc. Har hållit det här inom mig i så många år nu så det blev en lättnad när jag berättade för någon. Jag litar verkligen inte på mina föräldrar, min mamma kan inte ens bevara en hemlighet i 5 minuter.

Jag har två syskon men de har flyttat hemifrån och kommer hem på loven. De har inte utsatts så mycket för nåt sånt här vad jag vet, eftersom att min bror är nu myndig och snart även min syster. Mina föräldrar har haft mer respekt för dom.
Hur är det att bo hemma nu när föräldrarna vet om orosanmälan? Har din far "straffat" dig för det eller har han börjat vara mer "försiktig"? Var din kurator med under mötet? Jag tycker att du ska försöka få tag i kuratorn och prata med henne igen, uppdatera om nuläget utifall hon inte redan vet. De måste börja ta dig på allvar. 

ekorrespondenten:
Hur är det att bo hemma nu när föräldrarna vet om orosanmälan? Har din far "straffat" dig för det eller har han börjat vara mer "försiktig"? Var din kurator med under mötet? Jag tycker att du ska försöka få tag i kuratorn och prata med henne igen, uppdatera om nuläget utifall hon inte redan vet. De måste börja ta dig på allvar. 
Mötet var idagOskyldig Men än så länge har de inte vågat prata med mig, de lämnar mig ifred. Jag tror de fick en tankeställare, för de blev helt chockade när Soc ringde och ville träffa dem. 
Imorgon ska jag träffa kuratorn igen, prata om nuläget och mötet.

_:Rebecca:_:
Mötet var idagOskyldig Men än så länge har de inte vågat prata med mig, de lämnar mig ifred. Jag tror de fick en tankeställare, för de blev helt chockade när Soc ringde och ville träffa dem. 
Imorgon ska jag träffa kuratorn igen, prata om nuläget och mötet.
Hoppas det går bra imorgon, och alla dagar därefter med!
Du kan alltid ringa socialtjänstens jour/mottagning och förklara situationen, som du beskriver det här. Det är många ungdomar som hör av sig till soc pga oseriösa anledningar t.ex för lite veckopengar, får ej festa etc. Dock får de inte bete sig så oproffsigt mot dig :S
Det jag kommer ihåg av den utredning som gjordes när jag var 13 var att soctanterna var hemma hos oss och pratade, de pratade även med lärarna på skolan. Jag fick komma in på en del möten också, ibland med bara mamma eller pappa och en gång med båda. Sen efter en tid kom dom bara med deras beslut, jag kommer inte ihåg hur lång tid det tog men runt 3-4 veckor tror jag. 
Familjehem kan vara både bra och dåligt, jag hade turen att komma till ett riktigt bra ställe. Men det finns även de som bara tar emot barn/ungdomar enbart för pengarna och inte för att hjälpa. Det finns även HvB-hem som ett alternativ om man inte kan bo hos sina föräldrar. 

Jag hoppas verkligen att det löser sig för dig och att dina föräldrar inser vad det är dom gör mot dig. Om du skulle vilja ha någon att prata med är det bara att skicka ett pm. Stor kram <3

Ejexflo: Det jag kommer ihåg av den utredning som gjordes när jag var 13 var att soctanterna var hemma hos oss och pratade, de pratade även med lärarna på skolan. Jag fick komma in på en del möten också, ibland med bara mamma eller pappa och en gång med båda. Sen efter en tid kom dom bara med deras beslut, jag kommer inte ihåg hur lång tid det tog men runt 3-4 veckor tror jag. 
Familjehem kan vara både bra och dåligt, jag hade turen att komma till ett riktigt bra ställe. Men det finns även de som bara tar emot barn/ungdomar enbart för pengarna och inte för att hjälpa. Det finns även HvB-hem som ett alternativ om man inte kan bo hos sina föräldrar. 

Jag hoppas verkligen att det löser sig för dig och att dina föräldrar inser vad det är dom gör mot dig. Om du skulle vilja ha någon att prata med är det bara att skicka ett pm. Stor kram <3
Tack! Som det är nu så vill jag bo i familjehem, jag tål inte mina föräldrar. De undviker mig till varje pris, jag fick inte ens någon mat igår, och pappa for tidigare till jobbet så att han skulle slippa att vara med mig på morgonen.

Ejexflo: Det jag kommer ihåg av den utredning som gjordes när jag var 13 var att soctanterna var hemma hos oss och pratade, de pratade även med lärarna på skolan. Jag fick komma in på en del möten också, ibland med bara mamma eller pappa och en gång med båda. Sen efter en tid kom dom bara med deras beslut, jag kommer inte ihåg hur lång tid det tog men runt 3-4 veckor tror jag. 
Familjehem kan vara både bra och dåligt, jag hade turen att komma till ett riktigt bra ställe. Men det finns även de som bara tar emot barn/ungdomar enbart för pengarna och inte för att hjälpa. Det finns även HvB-hem som ett alternativ om man inte kan bo hos sina föräldrar. 

Jag hoppas verkligen att det löser sig för dig och att dina föräldrar inser vad det är dom gör mot dig. Om du skulle vilja ha någon att prata med är det bara att skicka ett pm. Stor kram <3
+1 Tumme upp

_:Rebecca:_:
Tack! Som det är nu så vill jag bo i familjehem, jag tål inte mina föräldrar. De undviker mig till varje pris, jag fick inte ens någon mat igår, och pappa for tidigare till jobbet så att han skulle slippa att vara med mig på morgonen.
Jättetråkigt att höra hur dina föräldrar behandlar dig, det enda de har givit dig att du har fått komma till världen inget annat, du förtjänar så mycket bättre!
Jag hoppas att du får det bra och att du kommer till ett hem där du trivs.

Om du vill snacka så kan du alltid skicka ett PM, dock så kan jag inte sätta mig in i din situation men jag finns om det är något! Glad
Lycka till med allt! Hjärta
Jag ringde till en soc kärring men hon ville inte ge mig ett jourhem, hon vill att vi ska lösa problemen hemma men det vill inte jag. Vill fly från det här helvetet och bo någonstans där jag mår bra. Utredningarna börjar på måndag, och då kommer päronen ljuga som fan om allting. Om det blir så att jag flyttar till ett familjehem, vill jag däremot ha mamma o pappas pengar fortfarande. Skulle ju inte sitta felSöt

_:Rebecca:_: Jag ringde till en soc kärring men hon ville inte ge mig ett jourhem, hon vill att vi ska lösa problemen hemma men det vill inte jag. Vill fly från det här helvetet och bo någonstans där jag mår bra. Utredningarna börjar på måndag, och då kommer päronen ljuga som fan om allting. Om det blir så att jag flyttar till ett familjehem, vill jag däremot ha mamma o pappas pengar fortfarande. Skulle ju inte sitta felSöt
Jag hade / har en bekant/kompis syster som inte trivdes hemma för hon bråkade mycket med sin mamma så hon ville liksom inte bo där mer (var inget fel på mamman utan det funkade helt enkelt inte mellan de) så hon rymde hemmifrån X antal gånger och tillslut fick hon ett nytt hem och bor där nu. Så det behöver inte vara så att de behöver bevisa att du blivit misshandlad utan tror du kan typ markera (stort) att du inte vill vara där lngre. Var typ så min kompis syrra gjorde ( med att rymma hemmifrån)

Axelinaaas:
Jag hade / har en bekant/kompis syster som inte trivdes hemma för hon bråkade mycket med sin mamma så hon ville liksom inte bo där mer (var inget fel på mamman utan det funkade helt enkelt inte mellan de) så hon rymde hemmifrån X antal gånger och tillslut fick hon ett nytt hem och bor där nu. Så det behöver inte vara så att de behöver bevisa att du blivit misshandlad utan tror du kan typ markera (stort) att du inte vill vara där lngre. Var typ så min kompis syrra gjorde ( med att rymma hemmifrån)
Har "rymt" hemifrån kanske 2 gånger, men jag ångrade mig och for hem igen efter typ 2 timmar, hade inte ens nån utrustning för att rymma. Väldigt oplaneratRullar ögonen Päronen skulle typ balla ur och skälla på mig i typ 3 dagar i sträck om jag rymde hemifrån. Tycker ni att jag ska göra rymma för att snabbt komma till ett annat hem? Skulle nog bli världens kaos både med socialen, skolan och hemmet. Men det är ju ett alternativ.

_:Rebecca:_:
Har "rymt" hemifrån kanske 2 gånger, men jag ångrade mig och for hem igen efter typ 2 timmar, hade inte ens nån utrustning för att rymma. Väldigt oplaneratRullar ögonen Päronen skulle typ balla ur och skälla på mig i typ 3 dagar i sträck om jag rymde hemifrån. Tycker ni att jag ska göra rymma för att snabbt komma till ett annat hem? Skulle nog bli världens kaos både med socialen, skolan och hemmet. Men det är ju ett alternativ.
Asså själv har jag ingen aning, sa bara vad som hände men min kompis syrra för jag vet inte om det blev värre och soc inte skulle tro dig osv... 

Axelinaaas:
Asså själv har jag ingen aning, sa bara vad som hände men min kompis syrra för jag vet inte om det blev värre och soc inte skulle tro dig osv... 
Har riktig lust nu att rymma hemifrån. Känns bara konstigt hemma, mamma o pappa tycker att jag är helt jävla dum i huvudet som kontaktat soc, och de tycker nog fortfarande att dom inte gör något fel. Pallar seriöst inte den där dryga utredningen, vill dra nu.

Jag är omgiven av skog så jag kan ju rymma och sova i skogen istället för i stan, i stan kan jag ju riskera att utnyttjas osv..

_:Rebecca:_:
Har riktig lust nu att rymma hemifrån. Känns bara konstigt hemma, mamma o pappa tycker att jag är helt jävla dum i huvudet som kontaktat soc, och de tycker nog fortfarande att dom inte gör något fel. Pallar seriöst inte den där dryga utredningen, vill dra nu.

Jag är omgiven av skog så jag kan ju rymma och sova i skogen istället för i stan, i stan kan jag ju riskera att utnyttjas osv..
Jaa, kanske. det är ditt val. För det finns mänskor som kan vara ute i skogen oxå + djur osv... så tänk igen om det nog om du nu vill. Inget jag rekomenderar iaf. men tänk på att ta med mat, kläder, vatten osv... för det kan du ju inte direkt få tag på om du rymmer.... Men var försiktig om du nu ska göra det 

Axelinaaas:
Jaa, kanske. det är ditt val. För det finns mänskor som kan vara ute i skogen oxå + djur osv... så tänk igen om det nog om du nu vill. Inget jag rekomenderar iaf. men tänk på att ta med mat, kläder, vatten osv... för det kan du ju inte direkt få tag på om du rymmer.... Men var försiktig om du nu ska göra det 
Jag är inte typen som rymmer, men kanske ska göra det även fast att jag läst på nätet om andra som rymt och så har de blivit ett helvete o så. Om jag gör det så ska jag typ ta med isåfall mat, vatten, fickpengar, mobilladdare, bok, filt, extra kläder. Sedan så lever man livetMycket glad

_:Rebecca:_:
Jag är inte typen som rymmer, men kanske ska göra det även fast att jag läst på nätet om andra som rymt och så har de blivit ett helvete o så. Om jag gör det så ska jag typ ta med isåfall mat, vatten, fickpengar, mobilladdare, bok, filt, extra kläder. Sedan så lever man livetMycket glad
om du ska bo i skogen har jag svårt att tro att du får användning för en laddare men ok ok xD