Aviseringar
Rensa alla

Tänker du eller är du ateist?


Nachac:

Kunskap är relativt, yada yada.

ja, du låter inte så gnostisk?

Nachac:

Eller att jag inte är agnostisk, vilket skulle innebära att jag bara lutar. Jag finner det lika sannolikt att det finns en gud som att det bor ett monster under min säng. Det är inte total säkerhet, men det är tillräckligt.

att du bara lutar i kontrast mot agnostiker som, vadå, är stensäkra? i regel är det tvärtom

de flesta ateister tycker att det är tillräckligt att veta att de sannolikheterna är lika låga, men det som skiljer gnostiker från agnostiker är huruvida de medger att det är falsifierbart eller inte

"det är inte total säkerhet" låter agnostiskt i mina öron (och "men det är tillräckligt" ateistiskt)


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Elaka Hades: Tänker

Det är förstås svårt att motbevisa Guds existens men jag tenderar att först och främst se religion som ett svar på, en återspegling av människans hjälplöshet som fattig, dödlig, sjuk eller vad det nu må vara. Religion som den i regel praktiseras tenderar att samtidigt som den skänker tröst också handlingsförlama människor i viss mån. Landar hur som helst i något slags agnosticism.


   
SvaraCitera
mynona

payphonepimp:

hur?

I de diskussioner jag har erfarenhet av framstår de båda som arroganta oresonliga fanatiker som blint håller fast vid sin övertygelse som en livboj. De framstår för mig som intellektuellt osjälvständiga: de religiösa tror blint på sin skrifts dogmer, ateisterna tror lika blint på vetenskapens senaste rön, ingendera tillåter sig att tänka själva. Jag har dålig erfarenhet av båda sidor och brukar ofta tycka att de har mer gemensamt än vad de vill erkänna eller själva kan se. Jag har svårt att relatera till en sådan ängslig osjälvständighet, och jag har svårt att känna respekt för nedlåtande självrättfärdig arrogans när den är så illa underbyggd. Inte heller verkar ateister se att de betraktar även sin "gud" som ofelbar och att vetenskapen har skadat människor likväl som religionen i det förflutna.

Inte alla religiösa och inte alla ateister är sådana, och jag respekterar de som kan hålla sig sansade och behärska arrogansen, men jag har svårt för människor som tror att de är i position att utöva arrogans när de inte kan se parallellerna. Jag blir provocerad av den, och jag brukar undvika existentiella diskussioner med sådana fanatiker: ingen part blir övertygad, båda går därifrån på dåligt humör, livet är svårt nog utan att utsätta sig för sådant.

Agnostiker är mer sansade och framstår för mig som människor man fritt kan utveckla sina tankar med, stimuleras av, utan att behöva vara rädd för att få en massa nedlåtande arrogans vräkt över sig. Jag har förlorat tålamodet med nedlåtande arrogans från båda håll och det var på grund av den attityden jag uppmärksammades på deras likheter - eller ja, provocerades till att se deras likheter. Därmed inte sagt att alla religiösa/ateister är arroganta fanatiker. Visst inte. Men min erfarenhet säger att det är vanligt att dessa två grupper inte visar sin motpart någon respekt. Och det utan att inse att de har så mycket gemensamt som de faktiskt har. Det är just på grund av den här attityden jag aldrig talar om intressanta existentiella livsfrågor förrän jag har säkerställt att motparten är en agnostiker - eller en religiös/ateist som vet vad respekt för för något.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

payphonepimp: ja, du låter inte så gnostisk?

Så gnostisk man kan vara. Jag förespråkar att begrepp ska ha mening och helt säker om någonting kan man inte vara, varför kunskap och säkerhet som begrepp måste anpassas till detta.

payphonepimp: att du bara lutar i kontrast mot agnostiker som, vadå, är stensäkra? i regel är det tvärtom

Ja, medger att det möjligen fanns utrymme för missförstånd, men det var vad jag menade. Agnostiker lutar, gnostiker är övertygade/är stensäkra.

payphonepimp: de flesta ateister tycker att det är tillräckligt att veta att de sannolikheterna är lika låga, men det som skiljer gnostiker från agnostiker är huruvida de medger att det är falsifierbart eller inte

Att vara agnostiker antyder att idén om en gudom på något sätt är ett sannolikt alternativ. Är definitionen av gnosticism total bokstavlig vetskap är begreppet meningslöst såvida man inte är en omåttligt arrogant idiot. 


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

om man kallar sig agnostiker etc är man bara statisktiskt underbegåvad


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

jag är agnostiker 


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Tickstart:
om man kallar sig agnostiker etc är man bara statisktiskt underbegåvad

🙂


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Alltså, att vara säker på att gud finns är lika orimligt som att vara säker på att gud inte finns. Agnostiker är isåfall det man ska kalla sig, men genast inser man att det finns oändligt många saker man måste ställa sig agnostisk inför, och de facto blir den enda rimliga etiketten man kan klä på sig (för de som gillar att göra sånt) ateism.
Ni som har basala förståelser för oändligheten vet således att man inte kan kalla sig agnostiker utan att bli utskrattad.


   
SvaraCitera
Draug

Elaka Hades: Tänker


   
SvaraCitera

Nachac:

Så gnostisk man kan vara. Jag förespråkar att begrepp ska ha mening och helt säker om någonting kan man inte vara, varför kunskap och säkerhet som begrepp måste anpassas till detta.

begreppet gnosticism har meningen "[övertygad om/hävdar] intuitiv, absolut kunskap", så att du är så gnostisk man kan vara men menar att man inte kan vara helt säker på någonting är direkt motsägande

Nachac:

Ja, medger att det möjligen fanns utrymme för missförstånd, men det var vad jag menade. Agnostiker lutar, gnostiker är övertygade/är stensäkra.

vad är du säker på? att en högre makt, som kan definieras exakt hur som helst, inte överhuvudtaget existerar, utan rimligt tvivel? eller reducerar du en högre makt till någonting epikueriskt falsifierbart innan du kallar dig själv gnostisk?

Nachac:

Att vara agnostiker antyder att idén om en gudom på något sätt är ett sannolikt alternativ. Är definitionen av gnosticism total bokstavlig vetskap är begreppet meningslöst såvida man inte är en omåttligt arrogant idiot. 

det finns redan ett meningsfullt begrepp för den relativistiska övertygelsen du uttrycker, och det är ateism, bara av en något högre grad

gnosticism beskriver, i fallet av teism och ateism, dem som menar att gud otvivelaktigt existerar och dem som menar att högre makter med all säkerhet inte existerar, inte "med största sannolikhet"


   
SvaraCitera

mynona:

...

kan hålla med om att åsiktsskalan mellan de typerna av religiösa och irreligiösa människor mer liknar en hästsko än ett linjärt kontinuum, men du beskriver bara två sorters fanatiker, inte ateister och religiösa per se

religiösa gör ett mer aktivt val än ateister, i och med att de följer en tro på ett eller annat sätt, medan ateister bara saknar en

i kraft av begreppet i sig är ingen ateist i en hävdande position, med andra ord

däremot kan många som råkar vara ateister dela särskilda egenskaper med religiösa och byta ut andlighet mot vetenskap som om det senare inte är plastiskt

för övrigt är agnosticism inte något slags motsättning till eller mellanting av ateism och teism, det är bara en övergripande inställning till hur säker man kan vara på sin tro (eller brist därav)


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

payphonepimp: begreppet gnosticism har meningen "[övertygad om/hävdar] intuitiv, absolut kunskap", så att du är så gnostisk man kan vara men menar att man inte kan vara helt säker på någonting är direkt motsägande

Möjligen, finner fortfarande en poäng i att positionera mig emot dem vilka gör en poäng av att vara "agnostiker". Som sagt är allt relativt och "säker" innebär i praktiken virtuellt säker.

payphonepimp: vad är du säker på? att en högre makt, som kan definieras exakt hur som helst, inte överhuvudtaget existerar, utan rimligt tvivel? eller reducerar du en högre makt till någonting epikueriskt falsifierbart innan du kallar dig själv gnostisk?

Att det inte finns någon gudomlighet eller liknande.

payphonepimp: det finns redan ett meningsfullt begrepp för den relativistiska övertygelsen du uttrycker, och det är ateism, bara av en något högre grad

Nej. Ateism är att man inte tror på någon högre makt, teism att man gör det. Utöver detta kan man vara gnostisk eller agnostisk gällande respektive övertygelse. Vad gäller ateism innebär det stark eller svag ateism där det senare bara är att man lutar och det förra att man är övertygad.

payphonepimp: med all säkerhet

Med detta avses i praktiken "all säkerhet som står till buds." Som sagt, jag har ingen nytta av meningslösa begrepp.


   
SvaraCitera

Nachac:

Möjligen, finner fortfarande en poäng i att positionera mig emot dem vilka gör en poäng av att vara "agnostiker". Som sagt är allt relativt och "säker" innebär i praktiken virtuellt säker.

ja, det känns till och med som din enda poäng i att kalla dig gnostisk

jag finner också en poäng i att positionera mig emot dem som gör en poäng av det, men det är ju bara någon sorts praktisk definition som "obeslutsamhet" mellan ateism och teism - begreppet har ju, så viktigt som det är för dig, en närmre bestämd mening utöver det

den är exakt som du uttrycker dig, att kunskap är relativt, om än med andra faktorer i åtanke

gudomlighet är ett ofalsifierbart koncept, vilket gör dess existens omöjlig att pröva

agnostiker medger utifrån detta att man inte kan vara helt säker, teister på att gud inte existerar och ateister på att gud existerar

gnostiska teister säger snarare att man visst kan bevisa en gudoms existens, och gnostiska ateister att man visst kan motbevisa en gudoms existens

Nachac:

Att det inte finns någon gudomlighet eller liknande.

jag frågar igen, avgränsar du gudomlighet till någonting falsifierbart?

Nachac:

Nej. Ateism är att man inte tror på någon högre makt, teism att man gör det. Utöver detta kan man vara gnostisk eller agnostisk gällande respektive övertygelse. Vad gäller ateism innebär det stark eller svag ateism där det senare bara är att man lutar och det förra att man är övertygad.

det finns en betydelsenyansskillnad mellan stark och gnostisk, samt svag och agnostisk, och det är att stark och svag beskriver graden av övertygelse på en given skala, medan gnostisk och agnostisk beskriver inställningar till den absoluta vetskapen om gudomligheten man antingen tror eller inte tror på

en stark ateist saknar nästan orubbligt eller stensäkert tro på gudomlighet, en gnostisk ateist menar att man med all säkerhet kan veta att det inte finns


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

payphonepimp: ja, det känns till och med som din enda poäng i att kalla dig gnostisk

Ja.

payphonepimp: jag frågar igen, avgränsar du gudomlighet till någonting falsifierbart?

Det går ju inte att falsifiera hittepå, lika lite som man kan bevisa ett negativ. Tankeövningen är meningslös och har ingen annan anledning för att man ska tro på det än att ett antal personer säger det. Det är lite som ifall man, innan man diagnostiserar någon med paranoia, försöker bevisa att människan verkligen inte på något sätt är förföljd. Det går inte, men sannolikheten är så liten att den är försumbar.

payphonepimp: det finns en betydelsenyansskillnad mellan stark och gnostisk, samt svag och agnostisk, och det är att stark och svag beskriver graden av övertygelse på en given skala, medan gnostisk och agnostisk beskriver inställningar till den absoluta vetskapen om gudomligheten man antingen tror eller inte tror på

Har ingen källa för motsatsen, så jag säger varken bu eller bä.

payphonepimp: en stark ateist saknar nästan orubbligt eller stensäkert tro på gudomlighet, en gnostisk ateist menar att man med all säkerhet kan veta att det inte finns

Och i och med kunskapens generella relativitet är detta för mig samma sak.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Är fascist


   
SvaraCitera