Forumet - Utstött

Utstött

598 0 10
Hej, jag går nu andra året på gymnasiet och jag har alltid varit rätt utstött. Nu på senare tid har jag varit ensam i klassen på grund av att jag är annorlunda, jag har en ätstörning och är deprimerad men endå försöker jag att umgås med de andra.. men de vill inte veta av mig.  
Vad ska man göra för att folk ska prata med en typ? Hur får man vänner?
Det finns massvis med personer som känner som du gör. Det finns vänner och nära för alla. Det gäller bara att hitta dem. Du har nog bara haft oturen att hamna i en klass, ett sammanhang, med fel folk. Tycker inte du ska försöka anpassa dig för att passa in utan fortsätta vara dig själv och bara bli vän med de som accepterar vem du är - och det finns det definitivt massvis med människor som gör.
Vet inte riktigt hur man får vänner, brukar oftast hända utan att jag har särskilt mycket med det att göra.

Men gissar på att man helt enkelt kan försöka socialisera med folket och uppvisa humor eller karaktär eller annat som folk gillar tills de börjar uppskatta ens sällskap, utan att överdriva det då, alltså.
Annars så kan du söka efter bättre människor på andra platser, om de i klassen är för aviga.

Spana också in:


Unicornsuicide: Hej, jag går nu andra året på gymnasiet och jag har alltid varit rätt utstött. Nu på senare tid har jag varit ensam i klassen på grund av att jag är annorlunda, jag har en ätstörning och är deprimerad men endå försöker jag att umgås med de andra.. men de vill inte veta av mig.  
Vad ska man göra för att folk ska prata med en typ? Hur får man vänner?
Vet dina skolkamrater om att du är deprimerad och har en ätstörning? Jag har mått dåligt sedan jag började högstadiet men oftast upplevt att det varit lättare att umgås med andra som vet att jag mår dåligt, och accepterar att jag inte är den gladaste i gänget men ändå uppskattar att få vara med. I skolan berättade jag för två vänner och några lärare. Vännerna förstod att jag behövde få vara med även om jag bara satt tyst och inte alltid hade något att tillföra. Lärarna började säga hej istället för att trycka ner mig med ett "VARFÖR SITTER DU HÄR HELT ENSAM?" som inte hjälper en ett dugg.

ulfsdotter:
Vet dina skolkamrater om att du är deprimerad och har en ätstörning? Jag har mått dåligt sedan jag började högstadiet men oftast upplevt att det varit lättare att umgås med andra som vet att jag mår dåligt, och accepterar att jag inte är den gladaste i gänget men ändå uppskattar att få vara med. I skolan berättade jag för två vänner och några lärare. Vännerna förstod att jag behövde få vara med även om jag bara satt tyst och inte alltid hade något att tillföra. Lärarna började säga hej istället för att trycka ner mig med ett "VARFÖR SITTER DU HÄR HELT ENSAM?" som inte hjälper en ett dugg.
Ja inte alla men vissa. Ja det är lättare om de vet men det är tyvärr svårt att säga till. Är lite pinsamt nästan.
ja har också vart med om att lärarna kan säga sånt där