Forumet - Tystnad på biblioteken, en samhällsfråga

Tystnad på biblioteken, en samhällsfråga

2407 0 20
http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/jenny-lindh-det-handlar-om-en-tynande-omsorg-om-biblioteksrummet/

Idag har många bibliotek runt om i Sverige devalverats, eller snarare vikten av tystnad inom bibliotekets fyra väggar har det. Om ni läser debattartikeln, vilket ni ska göra era ungjävlar, så får ni se dagens bibliotek ur en bibliotekaries perspektiv. Det sker allt från högljutt prat till skadegörelse och frågan blir då ifall man måste bli strängare med bibliotekets riktlinjer. Vad tycker ni?

Här får vi några bevingade Jan Myrdal- citat om ämnet i fråga
jan.png

Spana också in:

Jag ser inte varför det skulle vara ett problem med att folk talar i vanlig samtalston eller alternativt tar ner det ett steg eller två. Är vanligt hyfs att inte skrika och gasta så att det stör andra, det är etikett 101. Varför kan inte annan verksamhet + läsning samexistera? Det handlar om något så simpelt som att respektera varandra och visa hänsyn till olika behov.

Är man för mycket optimist om man tror att det kan gå? 

Istechetvåpunktnoll: Helt klart det bästa. Men fokuset ligger inte helt på att "det ska vara tyst i hela biblioteket", utan att biblioteket måste fokusera mera på litteratur än annat "hippt".
Ja, det kan jag hålla med om, men det hindrar ju inte att man "hippar till" litteraturen lite genom större möjlighet att diskutera den och så vidare. Biblioteket skulle kunna vara ett forum för litteratur, snarare än bara en avhämtningsplats.

Chibibbi: Är man för mycket optimist om man tror att det kan gå?
Nä, inte per se. Men som herr Nachac nämner ovan så borde biblioteken fylla sina bästa funktion som forum för litteratur.

Sen kan man ju se problemen på biblioteken ur ett större perspektiv, t.ex. med nedlagda ungdomsgårdar och så vidare. Och ja, man kan tro att det är vett och etikett att hålla god ton, men så är inte alltid fallet.

Sen är det ju också personligt med volym, somliga pratar högt, somliga kan läsa fastän det är mycket sorl runt i kring, medan andra inte klarar av det och kräver tystnad.
I idealfall (och i många fall i verkligheten!) finns både utrymme för prat och koncentrerad läsning eller studier, men annars borde såklart det senare prioriteras högst. Om folkbiblioteken återgick till hur de var förr, dvs. mer auktoritära och smakpolisiära, så skulle de inte överleva särskilt länge till... så det funkar liksom inte att gå runt och hyscha folk, om de nu inte gormar som vildar. Det vore visserligen skönt om människor som rör sig i allmänna utrymmen kunde hålla käften i högre utsträckning än i dag, men det är nog för mycket att hoppas på och begära. Det enda man egentligen kan kräva är:

Chibibbi: att respektera varandra och visa hänsyn till olika behov
... och det är inte bibliotekets roll att lära människor det. Eller så är det allas roll, inklusive bibliotekets. Fan vet...

Istechetvåpunktnoll: utan att biblioteket måste fokusera mera på litteratur än annat "hippt".
Det är inte så lätt när folk inte lånar böcker längre, utan hellre köper dem eller gör nåt helt annat. Men visst, det hippa kan man lika gärna vara utan...

Chibibbi: Folkvett! Sådant borde folk födas med!
Ja, synd att de inte gör det! Det är lätt att se avsaknaden av folkvett som något symptomatiskt för dagens samhälle eller så, men jag tror inte folk höll käften och respekterade varandra förr heller. Skillnaden är väl att det inte finns några fristäder längre och där har Jenny Lindh en klar poäng. Hellre bibliotek som fristäder än som öltält eller Ullared fast med gratisvaror eller vad man nu vill...

ekivok ekvilibrist: Det är inte så lätt när folk inte lånar böcker längre, utan hellre köper dem eller gör nåt helt annat. Men visst, det hippa kan man lika gärna vara utan...
Det kanske blev lite missvisande från min sida gällande ordet "hippt". Det jag menar är ju att biblioteken måste lyckas fånga upp de nya formerna av hur man tar åt sig litteratur idag. Men att bibliotek blir sodom och gomorra är inte rätt väg i alla fall. Det är klurigt, men nog tusan går det att råda bot på. 
Det är alltid tyst och lugnt på det bibliotek jag frekventerar, så har inte erfarenhet av hur jag skulle trivas om så inte var fallet. Det förekommer stillsamma samtal mellan bokhyllorna i vanlig samtalston, vilket inte stör mig alls. De enda som stör är småbarn som skriker och grinar. Jag protesterar inte mot fullständigt tystnad dock, det lär bara störa dem med magproblem. Lugn och på sin höjd ett jämnt stillsamt lågmält mummel råder på mitt bibliotek. Har inte erfarenhet av sådant stök. jag är säkert privilegierad.