Forumet - Tråd avsedd för mitt och ev. andras pluggklotter

Tråd avsedd för mitt och ev. andras pluggklotter

323 0 24
Hej, här tänker jag klottra när jag pluggar till mina prov i faktainlärningsämnen, då jag kan läsa igenom mitt klotter var gång jag besöker denna sidan. Fler får gärna deltaga och göra exakt samma sak.

Gör detta, då jag är gräsligt omotiverad till att ens lägga två strån i kors gällande mina enkla och fakteligen relativt roliga kurser, aldrig ens ids taga upp mina studiepapper/böcker, är apatiskt sängliggarbarn som ej attenderar till alla lektioner jag bör attendera till, riskerar att ej få slutbetyg om jag fortsätter på detta vis och misstänker att detta är ett effektivt orkesvis/inlärningsvis för: mig.

Att skriva i trådar här är åtminstone inte fullkomligt olustigt än, därav: god metod. Följ med mig, kamrater.

Spana också in:

Prov nästa vecka i Biologi A, "roligt". Har genom dekadens missat detta prov; övriga klassen skrev det innan jul. Kapitlen "Biologi - läran om det levande" samt "Systematik och utveckling". Oroar mig för lite, då jag har en hum om det mesta redan.

"Läran om det levande", milstolpar i kapitlet:
- Darwin (1859, Om arternas uppkomst)
- Stoiker - epikuréer
- Aristoteles (vitalism (essens), hierarki (scala naturae)-> skolastiken, lita till sinnesintryck -> "empiriskt förhållningssätt"
- Aristoteles anhängare - mekanister, schism
- 1500-talet; "vetenskapliga revolutionen", "mäta det som mätas kan"; allt skulle vara mätbart. Mekanism.
- Robert Hooke (1965 - cellen)

Nej, herre, ids inte ens...
OK, orkar, skriver av från boken nedan + infogar wikilänkar jag skall kika igenom om/när jag ids:

Biologin; läran om det levande

Kapitel 1: "Livets träd"
1859 - "Om arternas uppkomst"" gavs ut; skakade det dåvarande vetenskapliga tänkandet; kyrkan blev purken.

Filosofi sprungen ur antika Grekland, ~2000 år sedan
Stoiker - dyrkade naturen, "naturen vet bäst", "naturen gör ej misstag", de naturlagar som kan användas på så vis bör brukas som rättesnören, naturen är deterministisk.
Epikuréer - Ingenting i naturen är förutbestämt, allting sker slumpmässigt!

Aristoteles (284 f. Kr. - 322 f. Kr.)
Funderade över målen och syftena med skeendena.
Ansåg att alla livsyttringar existerade till följd av essensen + alla levande varelser var besjälade.

Han gav genom detta upphov till den filosofiska inriktningen vitalism; denna naturåskådning skulle hänga på långt in på 1800-talet. Anhängarna till Demokritos läror (t ex Descartes) kritiserade denna; centralt för dem var den mekanik som låg bakom; livet kunde förklaras med denna, och inget jävla flum om "livsessens". (Mekanister - vitalister, schism.)

Centralt för honom var även att förhållningssättet till naturvetenskap skulle baseras på sinnliga intryck + erfarenheter.

Aristoteles ställde även upp en hierarkisk naturpyramid; scala naturae.
Image
Enligt Aristoteles var all materia levande; i skalan är "de levande" främst ordnade efter sin "själstyp"; växterna ansågs ha en själstyp som innebar näringsupptagande och reproduktion, djurens själstyp inkluderade även möjlighet till att känna förnimmelser + åstadkomma rörelser. Människans själstyp, överst i skalan, utmärks av sin förnuftiga och medvetande natur.

I detta ingår även att de som är längre ned på skalan än människan (alla andra) existerar för att tjäna människan; andtropocentriskt som fan. Alla djuren har samtliga attribut för att gagna människan, enligt honom. Fan vad skoj, tänkte kyrkan, vi är ju galna andtropocentriker, vi med, detta gillar vi.

Under medeltiden dominerade som bekant kristendomen; Aristoteles läror är ju asballa, tyckte kyrkan, och lärde ut att människans uppgift och syfte i världen var att föröka sig och erövra allt. Naturen var skapad med tanke och mening, essensen var satt från Gud, och människan var skapelsens krona; denna läran = skolastik. Winwinwin, tyckte de.
Ögon i en plåthink:

andtropocentrisk


antropocentrisk*

mvh rabiat

Ögon i en plåthink:

Under medeltiden dominerade som bekant kristendomen; Aristoteles läror är ju asballa, tyckte kyrkan, och lärde ut att människans uppgift och syfte i världen var att föröka sig och erövra allt. Naturen var skapad med tanke och mening, essensen var satt från Gud, och människan var skapelsens krona; denna läran = skolastik. Winwinwin, tyckte de.


[love]
Ögon i en plåthink:

JA FÖR HELVETE ANVÄND ANVÄND ANVÄND!!!!!!!!


heh.


Image

Fördelar med trådar över processer
Det finns vissa mycket viktiga fördelar med att använda trådar framom processer. Den viktigaste är kanske att det är lättare för trådar att kommunicera med varandra än det är för helt separate processer. Trådar kan utbyta data genom variabler som de har gemensamt, och det är således enkelt och resurssnålt att skicka data mellan trådar. Processer däremot har helt separat minnesrymd, d.v.s. två processer har ingenting gemensamt. För att två processer skall kunna utbyta data måste de använda sig av någon form av processkommunikation, t.ex. en pipe eller socket. Dessa är relativt dyra resursmässigt at använda, eftersom all data måste gå via kärnan innan den når mottagarprocessen. Det är även svårt att t.ex. skicka klasser, öppna filer o.dyl. via dessa medium.

Trådar är även mycket snabbare att skapa än processer. I Unix skapas en process genom att en redan exsterande process klonar sig med ett anrop till fork() varvid det program som skall exekveras startas med exec(). Funktionen fork() kopierar hela processen till en ny, exkat likadan kopia, och denna kopia skrivs sedan över med det nya programmets data genom en exec(). En relativt dyr operation med tanke på minneskopiering. En tråd kan däremot skapas mycket billigt, eftersom det enda som behöver skapas är ett nytt område för trådens stack och register, ingen annan data behöver kopieras.

Nackdelar med trådar jämfört med processer
Det finns en del nackdelar med en processmodell som bygger på trådar jämfört med en som bygger på separata processer. Den största nackdelen är att eftersom trådar exekverar i samma minnesrymd och således delar samma variabler och resurser krävs det någon form av synkronisering för att undvika race-conditions och deadlocks (se Kapitel 4).

Det är även svårare att söka fel i trådade processer, eftersom det det är lätt att glömma bort en del av programmet som bör synkroniseras. Beroende på hur trådar skeduleras av operativsystemet kan en viss del av programmet fungera korrekt i långa tider, enbart för att vid någon viss tidpunkt uppvisa ett fel enbart för att trådarna skedulerats på ett visst speciellt sätt som man inte tagit i beaktande.
Ögon i en plåthink:

SPSP, den givna linjen för dekadenta lågliv såsom mig.


Ahah.

Valde min linje för jag ville försäkra att slippa könsligt umgänge under min gymnasietid samt kunna få ta del av en slapp miljö där folk mest sitter och spelar MineCraft under lektionstid.

Men, hey jag läser Matte E!