Forumet - Synen på människan utifrån olika skolbildningar

Synen på människan utifrån olika skolbildningar

3153 0 65
Hur ser ni på människan som varelse utifrån vissa skolbildningar?

Hur är människan? Är hon en rationellt tänkande varelse där man kan förstå och förklara henne utifrån olika förklarningsmodeller eller är hon en varelse som går på sina känslor och instinkter? Olika skolbildningar finns som säger sitt om detta.

De olika skolbildningarna jag tar upp här är: Weibullskolan, Hjärneskolan, historiematerialismen och mer postmoderna/postmarxistiska teorier.



Weibullskolan

I Weibullskolan menar man att människan är en logiskt tänkande människa som man kan förstå genom att studera henne utifrån olika förklarningsmodeller och analyser. Man menade att hon var mer en empirisk varele. Denna inriktning höll fasta på källkritik och för att kunna vara källkritisk så måste man vara en logiskt, kalkylerande och att man tänker kritiskt som människa. Man ser de olika tendenser som finns här som identifierade Upplysningen, där man menade att allt skulle undersökas på ett vetenskapligt och kritiskt vis, inget händer pga ödet och liknande tankar, Guds roll minimerades mycket. Därför anser man att människan är en logiskt tänkande och kalkylerande varelse.


Hjärneskolan

Hjärneskolan var mer konservativ inriktad än vad Weibuillskolan var som var liberal. Man ser att den var konservativ icohmed nationalromantiken som växte sig stark i Tyskland. Synen på människan var att man såg den som en varelse som går på känsla, är intuitiva och insiktsfulla. Det ser man även i idealismen som menade att medvetandet, anden var i fokus, medan det materiella är bara det som vi föreställer oss och det är en indikation på att man inte framhävde det logiska och kritiska tänket som man gjorde under Upplysningen utan här gick man mer på känsla och liknande. Hjärneskolan ser historien från ett aktörsperpektiv, där man fokuserar på enskilda individer, detta såg man även under Romantiken där människans indentitet var som individer, där man fokuserade sig i sina nationer och delar av människosläktet, detta ledde till ett intresse för själen och för det enga folket. Detta sågm an i och med att Romantiken stod för kollekttivet(folksjälen), känslan, det intuitiva. Och därav kan man säga att man ser människan som varelse som drivs av känslor, instinkter och krafter.

Historiematerialism

För att förstå historiematerialismen måste man till och börja med förstå dialektiken. Dialektiken är i filosofisk mening kort iden om att motsättningar skapar utveckling (tes+antites=syntes).
Historiematerialismen menar att de ekonomiska förhållanden (Basen) som utgör grunden för utveckling av samhället och så har vi Överbyggaden som består av andra aspekter av människors liv som t.ex kultur, idéer, juridik, rättsväsende osv. Dessa två är i ständigt konflikt med varandra och kan därav ses från ett konfliktperspektiv. Alla dessa konflikter som samhället utsätts för resulterar i att samhället drivs framåt och så småningom mynnar ut i det klasslösa samhället. Där man ser till olika samhällsgrupper och hur de förhåller sig till varandra. Där en gruppen utnyttjar den andra för att själv vinna något på det, man menade då att arbetarna utnyttjades av utsugarna. Det man ansåg var att människan kunde tolkas/förklaras om man såg till logiska och förklarande teorier, där historiematerialismen var en sådan. Man talade om att människan är en del av en slags maskineri och när man väl gjorde uppror mot de som förtrycker så ansågs människan vara förnuftig. För att då tar man sig ur detta förtrycket och gör så att man får det bättre ställt, det första människan tänker på är att ha mat på bordet, enligt Marx. Man kan ju tolka detta på så vis att människan är en rationellt och logiskt tänkande människa för att man genom sin logik och sitt tänkande kan organisera sig och då göra uppror mot den rådande, förtryckande makten. En av nyckelbegrepen inom upplysningen var rationalitet, kan man då koppla historiematerialismen till upplysningen? Eller romantiken? Inom romantiken så fanns det något som marxismen förespråkade och det var kollektivet. Så jag vill nog säga att denna historiesyn lite av både upplysningens och romantikens drag. I och med att historiematerialism ser på människan som att vi formas och samhället formas av ekonomin och det materiella. Människan vill alltid ha det bättre och kämpar då för att få det bättre genom klasskamp. Att människan strävar för att få det bättre materiellt är både ett logiskt tänkande och en känsla och instinkt vi har.

Postmoderna teorier

Hit hör kulturhistoria, diskursanalys, den narrativa historien och genushistoria. Från vilka perspektiv utgår man från här? Aktörsperspektivet och strukturperspektivet används här. På det vis att man ser till individen och även sturkturperspektiven, så som materiella och kulturella. Hur ser man då på världen och liknande? Man ser det med skepticism och man tolkar saker och ting kritiskt.



Så, ja, hur ser ni på människan som varelse utifrån dessa skolbildningar?

Spana också in:

sikkos:

Inte för att vara sån Passaro.. det är verkligen ett intressant inlägg. Men passar detta in i Politik och Samhälle? Filosofi skulle passa bättre om du frågar mig!


Dunno, finns både filosofi, historia och politik med i texten, så. En mod får väl flytta om det inte passar.
passaro:

Dunno, finns både filosofi, historia och politik med i texten, så. En mod får väl flytta om det inte passar.


Är det bara något som säger mig att Historiematerialism är något som du är inne på? [wink]

God Konsument:

Förklarar bättre.


En text som den här blir aldrig objektiv. Man utgår alltid från vad man själv tycker och tänker !
passaro:

You make me blush.

var är Hovnarren när man behöver honom =(
gjort tråd på Flashback, bättre respons där =(


Haha. [bigsmile]

Men alltså, är du 100% historiematerialist? Jag har jävligt svårt för den filosofin eftersom att den är så mycket fokuserad på det materialistiska (sen tror den ju på objektivitet också, vilket jag tycker är typ det dummaste som finns).
God Konsument:

Men alltså, är du 100% historiematerialist? Jag har jävligt svårt för den filosofin eftersom att den är så mycket fokuserad på det materialistiska (sen tror den ju på objektivitet också, vilket jag tycker är typ det dummaste som finns).


100% skulle jag inte säga, nej. Det är rätt svårt att vara helt 100% för något, då man kan hitta bra åsikter och influenser i olika typ av teorier. Men visst lutar jag mer åt det hållet, ja.