Forumet - the oh so very sad poem, oh so very sad sad

the oh so very sad poem, oh so very sad sad

83 0 13
Ö jörni thru häll jöst begunn.
Ö jörni näver so svit, näver so tänder.
Ju säj dats haw itt iss änd aj jöst häv tu livv vith itt.
Butt aj vånt, no aj vånt!

Aj vill go davn tu dä läjk äs son äs dä sunn dissappers fråm dä skaj, änd thär aj shäll lej maj hädd inn dä mudd änd lett maj båddi sink, going aftärr darknäss.
Aftärr darknäss, darknäss, darknäss.

Maj päjl skinn näckst tu dä dört, lajk stars in dä najtskaj. Får vann last tajm aj opänn upp blu ajs sörching får såmthing, såmthing älse dän päjn.
Butt aj kän onli si maj brokänn sol.
Hop livs vitt däth.

Vän där iss no mår, itts fajn, itts fajn kås itts nåthing änd nåthing iss fajn.
Översättning:
En resa genom helvetet har just tagit vid.
En resa ack så bitterljuv.
Du säger att sådant måste jag leva med.
Men jag kan inte, jag vill inte!

När solen lämnat himlen går jag ner till sjön.
Jag lägger mig med ansiktet i leran och låter kroppen sjunka, på jakt efter mörker.
Efter mörker, mörker, mörker.

Mitt bleka skinn omslutet av jord, som en gnistrande natthimmel.
För en sista gång far min blå blick efter något, något annat än smärta.
Men där finns bara en trasig själ.
Hoppet falnar vid död.

När det inte längre finns något mer, då är det bra.
Det är bra för det är ingenting och ingenting är bra.

Spana också in: