Vägrar rösta, knäpp poll
Tycker dels inte att det ena behöver utesluta det andra, men tycker framförallt att det låter idiotiskt att definiera hela sitt liv efter enbart ETT av två begrepp.

Varför innehåller kärlek svek? Det faller väl i en egen kategori. Varför kan du bara uppnå bedrifter om du inte har kärlek i ditt liv?
Mår du bra av att ha sex, ha det då. Förstår inte varför det måste vara antingen eller. Är dessa två företeelser det enda du vill att ditt liv ska bestå av? :s

Barbienele:

Kärlek (Du röstade på detta alternativ)

lol

Barbienele:

Enligt dig är?

T.ex. att hjälpa andra människor.
Sex är ju sjukt överskattat. Det är en sysselsättning, medan kärlek är något större. Men det är ändå bara en känsla trots allt.

Miceparade:

Är dessa två företeelser det enda du vill att ditt liv ska bestå av? :s

Utan kärlek, bekräftelse, närhet och ömhet känner man väl sig inte särskilt levande? Det är två väldigt viktiga företeelser.

Miceparade:

Förstår inte varför det måste vara antingen eller. Är dessa två företeelser det enda du vill att ditt liv ska bestå av? :s

Nej, det ska inte bestå av dessa 2 saker, Men kärleken är det djupaste i livet som jag kan tänka på, och att verkligen hitta en jämlike och kunna lita på den livet ut, låter så mycket som en saga men låter så jävla bäst... Att det inte är så då kommer man automatiskt till varför kan det inte vara så, då tänker jag att den största anledningen är sex... behöver inte vara så men tror starkt att det är mest pga sex att förhållanden bryter och man gör slut osv...

Att sedan vänskap, kunskaper, intressen osv kommer ju också in i själva livet, men det jag frågar om just nu är sex och kärlek vad man verkligen bör gå efter? Jag menar ärligt jag vet inte om jag vill gå den vägen där jag blir sviken av kärleken gång på gång... Det skulle bli en kamp överlevnad för mig.

Istället kanske jag borde prioritera vänskap, det som gläder istället för att gå en väg som skjuter ens känslor så jävla hårt.

Kärlek varar ju längre än en orgasm, förhoppningsvis.
Eller ja, kärleken för sexpartnern kan ju ta slut i och med att man kommit iof.

Barbienele:

behöver inte vara så men tror starkt att det är pga sex att förhållanden bryter och man gör slut osv...

Eller för att man tröttnar på varandra, för att man är för olika, för att man behandlar varandra illa, för att man slåss om uppfällda toasitsar och felklämda tandkrämstuber.
Det finns alla möjliga versioner som inte har med sex att göra.

Barbienele:

men det jag frågar om just nu är sex och kärlek vad man verkligen bör gå efter?

Bör gå?
Vadå bör?
Det kanske passar dig just nu att ligga runt lite, då kan du ju göra det. Sen kanske du blir kär och vill vara i en relation, då är du det... Låt det bara flyta på istället för att tänka ut någon slags livsplan.

Barbienele:

Jag menar ärligt jag vet inte om jag vill gå den vägen där jag blir sviken av kärleken gång på gång...

Fast hur vet du vad som komma skall?

Jag tycker det där är så löjligt. "Äh det är ingen idé, jag blir ändå sårad förr eller senare."
Men jaha? Så man ska inte tillåta sig själv att leva, att känna, för att det kanske går åt pipan?
Skiter det sig... ja då gör det det. Men det tar man då. Innan är det ju bara korkat att gå runt och noja.
Allt tar slut förr eller senare, det är bara att acceptera. Varför inte ha det bra under tiden det fortfarande är möjligt?
Kärleksrelationer är dessutom inte allt, du kommer över det.
Var lite rationell, snälla. För din egen skull.

Dold text: (låter kanske aggro, är ej)

Barbienele:

Även om dom sviker än? Känns inte liksom någon point att få 'nya kärlekar' hela tiden ...

Men alltså, jag har fått mitt hjärta krossat mer gånger än jag vill tänka på, och det är bara en del av livet. Det har hänt, och kommer hända igen. Det är bara något man får acceptera 🙂
Det får mig absolut inte att sky kärleken, fast jag kanske är lite mer försiktig än tidigare, när jag väljer att träffa någon. Dock tjänar det inget till att unvika det.

Zeppelin:

Utan kärlek, bekräftelse, närhet och ömhet känner man väl sig inte särskilt levande?

Men vadå, menar du att man inte kan få ex. bekräftelse på fler sätt annat än i ett kärleksfullt förhållande? Och menar du att man skulle ha ett "rikt" liv om det innehöll enbart detta och inget annat?

Barbienele:

behöver inte vara så men tror starkt att det är pga sex att förhållanden bryter och man gör slut osv...

Tror att förhållanden bryter för på grund av just bekräftelsebehov och att de inblandade inte har så många sätt att hantera det på.

Barbienele:

men det jag frågar om just nu är sex och kärlek vad man verkligen bör gå efter?

Barbienele:

Istället kanske jag borde prioritera vänskap, det som gläder istället för att gå en väg som skjuter ens känslor så jävla hårt.

Tycker det är dumt och framförallt onödigt att "välja". I slutändan handlar ju din poll snarare om huruvida att skydda sig själv från smärta (vilket du verkar förknippa med att knulla runt), och att känna smärta genom att bli sviken (vilket du verkar förknippa med kärlek inom ett förhållande).
Oavsett hur du lever kommer du att bli sårad. Oavsett hur du lever kommer du att få känna glädje.

krasch:

Eller för att man tröttnar på varandra, för att man är för olika, för att man behandlar varandra illa, för att man slåss om uppfällda toasitsar och felklämda tandkrämstuber.
Det finns alla möjliga versioner som inte har med sex att göra.

Jag redigera. Du har rätt att det finns mängder med andra saker, men jag tror believe it or not men att sex är den mest förekomna anledningen.. kanske sjukt men jag tror det.

krasch:

Allt tar slut förr eller senare, det är bara att acceptera.

Precis, och det har jag svårt för:&

krasch:

Kärleksrelationer är dessutom inte allt, du kommer över det.
Var lite rationell, snälla. För din egen skull.

Så synd att jag är en känslomässig idiot då:/
Antar att jag måste gå på det du säger då, tycker bara att livet suger mera då jag tänker att det tar slut och kommer nya partners under livets gång... vafan kan saker och ting inte hålla i sig. Min morsa kommer finnas till slutet, det enda jag räkna med;/ och mina syskon och närsma vännen lix.

smisk:

Men alltså, jag har fått mitt hjärta krossat mer gånger än jag vill tänka på, och det är bara en del av livet.

Och enligt mig är det så jäävla skit att ens tänka att livet ska vara så.

Barbienele:

Jag skulle vilja veta vad ni antar är viktigare.

Du har själv svaret på vad som är viktigast:

Barbienele:

Jag börjar tro att sex och ens bedrift verkligen är viktigare än kärleken, eftersom kärleken sårar mest än i slutet

Orsaken till att kärlek skadar mer än sex är för att kärlek är viktigare än sex. Man blir bara sårad av det som är viktigt.

Barbienele:

Att ha en partner livet ut, verkar verkligen som en jävla myt.

Varför måste förhållandet vara livet ut för att räknas som lyckat? Att det bara varat en tid är lika mycket kärlek; annars skulle man inte såras så när det tog slut. Det är känslan som avgör vad som är kärlek och inte, inte längden på förhållandet. Enda orsaken till att folk levde tillsammans hela livet förr i tiden var för att det inte var accepterat att skilja sig.

Miceparade:

Oavsett hur du lever kommer du att bli sårad. Oavsett hur du lever kommer du att få känna glädje.

Vist.

Barbienele:

Och enligt mig är det så jäävla skit att ens tänka att livet ska vara så.

Varför? Allt kan inte vara så himla lätt hela tiden. Jag njuter av de utmaningar jag blir tilldelad.
Nu lät det där väldigt religöst i efterhand.. men det är så jag ser det. Skulle allt i livet vara simpelt och bara gå precis som man själv vill, så skulle det vara supertrist ju! Om man har något att kämpa för så blir livet mer värt att leva.

Barbienele:

kanske sjukt men jag tror det.

Varför?

Barbienele:

Precis, och det har jag svårt för:&

Då är det ju det du ska ta tag i, inte om du ska ligga runt och skydda ditt känsloliv (tror ändå att du skulle må dåligt av det också i slutändan) eller inte.

Barbienele:

Så synd att jag är en känslomässig idiot då:/

Nä, det finns nog rätt många som tänker som du. Inte idiot. Mest synd.

Barbienele:

Antar att jag måste gå på det du säger då, tycker bara att livet suger mera då jag tänker att det tar slut och kommer nya partners under livets gång...

Fast du kan ju inte sitta och hitta på hur allt skiter sig.
Så destruktivt.
Tänk på hur awesomepawesome du kan ha det med människor istället.
I vilket fall som helst: Blir du inte sårad av en kärleksrelation så finns det säkert något annat som kan såra dig. Livet är lite farligt förståru.

Barbienele:

vafan kan saker och ting inte hålla i sig.

För att det är en del av livet. Människor förändras, platser, omgivningar. Allt.
Men det är inte helt omöjligt att man är ihop med någon resten av livet heller, bara rätt ovanligt.

Barbienele:

Min morsa kommer finnas till slutet, det enda jag räkna med;/ och mina syskon och närsma vännen lix.

Det är ju jättebra! Att det alltid finns någon där du kan luta dig tillbaka mot. Håll hårt i dem.

krasch:

Håll hårt i dem.

I will!

krasch:

Då är det ju det du ska ta tag i, inte om du ska ligga runt och skydda ditt känsloliv (tror ändå att du skulle må dåligt av det också i slutändan) eller inte.

Tror nog också det, skulle kännas att något fattas.

krasch:

Varför?

Efter vad jag ser och hör. Man gör slut pga utseende eller för att man inte varar för länge i sängen osvosv, och ja det är troligtvis bara människor som inte bryr sig tillräckligt men det finns i så fall för många av dem:/
Och jag drar troligtvis alla över en kam:/

Att man tröttnar eller för att man förstår att partnern inte är den rätta, kan jag förstå ... Men bara pga av spänning och andra människor finns så tycker jag att det är ganska uselt att man inte kan hålla sig till en.
Men what do i know.

Jag förstår heller inte hur en människa kan ljuga då partnern ger hjärtat till en och ber om sanningen gång efter gång men ändå ljuger människan. Believe it or not, men ifall jag var i ett förhållande och jag hade ljugit angående något och hon ber mig om sanningen och gråter framför mig och vill ha sanningen eftersom hon mår så jävla piss då skulle jag fan göra det... Ja även om det skulle såra henne mest i världen. Förstår inte hur man kan vara så elak och kallhjärtad att skita i det.

Brist på empati eller är jag bara för känslig?