Forumet - Utskällning på jobbet, deprimerad

Utskällning på jobbet, deprimerad

2125 0 13
Hej.

Idag blev jag utskälld på jobbet som jag har haft i 1 år nu. Jag är fortfarande bara lärling så jag är inte så duktig som alla andra jag jobbar med är.

Idag under lunchen fick jag en utskällning där min kollega förklarade att jag pratar för lite, är alldeles för osocial och tycker att jag är otrevlig som inte frågar om hans intressen, familj och fritid.

Nu när jag tänker efter så har jag ganska dåligt självförtroende och har haft det ganska svårt att vara social i livet, mest för att vi flyttade ca 4-5 gånger under tiden jag gick i högstadiet så jag tröttnade på att förska göra mig till och skaffa nya vänner hela tiden.

Senare när vi arbetade påpekade han massa fel jag gjorde och ju mer han påpekade det ju mer fel gjorde jag och just nu känner jag mig helt värdelös.

Jag vet inte vad jag ska göra, tydligen så tycker mina andra kollegor inte heller om mig just för att jag pratar alldeles för lite och de tar det negativt..

Är det någon som vet hur man gör för att bli mer social? Jag vet inte vad jag ska prata om med en person som jag inte har några gemensamma intressen som och inte ens tycker om samma musik som, då jag avskyr kommersiell musik, vilket i princip alla människor tycker om.

Som sagt, just nu känner jag mig väldigt nere och jag vet inte ens om jag vill fortsätta jobba mer, än mindre leva känns det som.. Är det någon som har något tips på vad jag kan göra eller har varit i samma sits?

Spana också in:

Han är den som drar in mest pengar på firman och är mest omtyckt av chefen och jag vill inte vara dum och förstöra för honom för jag tycker nästan att han har lite rätt i det han säger.

Alltså om jag träffar folk som har hyfsat liknande intressen som mig så har jag aldrig några problem med att prata men jag har svårt att prata med folk som har intressen som t.ex. att resa då jag i princip aldrig gör det och inte varit i så många länder.

Hur brukar ni göra med folk ni inte har så mycket gemensamt med? Känns som att man får tomt på frågor efter att man vet hur många barn dem har, vad de har gjort i helgen och vad man ska göra för arbetsuppgift.
Pellets:

Idag under lunchen fick jag en utskällning där min kollega förklarade att jag pratar för lite, är alldeles för osocial och tycker att jag är otrevlig som inte frågar om hans intressen, familj och fritid.


asså vafan, störd i huvet lr? ofta man blir mer social av att bli skälld på :S
Pellets:

Idag under lunchen fick jag en utskällning där min kollega förklarade att jag pratar för lite, är alldeles för osocial och tycker att jag är otrevlig som inte frågar om hans intressen, familj och fritid.


Vilken tvättäkta grobian, skit fullständigt i honom [y]

Pellets:

Är det någon som vet hur man gör för att bli mer social? Jag vet inte vad jag ska prata om med en person som jag inte har några gemensamma intressen som och inte ens tycker om samma musik som, då jag avskyr kommersiell musik, vilket i princip alla människor tycker om.


Man måste inte ha gemensamma intressen för att kunna prata om saker och ting. Även om du inte gillar deras musiksmak kan ni ju fortfarande diskutera musik i allmänhet exempelvis.

Annars är väl alltid ett tips att försöka haka på konversationer utan att just du behöver starta dom. Ett samtalsämne leder ofta till ett annat, så om du hänger med och småpratar lite i de "mindre intressanta" konversationerna så kommer ni till slut glida in på ämnen som du eller rent av ni båda är intresserade av.
Pellets:

Idag under lunchen fick jag en utskällning där min kollega förklarade att jag pratar för lite, är alldeles för osocial och tycker att jag är otrevlig som inte frågar om hans intressen, familj och fritid.


Jag kan förstå att han tycker att du är otrevlig (även fast det inte alls är din avsikt!)
På en utbildning jag gick för inte så längesen var jag ganska tystlåten, frågade inte mycket om andra osv, och jag visste inte riktigt vad de andra tyckte om mig. Men jag trodde inte att det var så farligt..ganska lång tid senare sa en kille att han, när han pratade med de andra tjejerna i klassen, hade fått reda på att de tyckte jag var dryg. Antagligen för att jag inte verkade ett dugg intresserad av dem, men det var jag ju, egentligen.

Nu kanske du inte är intresserad av din chefs privatliv, men det är ändå lite samma sak, tycker du inte?
Man vill gärna att de man jobbar ihop med ska vara lite sociala. Inte för att man behöver veta allt om varandra, men man kanske känner sig bekvämare om man kan snacka, liksom.

Fast det verkar som att din chef är lite av en översittare. Det är ju inte meningen att man ska få sina anställda att känna sig värdelösa.
Men han kanske känner att han måste vara så mot dig eftersom han upplever att du är så mot honom? Det är bara en teori.

Hur som helst tycker jag att du ska prata med din chef och säga som du känner, det du har skrivit här. Ärlighet varar alltid längst.

Annars var det här bra:

Chibibbi:

Jag brukar fråga allt möjligt. Hur det kommer sig att de fick just det intresset, hur de hamnade på företaget osv.