Forumet - Studiebidrag

Studiebidrag

2347 0 22
Får ni hela studiebidraget eller behåller dina föräldrar pengarna?

Mina föräldrar vägrar släppa taget om mitt studiebidrag[mad] Vi har dålig ekonomi och har typ alltid haft det men jag tycker det har blivit sämre. Mina föräldrar är envisa egna företagare vilket gör att vi inte får in så mycket pengar, vi får dock in mer på sommarn.
Allt detta med dålig ekonomi gör att jag är ganska "van" att inte ha några pengar. När jag var liten så led jag inte så mycket. Vi bodde på ett bra ställe, fick mat varje dag och för övrigt så var leka det enda jag gjorde om dagarna.
I mellanstadiet började jag få 50-100kr i månaden. Detta såg jag positivt på, såg typ hundralappen som ganska mycket pengar. Men som tiden går så blev man mer och mer "beroende" av pengar. Pengar blev viktigare. Det blev att man fick komma med utsäkter varför man inte kan komma å se på bio, varför man inte kan följa med och shoppa osv. I åttan ocg slutet av nian så blev månadspengen mindre och ja fick den mer sällan ända tills de slutade helt att ge. Alla andra i klassen med familjer med bra ekonomi såg pengar som en självklarthet. "Det är ju självklaet att man har råd att gå på bio"
I tonåren förändrades man som person och det man var förut är man inte längre. Utseendet blev viktigt, likaså kläder och smink. Men ja hade inga pengar och fick ha på mig gamla, fula kläder som absolut inte var "jag". Hade inte råd med smink, lyckades spara ihop till något kanske men det tog ju slut. I den åldern hade jag märkt hur otroligt ful min hårfärg är och att färga håret stod högst upp på listan på vad jag ska läga pengar på när jag får råd. Hör och häpna- jag hade aldrig någonsin i hela mitt livm varit och klippt eller färgat håret hos en frisör! Det gjorde alltid mamma åt mig. Men hon klippte bara topparna och jag ville ha håret annorlundare. Men inte kunde man göra så mycket åt saken. Det blev ju att man i senare dar började klippa till håret själv, klippa till lugg och sånt.
De enda gångerna som jag fick pengar var ju i åttan då man ÄNTLIGEN fick börja sommarjobba på sommarlovet. Sommarjobbet SÖG men man fikc ju pengar för det. För de pengarna köpte man smink, lite kläder men pengarna var fort borta. Föräldrarna verkarvara helt borta när det gäller sånt där. De tror att allt är jättebillit men det är ju inte så. Några hundringar går fort bort. Musik är ett stort intresse för mig och det fanns ju massor av cd:s som jag ville ha..men man hade intr råd...har nu idag(är 16 år) ca 10 skivor som jag lyckats samla ihop. Men som tur är så har jag mp3:n som ja fick i julklapp..då överlevaer jag iaf.
Ialla fall...Nu går jag i gymnasiet, har fortfarande kläder som jag inte gillar, inget smink, blått underögonen, finnar och mår riktigt dåligt! Ibland känner man sig skyldig för att känna att man vill ha mer, men lite måste man väll få begära? Jag känner mig så sliten, mitt smink som jag snålat med har nu tagit slut. och alla dessa finnar tar över mitt liv. Vill bara försvinna, vill inte vara här. Jag är rädd för att de i min klöass ska märka att jag typ alltid har på mig min mucktröja opch svarta byxor. oxå så är det så här att jag fick mens för första g¨nen för ett år sen typ[blush] men har inte sagt till morsan...o när det gått så här långt så känns det som om ja aldrig vill göra det. Men det har varit lite problem när jag haft lite pengar när jag behöver bindor. Lyckligtvis har det råkats finnas bindor här hemma men de är slut. Har bara ca 50 kr och de måste jag spara att köpa bindor för. Det låter så fånigt men man måste ju. Jag har så lite kläder. OLm jag skulle köpa kläder så skulle det bli rock el punk kläder för det är det som jag "fallit*" för. och jag lyssnar på rockpunk oxå och jag är en rocktjej. Men det ser jag inte ut som.
Föräldrar har nog inte den förmågan att fatta vad som är viktigt för en tonåring.

Jag har frågat om jag inte kan få åtminstone lite av studiebidraget men de säger ett skarpt nej och att de köper mat för pengarna. Men det är faktiskt inte bara mat man behöver för att leva! Jo visst jag lever! Men jag känner mig död...

(Nu blev det här jättelångt och TOTALT ONÖDIGT så du behöver itne läsa..ville bara skriva av mig..

Spana också in:

Ttack:

Men det är faktiskt inte bara mat man behöver för att leva! Jo visst jag lever! Men jag känner mig död...


Det var intressant att läsa faktiskt, jag lider med dig, men samtidigt kan jag ju upplysa dig om att tjejer faktiskt inte behöver smink och sån skit, det är inte viktigt, du måste inte se ut som en rockare bara för att må bra heller, eller hur? Det är bara som du tror.

Kramar
Tyr
Tyrael:

Det var intressant att läsa faktiskt, jag lider med dig, men samtidigt kan jag ju upplysa dig om att tjejer faktiskt inte behöver smink och sån skit, det är inte viktigt, du måste inte se ut som en rockare bara för att må bra heller, eller hur? Det är bara som du tror.


Tack..för att du bryr dig [cute]
Dightkuz:

orka whina, var glad att du har en familj och tak över huvudet...


så har jag oxå tänkt...har känt mig skyldig ibland över känna begär..

men jag borde egentligen vara glad...mina föräldrar är ju snälla annars..jag har tak överhuvvet och så.. det finns ju så många i fattiga länder som lider och dör.
lockbete:

berätta för dom...säg att dina klasskompisar tycker att du ser ut som en luffare eller nått....eller börja stor böla och säg att du lidit så länge nu blablabla


jag har kommit det på tal flera gånger..förut..men de blir barta på dåligt humör och stänger av sina öron...
nu när jag är lite äldre så tror jag att jag fattar att de helt enkelt inte har så mycket pengar..
Fan vad jobbigt... [sad]

.........GITARRSOLO!!!!!!!!!!!!!!!!!!!111111

NAAAAAAAWWWWWWWWWWNAAAAAAAAAWWWWWWWWWDDDEEEEEEEOOOOOOOIIIIIIIIIIIDEEEEEEEEEEOOOOOOOOI IIINNNNAAAAAAAAAAAAWWWWWWWWWWWWWWWWWNNNNNNNNNNNNNNNNNIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIOOOOOOOOOOOAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAOOOOOOOOOOOOOOOIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIOOOOOOOOOOOOOOO
Neandertalare:

NAAAAAAAWWWWWWWWWWNAAAAAAAAAWWWWWWWWWDDDEEEEEEEOOOOOOOIIIIIIIIIIIDEEEEEEEEEEOOOOOOOOI IIINNNNAAAAAAAAAAAAWWWWWWWWWWWWWWWWWNNNNNNNNNNNNNNNNNIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIOOOOOOOOOOOAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAOOOOOOOOOOOOOOOIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIOOOOOOOOOOOOOOO


[surprised]
: / Jag känner igen mig i stor del av det du skriver. Vi har skitdålig ekonomi också, verkligen DÅLIG. Jag ansökte om extra tillägg på mitt studiebidrag, men fick inget eftersom de trodde att vi ljög: Man kan inte leva på så lite pengar som vi gör [rolleyes] Vi lever alltså under existens eller ngt, som det hette. Ah, jag har aldrig fått hela mitt studiebidrag heller och kommer förmodligen aldrig att få det heller. Jag får lite pengar då och då, när det finns över helt enkelt [rolleyes] jag får lite pengar av mormor ibland, det är bra [smile] Det känns alltid så pinsamt, jag har aldrig råd med någonting typ, men visst, jag överlever. Jag har det inte så illa som dig, jag tycker verkligen synd om dig och hela din familj :( Jag försöker se det som en utmaning, jag längtar tills jag kan försörja mig själv. Mina föräldrar är också egenföretagare så det är ju upp och ner, ibland går det bra, ibland dåligt... Jobbigt när folk inte fattar hur det är och bara tror man är snål [rolleyes]
schizofrenutter:

: / Jag känner igen mig i stor del av det du skriver. Vi har skitdålig ekonomi också, verkligen DÅLIG. Jag ansökte om extra tillägg på mitt studiebidrag, men fick inget eftersom de trodde att vi ljög: Man kan inte leva på så lite pengar som vi gör [rolleyes] Vi lever alltså under existens eller ngt, som det hette. Ah, jag har aldrig fått hela mitt studiebidrag heller och kommer förmodligen aldrig att få det heller. Jag får lite pengar då och då, när det finns över helt enkelt [rolleyes] jag får lite pengar av mormor ibland, det är bra [smile] Det känns alltid så pinsamt, jag har aldrig råd med någonting typ, men visst, jag överlever. Jag har det inte så illa som dig, jag tycker verkligen synd om dig och hela din familj :( Jag försöker se det som en utmaning, jag längtar tills jag kan försörja mig själv. Mina föräldrar är också egenföretagare så det är ju upp och ner, ibland går det bra, ibland dåligt... Jobbigt när folk inte fattar hur det är och bara tror man är snål [rolleyes]


Wall of answer [smile]
Min familj levde under existensminimum förut också och jag vet hur jävligt det är, men samtidigt är det en bra sak. Man lär sig pengarnas värde, man vet att man inte bara kan gå och köpa sig den där t-shirten på impuls, man måste tänka igenom sina beslut. Det är en bra erfarenhet att ha, fast man tycker läget är jävligt när man väl är där så ger det tillbaks i efterhand när man kommit ur det. Nu lever inte min familj under existensminimum och har inte gjort på 2 år, men vi har fortfarande dåligt med pengar men studiebidraget får jag nu varje månad utan problem, men det gäller ju fortfarande att spara det lilla man har, det kan ju vända.

Ttack:

Jag är rädd för att de i min klöass ska märka att jag typ alltid har på mig min mucktröja opch svarta byxor


Det är ingen som bryr sig. Är många i min klass som har samma jeans och huvtröja var dag och jag har aldrig hört någon prata illa om det. Sålänge man inte luktar illa så.