Forumet - Tankar såhär på fredagskvällen.

Tankar såhär på fredagskvällen.

6099 4 94
För en massa år sedan fanns det en dagboksfunktion på UM. Då tyckte jag tyckte att det var märkligt att man skulle vika ut sig så mycket här. Nu känner jag att jag blir knäpp och behöver bara skriva. Det är väl inte åren som påverkar en hoppas jag, må det vara något bättre.

Han har blåa ögon

I drygt en veckas tid har jag varit sjuk, idag är i princip första dagen som jag klarat av att vara utanför lägenheten på riktigt.

Så ska jag träffa en kompis till mig.
En speciell vän.
Det speciella är känslan mellan oss.
Vi åker tåg.
Vi sitter mitt mot varandra.
Han sitter med sin mobil lite men vi snackar mest.
Det är sällan bara jag och han träffas.
Det brukar alltid vara fler med.

Vi har riktigt trevligt och skämtar mycket och skrattar tillsammans.
Vi har spännande samtal och tittar länge in i varandras ögon.
Intensiv och lång ögonkontakt.
Samt på hans läppar ett leende.
När ögonkontakten bryts så byts blickar.
Han söker ögonkontakt med mig när jag tittar bort.
Jag söker ögonkontakt när han tittar bort.

När vi skiljs åt tar han liksom ett lätt grepp om min arm.
Som att han ville hålla kvar mig kändes det som.
För att därefter försöka tala om nästa gång vi ses.
Han lämnar ett förslag som inte är säkert.
Men han säger vi ses igen.

Jag kan inte förneka att jag inte gillar honom.
Men jag vet inte vad han tycker om mig.

Generellt:
Är han väldigt nyfiken på att veta saker om mig.
Han tittar på mig när jag tittar bort.
Han gillar att lyssna på när jag snackar.
Men han är också väldigt dålig på att svara.
Vad jag märkt skriver långt fler hjärtan till mig än andra killar i facebookchatter.

Det har hänt att jag varit hos honom och missat bussen
Då har han skrattat och varit glad över att jag varit tvungen att övernatta.
Han har då inte haft några problem med att visa sig i bara kalsonger för mig.
Haha dock blev det lite jobbigt från min sida när jag skulle gå på morgonen.
Han var fortfarande i kalsonger och jag brukar krama när jag säger hej/hejdå.
Jag ville inte vara för påträngande.
Jag har dock kysst honom på kinden när jag tagit en selfie med oss.
Dock på fest.
Så kan uppfattas som en fyllebild.
Ett skämt.

Han har sagt att han vill ligga med mig.
Dock var det på fyllan.
Han har sagt att han alltid vill hänka mig om jag ska göra nåt.
Men han har valt bort mig och varit försiktig med att bara vara ensam med mig.
Han är väldigt nyfiken på min homosexualitet.
En annan vän har berättat att han tidigare önskat en bögvän.
Men han kan råka använda "bög" i nedsättande sammanhang.
Dock hastigt och generat ursäktat sig för mig.
Han har skickat gif på nakna killar till mig.

Han och jag har aldrig kommit varandra nära tidigare.
Dock nu de senaste veckorna har vi blivit mer nära.
Det kanske bara finns nära vänskap.
Det kanske finns nåt mer.
Det kanske finns blyghet, osäkerhet och rädsla eller dylikt.
Jag vet inte om jag vågar undersöka.
Men en sak är säker, jag kommer försöka.

Homo tror jag inte att han är.
Han brukar snacka om tjejer.
Bi eller binyfiken på sin höjd.
Jag vet inte men jag tror inte att det kommer bli något seriöst här iaf.
Jag har absolut största respekt om han bara ser oss som nära vänner.
Men då vill jag få det tydligt gjort.
Han vet att jag är homo.
Han skickar en viss sorts signaler.
Kommunikation kan väl inte vara så hemskt iaf.
.
.
-



tumblr_na3fevaFlt1rpcx8yo1_500.jpg
(Herregud nej det är inte vi på bilden)


Eftertext:

Jag har länge tänkt på att skriva på olika sätt. Jag vill lära mig att uttrycka känslor i ord. Måla med text. Jag betraktar det med kreativa och lekfulla ögon. Gärna testa något nytt. Något som känns bra för stunden. Tankar och känslor. Erfarenheter och perspektiv.

Men nu ska jag hälla upp ett glas vin och ta en cigg. Kommer somna rätt tidigt ikväll. Han är dock på fest med "coola gänget" i stan. Våra personligheter är också rätt så intressanta, har inte riktigt funderat kring dem än men det tåls att göra.


Puss och kram

Med hans armar runt min kropp


Jag dök upp utanför.
Jag hade meddelat att jag bara tänkte komma förbi på en ciggpromenad.
Men de vägrade.
De envisades om att jag skulle komma in på festen.
Jag stod där på gatan utanför och envisades om ett nej.
De accepterade inget nej.
Efter mycket om och men så följde jag med.

När jag kom fram stod folk i kö till att krama mig.
Till att hälsa mig välkommen och ville snacka med mig.
Jag fick en kram av honom.
Än så länge handlar min dagbok om honom.
Han gav mig en kram.
Sen försvann jag ut i rökrummet.
Det kan tyckas märkligt men jag orkade inget annat.
Där satt jag nästan hela tiden.

Vid ett tillfälle när jag gick in fångade han mig och ville dansa.
Han kramade om mig.
Hans armar lindades om mig.
Hahah och jag kände hur hans ena hand klämde på min rumpa.
Men jag behövde gå på toaletten.
Verkligen.
Så jag var snabbt tvungen att springa vidare.
Jag såg honom inte mycket denna kväll.
Men när jag väl såg honom så var han så jävla glad över att se mig.
Det var han hela kvällen.
Även när alla andra gått tillbaka till sina andra saker.
Att dansa, att supa och att knulla.

Men strax före två kände jag att det fick räcka.
Det var dags för mig att röra mig vidare.
Jag hade varit sjuk i drygt en vecka.
Och nu gjorde sig min hosta påmind.
Jag kunde inte sluta hosta.
Trots det ville han inte att jag skulle gå.
Men jag valde att lämna.
Så nu sitter jag här med min dator.
Med en lagom fylla.
Med mer vin men en låg stämma.

Jag har utarbetat en text under hela festen.
Om hur jag kände.
Vad jag fick för kommentarer.
Och vad som hände.
Det är dags att formulera en hälsning.
Jag vill tro att det ska finnas något extra.

Men nej jag är inte modig.
Det har jag aldrig varit.
Jag har skakat och svettats av minsta lilla.
Men spriten och ciggen ger mig mod och ork.
Det kan låta konstigt.
Men jag söker honom som jag kan sluta röka för.
Eller som jag kan röka med.
Det får framtiden utvisa.

Jag kröp inte till sängs tidigt som jag trodde.
Men ändå omtumlad och känslosam som jag visste.
Ack det är konstigt att jag som har det så bra ska klaga.
Men det materiella är inte det enda.
Det finns en dimension utöver det som en inte ska glömma. 

Det är kanske en överdrift att säga att jag aldrig varit avundsjuk.
Men det har varit ytterst få tillfällen.
Jag kan inte ens räkna dem på min hand.
Men alla dem som mår bra får mig att må bra.
Jag utgår från att det bara är en tidsfråga innan jag mår bättre igen.
Jag har mått bra en gång i tiden.
Och det vill jag igen.
Men de senaste åren och denna tid i livet.
Har för mig varit tuffa.
Månnedgången har jag skådat.
Soluppgången jag väntar.
.
.
-


tumblr_n4zo6m5Tdd1rbj89eo1_500.jpg

Spana också in:


Gamlefarbror Pastill: ditt användarnamn är fint
Tack du! 

Lounge: Iiiih du skriver så fint. Blir helt till mig! Lova att skriva i forumet om hur det går. Jag tycker det låter som att även han är intresserad.
Uppskattar verkligen att läsa det! Hahah aa jag ska göra ett försök men det kan ta slut snabbt eller vara länge. Aa det är också en känsla jag har fått, han skiljer sig lite och skickar vissa signaler tycker jag. Jag tror att antigen finns det en blyghet eller så har jag fullständigt missuppfattat. 

Homochill: Uppskattar verkligen att läsa det! Hahah aa jag ska göra ett försök men det kan ta slut snabbt eller vara länge. Aa det är också en känsla jag har fått, han skiljer sig lite och skickar vissa signaler tycker jag. Jag tror att antigen finns det en blyghet eller så har jag fullständigt missuppfattat.
Det får tiden utvisa... :) Men aaa och att han tog dig på rumpan och är så kramig. Så tror jag inte en ointresserad kille skulle göra!
Bre blev babe blev någon annan


Så kom dagen efter.
Vi båda brukar vakna ungefär samtidigt.
Vi och en vän till har en gruppchatt på facebook.
Där håller vi konstant låda.
Det första som skrivs i chatten denna dag är av honom.
Det handlar om en tjej.
Enligt honom en snygg tjej.
Från festen.

Mig skrev han att han knappt mindes något av.
Som att jag knappt var där.
Spriten som gav minnes luckor?
Eller fanns jag aldrig där?

Mina tankar fylls av tomhet.
Jag bara upprepar följande för mig själv:
På kvällen kallade han mig bre.
På natten kallade han mig babe.
På morgonen talar han om någon annan.

Det kanske inte finns något där.
Det kanske bara är jag som inbillar mig.
Jag kan försöka att släppa honom nu.
Gå vidare och hitta någon annan.
Det går med lite ansträngning.
Däremot är det omöjligt att bilda något med honom.
Om han inte är intresserad.

Kämpa är fel ord.
Jag kämpar inte för att få honom.
Det är inte så långt gått.
Jag försöker bara få reda på om signalerna betyder nåt.
Men visst är det väl inte allt.
Jo jag kan nog känna något mer för honom.
Men att döda känslor är jag expert på.
Krävs det så kommer jag fimpa detta.

Som en cigg.
Kasta det på marken.
Lyfta skon över det.
Och hastigt krossa det.
För att sedan gå iväg.
Och aldrig någonsin komma ihåg just den gången igen.
.
.
-

tumblr_nc9qipMoyq1s9w24zo1_400.jpg


Homochill: Mig skrev han att han knappt mindes något av.
Som att jag knappt var där.
Spriten som gav minnes luckor?
Eller fanns jag aldrig där?
Ledsen

Hur som.. man släpper hämningar på fyllan.. det är antagligen därför han kan ta dig på arslet och krama dig då. Men det andra, nyktra tillståndet, tar nog bara längre tid.. Om du orkar ge det tid så tror jag att det finns god potential.

Lounge:
Ledsen

Hur som.. man släpper hämningar på fyllan.. det är antagligen därför han kan ta dig på arslet och krama dig då. Men det andra, nyktra tillståndet, tar nog bara längre tid.. Om du orkar ge det tid så tror jag att det finns god potential.
Jo jag vet. Jag är bara så satans osäker för att jag varit så säker en gång tidigare. En annan kille. För några år sedan. Vi kramades, kivades, skrattade. Minns speciellt en gång med denna killen när vi sov över hos en kompis. Så låg vi i samma rum, då låg vi och tittade på varandra, snackade, och hade jävligt mysigt. Blir väldigt kortfattat om denna tidigare killen nu. För en dag vände han på klacken och sen dess har jag aldrig hört av honom igen. Trots att vi var väldigt nära vänner iaf tidigare. Så kan det gå.

Men det smeker mitt hjärta att läsa dina tankar och ditt perspektiv. Det är med ett leende på läpparna jag svarar dig. Det är inte längre så ofta jag ler. Några vänner har kommenterat just det. "Varför ser du aldrig glad ut längre?" Men jag är hoppfull. Jag vet att det finns en gnista inom mig som kan utlösa en eldsvåda som bränner allt det tråkiga.



Homochill:
Jo jag vet. Jag är bara så satans osäker för att jag varit så säker en gång tidigare. En annan kille. För några år sedan. Vi kramades, kivades, skrattade. Minns speciellt en gång med denna killen när vi sov över hos en kompis. Så låg vi i samma rum, då låg vi och tittade på varandra, snackade, och hade jävligt mysigt. Blir väldigt kortfattat om denna tidigare killen nu. För en dag vände han på klacken och sen dess har jag aldrig hört av honom igen. Trots att vi var väldigt nära vänner iaf tidigare. Så kan det gå.

Men det smeker mitt hjärta att läsa dina tankar och ditt perspektiv. Det är med ett leende på läpparna jag svarar dig. Det är inte längre så ofta jag ler. Några vänner har kommenterat just det. "Varför ser du aldrig glad ut längre?" Men jag är hoppfull. Jag vet att det finns en gnista inom mig som kan utlösa en eldsvåda som bränner allt det tråkiga.


Då förstår jag att du är väldigt försiktig med att dra slutsatser. Kanske denna kille innan även var intresserad men av ngn anledning valde att gå. Jag tror iaf som sagt att det ligger något i det som skett. Ser fram emot att följa detta :-) Glad att du blir glad! 

Lounge:
Då förstår jag att du är väldigt försiktig med att dra slutsatser. Kanske denna kille innan även var intresserad men av ngn anledning valde att gå. Jag tror iaf som sagt att det ligger något i det som skett. Ser fram emot att följa detta :-) Glad att du blir glad! 
Lotus Elise: Du skriver så sjukt jävla fint! Gillar att läsa det du skriver! 
Blir så glad av att läsa så fina kommentarer. Kommer nästan skriva för mycket här för att jag uppskattar så att läsa era tankar och funderingar!
Under dagen hade vi snackat om att göra något till kvällen.
Men när kvällen kom.
Då hade han och en vän till oss redan varit ute på stan ett tag.
Och nu orkade han inte längre.
Han ville hem meddelade våran vän mig.
Så då ses vi inte ikväll.
Och när nästa gång blir vet jag inte.

Då vet jag det.
Ikväll var jag inte viktig.
Varför skulle jag vara det imorgon då?
Eller någon annan dag.
Så ofta ses vi inte.

Anse mig vara otålig men är oerhört sugen på att fimpa.
Innan detta psykar mig för mycket.
Det tar upp så mycket av min tankeverksamhet.
Och jag har så mycket annat att tänka på.
Fimpa.
Fimpa inte.
Fimpa.
Fimpa inte.

Så var min text fram till 20:30 cirkus.
Men när jag träffade upp min vän hade han något att berätta.
Han berättade att om honom.
Om honom dagboken handlar om.
Att honom hade sagt att han ville ligga med min vän.
På festen.
På fyllan.
Att de på allvar skulle göra det.
Min vän sade nej.
Min vän har en flickvän.
Min vän är en han.
Honom som dagboken handlar om.
Ville alltså på allvar ligga med min vän.
Det vet jag säkert.
Han vill ligga med killar.
I alla fall på fyllan.
.
.
-

tumblr_msf0olv5il1r0z5two1_400.gif

Planering pågår


Jobbat hela dagen.
Har två veckor med mycket plugg framför mig.
Dricker vin just nu och kopplar av.
Sett färdigt filmen En enda man.
Började se den i fredags.
Men blev avbruten av honom.

Jodå.
Nu är jag övertygad om att det finns en möjlighet.
Detta ska inte fimpas än.
Inte än i vart fall.
Jag vet att han är intresserad av män.
I alla fall sexuellt.
Vad jag nu undrar är.
Kan han få känslor för killar också?

Den ögonkontakt som vi har haft.
Har väl orimligt handlat om sexuella ting?
Det fanns en känsla där.
En känsla som jag inte upplevt på länge.
En känsla som jag inte blivit mött med på länge.
Så är det.
Jag har träffat en del killar men det har varit korta affärer.
Vi har varit parenteser i varandras liv.
Väldigt få gånger har det varit något allvarligt och intimt.

Planeringen är i full gång.
Jag har vandrat i drömmarnas rike hela dagen.
Jag orkar knappt vänta.
Jag känner att han blir den viktigaste jag hittills träffat i mitt liv.
Jag tror att jag börjar tappa fattningen.
Jag börjar bli förälskad.

Det var jag egentligen första gången jag såg honom.
Men jag dödade känslorna.
Men det visar sig nu.
Att det som jag var övertygad om att jag var expert på.
Biter inte på mina känslor för honom.
Det har gått år nu.
Känslorna för honom klarar jag att hålla tillbaka.
Men inte att döda.
Jag är inte tillräckligt stark för det.
Han betyder för mycket.

Jag är ganska säker på att jag kan få honom i säng.
Men osäker på om jag kan vinna hans hjärta.
Jag vill inte att han bara ska bli en parantes.
Han betyder mer än så för mig.
Jag är rädd för att jag ska behöva skära kontakten med honom.
Jag kommer inte att klara se honom efter att han nekat mig.
Jag kommer krascha fullständigt.
Jag tror att denna sommaren kommer gå åt att sörja.
Sörja någon som mig inte ville ha.

Kommer jag klara detta frågar jag mig om och om igen.
Hela dagarna.
Men allt jag vet.
Den som lever får se.
.
.
-