Forumet - tvångstankar

tvångstankar

98 0 7
Hur ska jag göra för att bli av med tvångstankar när det gäller träning och mat? Tidigare var det så att jag inte käkade någonting alls och tränade massor, men det kom jag över genom att helt enkelt tvinga i mig mat och försöka dra ner på träningen en aning. Men nu har det nått en gräns där jag äter vad man säger är normalt. Men jag kan inte äta något som räknas som onyttigt för då så måste jag träna minst 2timmar extra, utöver mina andra 2timmar per dag! Och för att kunna äta överhuvud taget så måste jag ha mina 2timmar om dagen för att kunna sova ordentligt på natten, och för att minska ångesten (som finns där ändå, men inte lika mycket)

Har provat med att "möta faran" genom att helt enkelt låta bli att träna de extra två timmarna. Men det har inte slutat bra...
Jag har även gått hoss psykolog, men tyckte inte att det hjälpte mig något så slutade där förra veckan.

Vad kan man göra? Kan man göra något annat förutom att gå hos en psykolog för att bli av med det? Eller måste jag helt enkelt vänta ut det ännu längre?

Spana också in:

jo, jag förstår att Fokus och kämpglöd är det absoulut viktigaste när det gäller att ändra på något sånthär. Var med hjälp av vilja som jag började äta och träna normalt igen! *lite stolt faktiskt* Men nu det sista året så har det kännts ganska så hopplöst. Är så mycket annat runt omkring mig som är jobbigt och som tar all energi ifrån mig som jag hade behövt till att konsentrera mig på att bli av med detta helt och hållet. När det blir sådär extra jobbigt, speciellt på eftermiddagen och på kvällen när man börjar bli lite trött, så är det helt enkelt enklare att träna dendär extra 2timmarna än att ifrågasätta mina tankevanor och sen bli tvungen att handskas med ångest igenom natten och igenom hela dagarna därpå. Ångest i skolan har jag redan från början, men efter att ha stått imot tvångstankarna också så är den outhärdlig! och jag blir en risk för mitt eget liv.

Vad är viktigast, att vara i skolan, eller att bli av med tvångstankarna?

tror inte att jag har bestämt mig ännu .. men jag hade behövt något slags stöd? Har precis "rensat vänner" alltså, att jag inte umgås med de vänner som jag var med tidigare för jag insåg att de inte var några vänner att ha ... Så nu känns det väldigt väldigt ensamt.
justbeyou:

Fokus och kämpglöd


[tired] det är precis det som jag inte känner när jag pustar och frustar i ett träningspass.... önskar faktiskt att jag hade sånt.

Men det är nog tack vare att jag tränar tillsammans med min kompis som gör att vi peppar varandra, sätter lite gränser och ser till att vi inte överdriver allt för mkt när det kommer til mat och träning.

Men jag tror inte att du är ensam om att känna ångest när det kommer till mat och träning... själv så tänker jag på det varje dag faktiskt [ops] fast mer "att man borde och inte borde". Men det går inte så långt att jag inte kan sova o så. Kan bero på att jag själv är så mkt uppe i varv med annat att jag inte har tid att ägna mig för mkt tankar om sådant, men det händer att jag tänker på det lite då och då varje dag.

Men man ska lära sig att sätta "rimliga" gränser. Typ, jag tränar max 3 gånger i veckan (oftast blir det bara 2 gånger) och då tränar jag bara 1 pass/gång som är max 55-60 minuter eller minst 45 minuter.

Sen så har jag satt gränser när det kommer till mat. Efter en thailandresa så insåg jag (trots påpekande ifrån andra) att jag åt på tok för stora portioner, mer än det dubbla (!!!). Så det var inte så konstigt att man tappade 5kg på 2½veckor under resan och jag märkte att magsäcken hade blivit betydligt mkt mindre [chocked] Sen så var det så uppenbart att man åt så mkt bättre mat.

Sedan har jag satt mål: Behålla min vikt så mkt som möjligt utan att gå ner eller gå upp för fort (vilket är en utmaning för mig).
Det låter toppen de målen som du har satt upp för digsjälv :) JAg satsar på något liknande.

Har minskat från 22 - 23 timmars träning i veckan till 14timmar i veckan på 1år . *lite smått stolt* Men nu så känns det inte som om jag kommer att kunna minska mer om jag inte minskar på intaget mat per dag.

Men det är väl antagligen något som man " få ge sig fan på " att man ska och helt enkelt bara träna mindre och fortsätta äta lika mycket?

(Ajaj, Tänker på ångesten som medföljer! )