Aviseringar
Rensa alla

som att det inte var nog att mitt livs kärlek är min bästa vän utan även ihop med en gemensam "vän"


MJvM
 MJvM
Ämnesstartare

Hej jag är ny här, är en kille på 17år, och har lite av ett dilema som ni kanske kan se

Lika bra att ta det från första början...

lång läsning för den som orkar framöver, hoppas att detta kan vara till hjälp till mer än mig...

Första året i gymnasiet, ny stad, ny skola och inte minst nya människor. Grupper bildas, jag mot förvånan hamnar i en grupp som byggs upp till att bestå av 6 personer inklusive mig. Och vad jag gör är att jag börjar fatta tycke om en av de 2 tjejerna som hade hamnat i gruppen och blir utöver det väldigt bra kompis med 2 av de 3 killarna, trotts detta så ser jag stora likheter mellan mig och den 3dje, men han stod mer för något som jag hade lämnat bakom mig så för att underlätta detta så antar jag att namn inte lär skada men jag hittar på nya så att ni är medvetna så: tjejen jag fattar tycke för får heta Amy den andra tjejen får heta Lisa och de 2 killarna jag blev bra kompis med får heta Joel och Johan och den 3dje får heta Jarmo. HahaXD

ja, så för att öka takten lite nu, jag märker efter ett par veckor/månader att Amy som jag verkligen börjat gilla är ihop med Jarmo eftersom (mest troligt) jag var så osäker på mig själv aldrig visat minsta tydliga intresse så, kan man väl säga att jag ansåg att mina kort var spelade och dom var inge vidare så jag fick spela vidare och inte titta tilbaks, för vad skulle jag kunna ha och komma med?(right) Så tiden gick jag tittade på andra alternativ tänkte inte så mkt på det medans jag blev allt bättre vän med Amy, Lisa, Joel och Johan, och trots "skilnaderna" och att han var ihop med Amy som jag fortfarande gillade men kunde inte säga att jag älskade så blev jag allt bättre vän med Jarmo också. och det gick frammåt på det viset ända till första sommar lovet, då blev saker komplicerade...

Det blev en lång sommar, vi i gruppen gjorde en hel del men Amy var alltid upptagen då hon var tvungen att åka till sina föräldrar precis som de flesta helger då vi hittade på nå...

Men i alla fall under den sommaren så kom "gruppen" till ett "gemensamt" beslut att Johan inte skulle få vara kvar i gruppen, han hade tydligen sagt några dumma kommentarer för mkt, så då skolan började igen så började han på ett tekniskt gymnasium, och jag hörde av honom nån gång efter det och han hade det bra, han hade bytt tillsammans med en annan kompis.

Men utöver det så hade jag väl på något sätt lurat mig själv att jag under sommarens händelser hade blivit kär i Lisa...

Så dum som jag är så säger jag då det via facebook chatten för jag ansåg helt enkelt att jag inte kunde gå och bära på det mer. Vi pratar ut om det, hon förstod och sa att jag var trevlig och allt sånt typ, men att hon var intresserad i nån annan...

--------------------------HÄR UNGEFÄR ÄR MITTEN-----------------------------------

så skolan börjar igen efter lovet och det värkar "normalt" men så märker jag efter ett tag att Lisa umgås VÄLDIGT MKT med Joel och efter ett tag så slutar dom umgås på samma sätt med det som då var kvar av "gruppen" så per automatik hamnar jag då med att umgås med bara Jarmo och Amy medans(jag måste ju ta lite ära efter att fått Lisa att gå för Joel) så jag är glad för dom, jag hade ändå aldrig passat med Lisa. Men jag tycker dom kunde varit lite mer sociala, speciellt eftersom jag fram tills dess hade sett Joel som min bästa vän på skolan, men jaja...

Så efter att då spenderat mkt mer tid med Jarmo och Amy så slutade det väl lite obviously med att jag började lära känna dom bättre speciellt Amy, men ingen har varit "fysiskt social" med mig på fritiden direkt, jag antar att Amy och Jarmo och Lisa och Joel har varit det däremot (såklart). På skolan å andra sidan så var jag, Amy och Jarmo oftast med varandra och jobbade på uppgifter tillsammans och så...

men när chansen döck upp och jag och Amy började chatta så började jag få veta riktigt mkt om henne och än idag har jag inte hittat en enda negativ sak med henne...

Jag älskar henne innerligt för bokstavligt talat för allt vad hon är, och efter att kommit underfunn med detta så var det bara en tidsfråga innan det inte skulle gå att hålla inne längre, så för ett par dagar sedan så berättade jag uppriktigt, medkännande och något bedrövad hur jag kände för henne och förklarade tydligt att jag inte på något sätt ville komma mellan henne och Jarmo, och att om det skulle behövas så skulle jag kunna "vara osynlig" resten av gymnasie tiden, men det behövdes inte, hon förstod mig och så klart så kunde hon ju inte lämna Jarmo bara sådär, men hon påvisa inget om att det var omöjligt, men att hon såklart skulle vara med honom så länge det varar, men hon verkade förstå min syn och jag har typ berättat allt för henne och så, men sedan berättade hon i god tro för Jarmo vad jag hade sagt(hon såg det som så att han nog redan visste mer eller mindre) och jag förstår henne. Men non the less så fick jag ett meddelande från honom där han skrivit att jag skulle hålla mig borta, men jag pratade med honom och berättade hela historien, om att jag aldrig skulle göra nå för att komma mellan dom eller så och om hur jag hade kämpat för att försöka undvika att få känslorna tidigare osv, så han lugnade ned sig.(Allt detta skedde på chatt under helgen)

Men på kvällen efter att jag hade berättat så hade jag en ångest attack, så jag har inte träffat dom sedan innan allt detta kom ut innan helgen, då mamma fick mig att stanna hemma pga ångest attacken. Jag har chattat med Amy ganska öppet sedan jag berättade även om min ångest attack, då (jag kan ju bara prata för mig själv men ändå) "vi" känner oss väldigt säkra med att prata med varandra, vi har diskuterat både det ena och det andra, Och jag ser henne utan tvekan som den viktigaste människan i mitt liv, vare sig det måste vara som en bästa vän som är ihop med en kompis, eller om möjligheten någonsin visar sig som flickvän och förhoppnings vis en dag som fru men jag antar att oddsen för de sist nämnda är ganska minimala. Men det är bara tiden som kan avgöra och första steget är att se hur det utvecklas fram till då gymnasiet slutar om ca1.5 år, då hn och jag ska gå vidare till universitet medans Jarmo tänker göra vad han nu tänker, universitet ska han då i alla fall inte till

GRATTIS ÅT ER SOM LYCKATS LÄSA IGENOM DEN HÄR SKITEN HAHA, TUMME UPP ÅT ER!


   
Citera

sry killen.. 


   
SvaraCitera
MJvM
 MJvM
Ämnesstartare

redan läst!?

det gick snabbare än vad jag trodde hahaXD


   
SvaraCitera
NEMI
 NEMI

Livet är hårt, det är bara att vänja dig.


   
SvaraCitera

MJvM:
redan läst!?

det gick snabbare än vad jag trodde hahaXD

move on 


   
SvaraCitera
MJvM
 MJvM
Ämnesstartare

jo det lär utan tvekan vara det smartaste, men det är inte lätt, och jag vet inte om jag är villig att ens försöka det än


   
SvaraCitera

läste faktiskt hela och tycker att du är modig som faktiskt berättade, skulle jag aldrig ha gjort om jag var I din situation (tror jag) men önskar dig all lycka och hoppas på att det kmr funka mellan er trots att bade hon och han vet


   
SvaraCitera
MJvM
 MJvM
Ämnesstartare

tack, är i behov av både lycka och tålamod, och tålamod har jag, så med tiden lyckan börjar öka också, haha


   
SvaraCitera
MJvM
 MJvM
Ämnesstartare

NEMI:
Livet är hårt, det är bara att vänja dig.

det är jag fullt medveten om, det gäller bara veta vad som är värt att kämpa för


   
SvaraCitera