Forumet - trött på att de ska lägga sig i

trött på att de ska lägga sig i

1013 0 32
Jag och min fästman har varit tillsammans i 5 år. Vi träffades när jag var 18, han var 15. Han var väldigt mogen för sin ålder så det var inga problem.
För ett och ett halvt år sen var han otrogen, men inte med någon jag känner/kände. Det var nån helt okänd. Han berättade det här för mig och förklarade varför han gjort det. Det hade inte pågått under nån längre tid, utan ett par tre gånger. Anledningen till att han gjorde detta är för att han kände sig helt ensam och övergiven. av mig, hans älskade flickvän och bästa vän. Och jag är medveten om att jag inte brydde mig särskilt mkt om den här fina killen..om de var under ett halvår kanske? jag förstår att han tröttnade på att försöka prata medmig och umgås, men jag hade en period då jag var oerhört trött och nedstämd. Jag drog mig undan från honom och festade väldigt mycker under en period. Det gav inte honom rätten att vara otrogen, absolut inte, men jag har förlåtit honom och vi har gått vidare.

Nu till själva problemet..folk tycks inte kunna lämna oss ifred[cry] Speciellt mina två närmsta vänner tar avstånd från mig allt mer. De tycker att min kille är en riktig skitstövel, men de kan inte hela historien.. jag gör mina egna val, tar mina egna beslut och jag förstår inte varför de inte bara kan acceptera det. Killan, han heter förresten Hector, har efter den här otrohetsaffären (ett fåtal ggr som sagt) bevisat för mig att det var ett av hans livs största misstag, och varje dag försöker han bevisa hur mycket han faktiskt älskar mig. Detta kan mina vänner inte förstå:( Jag är lycklig med min fästman, men vill ju inte förlora mina vänner. Jag vet att de bara bryr sig om mig.

Jag har pratat med mina föräldrar och bror om detta, och de tycker att jag ska säga upp bekantskapen med mina vänner. Men de kan aldrig förstå,,vi har varit vänner sen lekskolan och kan inte bara släppa dom. Men jag inser samtidigt att det här tjafset fram och tillbaka (vi bråkar väldigt mkt, speciellt om hector) tär på mig, och ja jag går verkligen sönder av allt det här.

Någon som har varit med om liknande? Vad gjorde ni?

Spana också in:

var berredd på att ge upp deras vänskap. säg till dem att de tvingar dig till att göra ett val, antingen dem eller din fästman, och att om de fortsätter tvinga dig så blir du helt enkelt tvungen att säga upp din bekantskap med dem.

det gäller att du visar att du är upprörd över detta, och inte tvekar en sekund att lämna dem, eftersom de tvingar dig

vet inte om det är rätt eller bra, men så hade jag gjort.
hmm. jag vet hur det kan vara med otrohet, och att gå vidare efter det... det är ju fan tillräckligt svårt att lita på varandra ändå utan massa skit. Att kunna gå vidare, och göra det så det funkar för båda, kan ju bara säga grattis! Ni verkar båda mogna.
Jag tror du ska försöka med den här killen. Att välja partner är ett av de viktigaste valen i livet, som mycket visar på ens egen person tror jag. Om inte dina vänner kan acceptera dina livsval så kanske det inte är de trognaste vänner. Din partner är en del av dig. Vilket liv lever du, (eller vill leva?) ditt eget eller deras?
lovepayyouback:

Jag tror du ska försöka med den här killen.


Jag skulle dock aldrig ge upp mina kompisar för en partner som inte ens klarar att vara trogen.

Man får ju ha i sinnet att den här personen som man förmodligen ska vara tillsammans med tills man dör och detta är ett betéende som han knappast kommer att ge upp.

Han fick la knappt smisk på fingrarna så klart att han kommer att göra det igen.
och nästa gång har ni la bostad, bil och barn och skit som kommer att atälla till det ännu mer.

Ne fy fan. Skulle aldrig ge upp mina kompisar för ett patrask som det här.
FreeWay89:

Man får ju ha i sinnet att den här personen som man förmodligen ska vara tillsammans med tills man dör och detta är ett betéende som han knappast kommer att ge upp.


ja, det var ju biten med att kunna lita på varandra. Om man känner att man kan gå vidare efter en sån här sak, såklart att man helst gör det. Om man däremot känner att förtroendet är brukat lämnar man, det är väldigt individuellt, alla gör på sitt sätt.
Bra då är iallafall om man kan snacka om sånna här saker öppet så man vet var den andre står ifall något skulle hända, på fyllan eller så, eller hur?
lovepayyouback:

ja, det var ju biten med att kunna lita på varandra.


Ja men som sagt detta handlar inte om något enstaka fyllejuck.
Han har legat med en tjej (eller flera. Det näms ju aldrig) vid flera tillfällen. Att han sedan ska skylla på att hon ''är frånvarande'' håller inte.

Man är väl två i ett förhållande och hjälper varandra i svåra tider.

Att sedan kompisarna säger att han verkar dålig kanske hon borde lyssna på. De kanske ser det hela från ett annat perspektiv medans hon inte kan se förbi den fasaden hon själv byggt upp.

De blev tillsammans när han framför allt var väldigt ung vilket gör att han söker sig till nya upplevelser och ett nytt liv.
lovepayyouback:

jaja, ingen av oss kan bestämma hur hon ska göra.


Ingen som sagt att vi ''bestämmer''. Men hon skriver i ett forum och vill ha råd.

lovepayyouback:

jag ser ingen mening med att du ska övertala mig.


Jag svarade på vad DU hade skrivit precis eftersom du tyckte att hon skulle satsa på den här nöten.

Jag antar dessutom att hon ändå läser det som skrivs så jag behöver inte överdrivet noga poängtera vilka jag skriver till. Tror hon förstår ändå.
Jessicca:

han kände sig helt ensam och övergiven. av mig, hans älskade flickvän och bästa vän. Och jag är medveten om att jag inte brydde mig särskilt mkt om den här fina killen


Jessicca:

jag hade en period då jag var oerhört trött och nedstämd. Jag drog mig undan från honom och festade väldigt mycker under en period. Det gav inte honom rätten att vara otrogen,


Jag tycker dina kompisar är dumma. Media sugare, de bara WZZRKKNNNKT BAM dömer killar. Som ett par små feminister är de helt blinda till sina egna misstag och klandrar allt på männen.
Tycker faktiskt det är du som en riktig skitstövel för att du inte brytt dig om honom när hans hjärta stod i förtär och kände sig oaccepterad när han kämpade för dig. Och att du kände dig trött och nedstämd är INGEN ursäkt och INGEN rätt att DISSA honom. För det första hur fan går festa och trött ihop. Som en tjej behöver du inse att det är inte bara en kille som får ha konsekvenser för sina handlingar.
Tjejer får också konsekvenser för sina handlingar. Och din känslokallhet till killen kommer att få honom sluta älska dig. Bara för att du är en tjej betyder det inte att bara dina känslor spelar roll. En kille brukar inte dissa folk för de är "trötta" en kille sväljer det och kämpar på. En kille brukar vara rädda om vad de har men tjejer är i regel inte vana vid detta om killar eftersom tjejer är väldigt vana att killar försöker oavsett vad hur illa de än blir behandlade och manipulerade.

Dina tjejkompisar är dumma. Känns för mig som att de inte har bra kärleksliv själva.

Jag tycker du ska lyssna på dina föräldrar men inte till punkt o pricka. Säg varken upp din bekantskap med dina vänner, eller försök vara vän med dem. Bara låt dem va och ta hand om ditt eget liv. Dina tjejkompisar vet inte vad som är bra för dig de vill bara manipulera dig. Jag kan t.om tro mig att han var otrogen av ditt tjejliga beteende och dissande för det är normalt att tjejer resonerar på ett sånt sätt att killar tröttnar på dem. Som du t.ex, dissade honom och han kände sig övergiven och bortglömd och ej älskad. Det är för att ni tjejer beter er så, ni lär er varandra att vara så. Osv. Sen behandlar ni killar illa sen vägrar ni stå för konsekvenserna och skyller det på killen. Jag säger inte att det är du som gör det men jag tänker på dina kompisar.

Du däremot verkar vara schysst faktiskt. Du accepterar ditt misstag. Men som sagt. Bry dig om dig själv och det bästa för dem som vill dig väl. Inte om dem som vill förstöra för dig.