Forumet - Tankar; hur står man emot återfall?

Tankar; hur står man emot återfall?

2792 0 65
Jag är inte helt 100 på vad jag vill få ut med denna tråd. Men jag vill prata med folk och reflektera över saker...

Jag blir så trött.

Igår hade jag en "dålig dag", vi har nog alla haft dem. Ångest över att jag äter så groteska mängder, och är så freakishly stor.

Vad händer inte då?
Jo först ser jag på "Black Swan", som jag förövrigt inte hade en aning om vad den handlade om. Tjejen i filmen spyr och har sig. Hon har uppenbara ätstörningar. Skoj. [n]
Sen på bloglovin så kommer det upp reklam för en blogg om en skitsmal tjej med anorexia. (Som dessutom lagt upp en film på sitt godis och choklad-lager [tard] Sjukt beteende.
Och SEN, så kan jag inte sova på hela natten.
Sätter på TV:n, klockan 5 typ, och vi vet ju alla att det inte finns något vettigt på tv vid den tiden på morgonen. Men vilket program går då? JO -- DUBBELAVSNITT av Dr. Phil - ÄTSTÖRNINGSGREJSIMOJS!

IT'S A SIGN!!! Nä, men vad fan. Det är svårt när man blir bombad av äs-relaterade saker när man verkligen försöker att bara stänga det ute!

Vad jag än gör så verkar tankarna alltid komma tillbaka. Och kan jag inte stå emot tankarna så kommer beteendet tillbaka.
Jag vill bara vara hälsosam, stark och lycklig.
Hur gör man?

Spana också in:

det är nog svårt, akldrig varit med om den själv.
men om jag vill titta in i framtiden så måste man ge upp sin vision om kroppsideal helt, den som framkallade sjukdomen.
omvärdera sin ställning på jorden och finna en stabil grund att kunan bygga ett liv på.
för invecklat?

jag tänker ej ta mitt eget råd.

Image
patrick bateman:

intala dig själv


Det är svårt



mopsen:

men om jag vill titta in i framtiden så måste man ge upp sin vision om kroppsideal helt, den som framkallade sjukdomen.
omvärdera sin ställning på jorden och finna en stabil grund att kunan bygga ett liv på.


Jag vågar knappt titta in i framtiden, för det är den är så skrämmande. Känner mig inte redo öht att "finna en stabil grund". Egentligen vill jag bara vara. Men det går inte. Man måste göra saker, utvecklas, ha ett liv, osv.
Och grejen är att det har inte så mycket med kroppsidealet att göra.



mopsen:

jag tänker ej ta mitt eget råd


Det visste jag redan [rolleyes]
Alltså, det bästa tipset jag har lyckats få ur någon är: Hitta din "passion", någonting som är värt att kämpa för, som är mer värt än ätstörningen.

Men min absoluta passion, som jag vill hålla på med - är också vad som får mig att må så jävla dåligt. Jag får sån prestationsångest, måste vara bäst och duktigast, och når jag inte mina mål så mår jag dåligt.
Känner någon igen sig i det?
alohomora:

Det är svårt


ja det är svårt, nu har ju inte jag haft några problem med sånt så jag vet ju inte fullt ut vad du har gått igenom och så men jag har haft mina egna problem och det var iaf så jag fixade lite av dem

jag sa åt mig själv att sluta fjanta runt och fixa skiten. du kan alltid prova slå dig själv i ansiktet, kan också funka
patrick bateman:

ja det är svårt...sluta fjanta runt och fixa skiten


Gött att det funkade för dig! Jag har också sagt till mig själv att "vad fan håller du på med, skärp dig!! *slap*
Och kan fungera, ganska bra faktiskt. Faktum är att man har en fri vilja, det gäller bara att BESTÄMMA sig - som du sa.
Jag försöker verkligen att stänga ute tankarna, men sen blir man "påmind", och då är det down the road again. Eller man mår åtminstonde dåligt.
mopsen:

men styrkan man kan uppnå genom att ta sig och sedan upp är extremt nyttig för ens framtida fortlevnad. tror jag.


Hur kan du vara så säker på att du kommer kunna ta dig upp?! Det blir svårare ju längre man går.



mopsen:

vad är dina mått och siffror?


Vågar inte säga. Men jag är alltså normalviktig, försöker inte gå ned i vikt heller.
Har försökt bli bättre sen i sommras ungefär. Och jag är ju bättre! Men inte helt liksom.