Forumet - Vad gör man egentligen?

Vad gör man egentligen?

4120 0 93
Halloj!
Har rätt nyligen börjat försöka ändra min situtation på relationsfronten. Har länge varit fokuserad på massa struntsaker i livet, så har inte varit så fokuserad på mitt numera jobbigaste problem. Har inga kompisar längre och har aldrig haft tjej.

För ett halvårsedan har jag valt att börja chatta med folk och måste erkänna att jag blivit mycket duktigare på att öppna mig via chatt. Förut pga socialfobin stod även chatta emot lite. Detta var ett tag sedan nu, men har fått uppleva "svek" efter "svek" och vet inte hur mycket jag orkar med längre. Dessa svek, fastän det är online känns så ångestfyllda, ska man behöva få ångest och må dåligt för att man vill ändra sin situtation?

Börjar med att jag chattar med en tjej i flera månader, det märktes på henne att hon gillade mig och jag connectade så väldans bra med henne. Hon var alltid glad att prata med mig. Sedan helt plötsligt försvann hon och hade blivit ihop med någon annan online som hon chattat med en dag. Slutat prata med mig också förstås. Känslokallhet i största ära, hur kan man bara tappa kontakten efter man pratat så länge? Var är folks känslor? Jag tänker ibland på om jag är den enda i detta land med empati.

Jag är ju inte på något sätt ointressant eller osocial online. Jag är helt tvärtom, är intresserad av personen jag pratar med, konverserar och är trevlig och blandar till och med in en perfekt mix av skämtsamhet. Men de verkar hela tiden dras mot någon konstig typ i slutändan ändå som har varken eller.

Efter denna händelse har samma sak hänt med andra. En tjej satt jag uppe med flera nätter och pratade med. Sedan efter några veckor så var hon distansierad. Nu hittar hon på bortförklaringar att hon inte vill chatta på MSN och är allmänt kort. Men mot alla andra är hon jättesnäll. Har frågat också om det är något, men så är det icke. Nu är hon helt nerkärad i en annan person, som varit inne ibland och pratat med henne i en chatt. Fattar ingenting?!

Efter detta har det ju skett sak efter sak, och jag klarar inte av det snart.

Hade en person inte visat intresse direkt, eller efter någon dag dissat en. Då hade det ju iallafall känts bra och jag hade kunnat skita i det.

Vad tusan ska man göra för att ändra sin situtation egentligen? Är det bara vänners vänner som är möjligt att träffa tjejer på? Det går ju inte knyta kontakter med någon, så den möjligheten känns ju utanför bilden. Det är ju så tragiskt att ett sånt här problem ska ta över ens liv och göra en olycklig också. Man kan säga att jag känner komplex över att detta som ska komma naturligt för folk, aldrig har skett för mig och nu börjar jag bli gammal.
Lexal:

Jag är helt tvärtom, är intresserad av personen jag pratar med, konverserar och är trevlig och blandar till och med in en perfekt mix av skämtsamhet. Men de verkar hela tiden dras mot någon konstig typ i slutändan ändå som har varken eller.


det är obehagligt med människor som anstränger sig att vara den perfekta samtalspartnern genom att taktiskt kombinera väl övervägda egenskaper till en "perfekt mix".

Antagligen lyser detta igenom och enda sättet att åtgärda det är att sluta bete sig så.

Spana också in:

massgrav:

Överskattar du inte dina egenskaper nu lite..


Vad får dig att tro det? Låter som att det är du som underskattar mig.

Artie:

det är obehagligt med människor som anstränger sig att vara den perfekta samtalspartnern genom att taktiskt kombinera väl övervägda egenskaper till en "perfekt mix".

Antagligen lyser detta igenom och enda sättet att åtgärda det är att sluta bete sig så.


Jag gör det inte på ett påtvingat sätt, jag är helt naturlig. Men trots att tjejer inte gillar killar som är för på så dras de ändå de de med offermentalitet som är på och håller på och daltar. Det fungerar dock aldrig för mig.

OF 5:

svar ja


Ok takes suicide [rolleyes]
OF 5:

nä men allvarligt det är nog det enda som ger någon form av tillfredsställande framgång i alla fall.


Förstår. Det gör ju saken regrettable.

Hjärtlös:

Cause you can't find nothing at all if there was nothing there all along [sad]


Gulligt citat [smile]
Fast hajjar det inte hehe.

Artie:

är du säker


Säker är man ju aldrig. Men har ju provat allt möjligt på olika personer. Sedan ska man ju inte behöva spela världens spel jämt heller tycker man.

Macktorsken:

En en oblat till människan


Förstår icke.
Artie:

nu hänger jag inte med längre, du sa ju att du inte kalkylerat fram den perfekta mixen av trevnad och humor utan var så helt naturligt.


Det enda utesluter inte det andra. Ibland får man försöka kalkylera fram saker för att komma fram till nya sätt.

Artie:

eller är det en allmän "naturlighet" du adderat kommunikation- och personlighetskonstruktionen


Ungefär så. Man lär ju sig medan man lever : )

Hjärtlös:

Dold text: Om det aldrig har funnits något mellan dig och flickan så går det ej att hitta. Inte utan någon fysisk kontakt i alla fall.


Faktiskt bra poäng. Många verkar redan i förväg ha bestämt sig, då är det futile att försöka med dem. Fast problemet är ju hur man ska veta det till 100%.
Lexal:

Jag tänker ibland på om jag är den enda i detta land med empati.


...[bigsmile]

Lexal:

Men de verkar hela tiden dras mot någon konstig typ i slutändan ändå som har varken eller.


Hur mycket vet du om de "konstiga typerna" egentligen?
En internetflört är inte särskit mycket värd om man kan har någon "riktig" flört i närheten.

Dessutom:

zIGGE:

Du får dig att låta som "the one who does all things right" och "knows whats happening, blame others"


man kan inte alltid skylla på andra, ibland måste man ställa sig frågan om och i så fall vad man själv gör för fel.

Enligt mina erfarenheter är det dummaste man kan göra att gå in för att ha ett förhållande. Man ska inte sträva efter ett förhållande för sakens skull, man ska träffa en person som man vill ha ett förhållande med, inte tvärtom.
zIGGE:

Alltså du snälla. Du kommer aldrig få en fin relation om du inte erkänner för dig själv att du fan är knäpp. Du får dig att låta som "the one who does all things right" och "knows whats happening, blame others" , sanningen är att du låter som en looser.

Är bara ärlig.


Är jag eller du losern, när det är du som kommer in och grinar på någon som skrivit en tråd? När jag inte har gjort något för att provocera? Vad är ditt problem? Din attityd verkar ju vara väldigt mycket sämre isåfall.

Blivande_japan:

man kan inte alltid skylla på andra, ibland måste man ställa sig frågan om och i så fall vad man själv gör för fel.


Har inte "alltid" skyllt på andra.

Blivande_japan:

Enligt mina erfarenheter är det dummaste man kan göra att gå in för att ha ett förhållande. Man ska inte sträva efter ett förhållande för sakens skull, man ska träffa en person som man vill ha ett förhållande med, inte tvärtom.


Det är ju det jag strävat efter, vänrelationer.
Lexal:

haft tjej


En novell av Ensamvargen.

Att ha tjej, vad betyder det? Att ha, eller att äga, okej, tjej. Att äga tjej? Lite som att äga en cykel?

Image

Men är inte en TJEJ en form av levande varelse? Kan man säga sig ha ägande över en annan varelse?

Jag öppnar snabbt min historiebok och hör talas om slaveri, det är någontin sådant här:

Slaveri innebär att en människa (slav) kan ägas och behandlas som egendom. Det ger slavägaren rätt att använda slaven till tvångsarbete och att sälja slaven vidare.

Känns det rätt? Är det en sådan relation jag vill ha med TJEJ?

Jag tänker efter, nej, det är inte en sådan relation jag vill ha. Men. Så kommer jag på. Jag har alltid velat ha rancor. Att ha rancor kräver kärlek, det kräver passion, det kräver att man behandlar sin partner med respekt. Det kräver att man ser en individ och en personlighet och inte bara TJEJ eller RANCOR.

Att ha tjej ser ut lite så här, kanske:

Image​​

Lexal:

"svek" efter "svek"


Ett kapitel om livet.

Ett svek, är inte alltid ett svek. Det kan kännas så, men någonstans långt inne så finns det nog någonting som gjorde att det aldrig fungerade. Någonstans längst inne så kände någon: Nej, det är inte så här jag vill att det ska vara. Känner någon igen sig? Jag vet inte, men det är så svek uppstår, ibland.

Lexal:

blandar till och med in en perfekt mix av skämtsamhet.


Det finns även en sjukdom som heter självgodhet, den leder ofta till brist på ödmjukhet. Självgodheten är ofta vad som hamnar i vägen. Det är vad reklam är. Skulle du vilja ha tjej som såg dig på en reklam där det stod:

LEXA! NU EXTRA SOCIAL OCH ÄNNU BÄTTRE PÅ ATT BLANDA VITSIGHET I DIN VARDAG!

Jag vet inte varför vi lever, men jag vet att det kanske är bra att ta avstånd från vissa saker så som sexistiska normer och egoism.
Missuppfatta mig inte nu när jag skrev det där med perfekt mix av skämtsamhet. Min poäng var att jag är långt ifrån perfekt IRL. Men när jag har chattat online så är jag övertygad om att jag gjort gott intryck. Era starka reaktioner på mina ord gör er inge bättre än era misstankar.
Så jag ber er att inte bli arg eller hacka på mitt problem. Inte kalla mig för knäpp heller eftersom ni inte känner mig. Mår bara sämre då.

Pratade med någon som var i exakt samma situtation som jag. En person som ville träffa nya kompisar eftersom denne var helt ensam. Vi kom jättebra överrens och den där personen gillade att chatta. Men sedan helt plötsligt så blev denne distansierad och hade inte samma inställning helt plötsligt. Denne sa att det inte var något fel och var helt normal och glad när jag chattade med denne. Fast det kändes ändå som att denna person inte var lika initiativtagande längre.

Sedan några veckor efter så skulle denna person träffa någon från nätet och frågade mig om råd. Då blev jag ledsen och frågade mig själv "Varför kunde inte den personen ge mig en chans för?".
Det känns som man aldrig duger till eller får en chans. Jag gillade den personen mycket också. Men de har alltid någon speciell de väljer, fastän man själv är öppen för att träffa alla så vill ingen träffa en ändå. Det är minst sagt paradoxalt.
Nu var det ju även en person som jag pratat med mycket, samt så ville den personen desperat ha nya kompisar. Så jag förstår inte?

Ensamvargen:

h


Tack för ditt utförliga svar förresten.
Lexal:

Det känns som man aldrig duger till eller får en chans.


För att vara ärlig: Kom över det, det är så livet är. [tired]

Tro mig, jag har väl varit i något som kan liknas vid din sits och det löser inga problem att sitta och chatta med människor om man ändå aldrig träffar dom.

Och man kommer ingen var om inte själv tar någon form av initiativ till att förflytta förhållandet i en annan riktning.

Jag vet inte vad du pratar med för människor, men om alla "sviker" dig så kanske du ska prata med personer som du kanske inte direkt kopplar med.
Har du provat att gå på någon "behandling.."? Internet är ett jättebra sätt när man ska träffa nya människor, men du behöver ju ut i verkligheten också! Man kan träffa många underbara människor online, men det kan också hända att man slutar skriva med någon efter ett tag. Visst kan man bli sviken o så irl också, men det är ändå inte på samma sätt...