Forumet - Vad kan jag göra? Dåligsjälvkänsla etc..

Vad kan jag göra? Dåligsjälvkänsla etc..

137 0 34
Oj såg att det här blev hur långt som helst och jag har inte direkt begåvats med gåvan att kunna skriva, men jag hoppas att någon/några orkar läsa igenom och komma med vadsomhelst. Ett svar är bättre än inget.

Hej! Jag vet inte riktigt hur jag ska börja för jag har mått såhär i flera år nu. Jag är 17 år idag och bor i en storstad, går andra året på gymnasiet.

Bakgrund: Enda sedan ung ålder har jag alltid haft många vänner, haft bra utseende och haft både bra självkänsla och självförtroende. Jag har även sett mig som en väldigt rolig, trevlig, glad och social typ.

Mycket av det ovanstående har försvunnit för mig idag. Jag har väldigt dåligt självförtroende och en dålig självkänsla, jag ser mig som en snäll typ (för snäll oftast) utan självkänsla och självförtroende. Jag har tappat min socialaförmåga och min roliga sida.

Jag vet inte hur detta har gått till men jag har några möjliga teorier varför det har blivit så. Jag tappade det ovanstående i ungefär början av årskurs 7.

Anledning 1 kan vara att jag började spela ett datorspel (och det var i princip det enda jag gjorde i 4 år) jag umgicks ej med vänner på fritiden.

Anledning 2 kan vara att jag kom i puberteten/målbrottet och växte upp? Jag slutade att vara så valpaktig och rolig. Men om detta ska vara en anledning fattar jag inte varför jag förlora min självkänsla och mitt självförtroende, det gör man väll inte bara för att man kommer i målbrottet?

Anledning 3 kan vara när min väns pappa dog och jag fick berätta det för skolan. Jag grät som fan och det var så jäkla pinsamt, jag fick gå igenom hela skolan med rektorn gråtandes och minns att jag skämdes som fan.

Övrig information..
Jag har väldigt svårt att t ex prata med det motsatta könet, jag kan lätt börja snubbla på orden.
Även om jag kan svaret på en lektion och blir tillfrågad av läraren blir jag så jävla nervös och röd i ansiktet att jag slänger ut mig något skit dumt svar.
Jag får ofta positiva kommentarer om mitt utseende, men det stärker inte mitt självförtroende på något sett.
Jag har väldigt svårt att acceptera hur jag ser ut även om jag är nöjd med mitt utseende. Det lät jätte konstigt, men det är faktiskt så. När jag kollar mig i spegeln kan jag älska hur jag ser ut. Nästa gång jag kollar tänker jag bara t ex hur kan man ha en så ful frisyr!?
Jag låter folk säga vad de vill till mig, även om det är på skämt gillar jag det inte, men jag kan ändå inte säga något tillbaka. Jag samlar en ilska inom mig som inte kommer ut.

Sammanfattningsvis då: Jag har alltså gått från att varit en skön,social och självsäker kille till ja..motsatsen. Jag vill gärna veta hur dett kan ha gått till, och jag vill även få tips på hur jag skulle kunna överkomma dessa grejer.

Spana också in:

isola:

19, men det har inget med åldern att göra.
Finns de som är 45 som har dålig självkänsla


Det vet jag väll att det inte har. Dock vet jag att man kan få tillbaka sin självkänsla, och det borde man väll kunna få i vilken ålder som helst? Men enligt dig så kan man ju inte det om man är tonåring? Eller vad är det du menar..
mob barley:

Jag samlar en ilska inom mig som inte kommer ut.


Reagerade på flera saker i ditt inlägg. Bland annat det du skrev om ilska. Jag har precis som du samlat ilska som jag inte låtit komma ut förrän på flera år. Tror att det är väldigt viktigt att du tillåter dig att känna olika känslor, och inser att alla känner dessa och att det inte är något fel eller ont med det.

mob barley:

Jag får ofta positiva kommentarer om mitt utseende, men det stärker inte mitt självförtroende på något sett.


För det första så ska inte självförtroende och självkänsla blandas ihop. Om du satsar på självkänslan kommer ditt självförtroende i olika situationer också att bli bättre (som tex när du blir tillfrågad i i klassrummet som du skrev i ditt inlägg). Frågan är ju då hur den stärks. Det har jag tyvärr inget svar på - det är något som är extremt individuellt... Men att utsätta sig för situationer som tidigare gått fel på något sätt eller har varit svåra - och upptäcker att man faktiskt klarade det tror jag är något som kan hjälpa.
En viktig tanke är också: "Vad är det värsta som kan hända"?
(Detta är en typisk kbt tanke som jag faktiskt tycker fungerar relativt bra)

En annan sak jag tänkte på var också det att du inte kunde förstå varför ditt självförtroende inte stärktes när du fick komplimanger för ditt yttre. Och där är det nog att det handlade om ditt yttre som är anledningen. Fokuseringen på ditt inre tror jag bestämt är betydligt viktigare och är grunden till god självkänsla.

Lycka till!
mob barley:

Det vet jag väll att det inte har. Dock vet jag att man kan få tillbaka sin självkänsla, och det borde man väll kunna få i vilken ålder som helst? Men enligt dig så kan man ju inte det om man är tonåring? Eller vad är det du menar..


Nej det menar jag inte, men alla är mer eller mindre osäkra i tonåren.
TidenHarFåttFnatt:

utsätta sig för situationer som tidigare gått fel på något sätt eller har varit svåra - och upptäcker att man faktiskt klarade det tror jag är något som kan hjälpa.
En viktig tanke är också: "Vad är det värsta som kan hända"?


Tack för ditt svar, tror att detta kan hjälpa mig väldigt mkt. Jag hoppas bara att jag samlar mod och vågar utsätta mig för dessa situationer!

TidenHarFåttFnatt:

att du inte kunde förstå varför ditt självförtroende inte stärktes när du fick komplimanger för ditt yttre. Och där är det nog att det handlade om ditt yttre som är anledningen. Fokuseringen på ditt inre tror jag bestämt är betydligt viktigare och är grunden till god självkänsla.


Jag tror att du har rätt och jag ska försöka tänka på det.


Tack för ditt svar[smile]
Tänk bara på att du inte, till varje pris, vill bli den du en gång var. Du måste ta det succesivt så att DU hinner med. Låt inte målet vara att du ska vara lika kul och omtyckt som förut, för det funkar inte. Låt målet vara resan dit.
Vi gör alla saker, dagligen, som vi inte är nöjda med eller rentav avskyr. Varje gång du gör dessa saker så tänker du på vad du hade kunnat göra istället, och nästa gång det inträffar så gör du det annorlunda!
Och om du nu skulle misslyckas, VEM BRYR SIG??? Och det är det som är fördelen med att ligga på botten, du har råd att misslyckas och har inget nämnvärt rykte att skydda ;) Så var glad att du inte går igenom det här på toppen, för det skulle vara mycket jobbigare!

Lägg alltså mer energi på att vara en person du gillar och står ut med (utseende, personligt osv) än att komma till den "statusnivå" du önskar. Genom att vara nöjd och stolt över den du är och åstadkomma saker som du står för så kommer du nå bra mycket längre än om du blir populär.

Och så ett sista inlägg på min roman: Denna utveckling är något du gör, arbetar med och sedan bär med dig hela livet. Resan upp till de populära gör du en gång, på ett ställe. Statusen kommer inte att följa efter dig vart du än går i ditt framtida liv. Det är personerna runt dig som gör dig populär. Därför anser jag att det är mer värt att du tar itu med problemen från grunden. Jag har gjort detsamma, och det är värt det, jag lovar! [bigcheers]

Hoppas min "historia" kan vara till hjälp! [smile]
useless:

Tänk bara på att du inte, till varje pris, vill bli den du en gång var. Du måste ta det succesivt så att DU hinner med. Låt inte målet vara att du ska vara lika kul och omtyckt som förut, för det funkar inte. Låt målet vara resan dit.


Bra råd[smile]

useless:

Lägg alltså mer energi på att vara en person du gillar och står ut med (utseende, personligt osv) än att komma till den "statusnivå" du önskar. Genom att vara nöjd och stolt över den du är och åstadkomma saker som du står för så kommer du nå bra mycket längre än om du blir populär.


Ja, det har jag faktiskt redan börjat med! Jag får faktiskt ofta bekräftelse om både utseende och att jag är så snäll etc, men jag har alltid tänkt att det är något folk säger bara för att jag e så blyg. Jag har iaf idag insett att det inte är så.

Jag måste också säga bara att jag är inte ute efter någon högre statusnivå (hm kanske framställde mig som det) men det är mer att jag vill känna mig mer bekväm med mig själv och vem jag är.
Tack för dina råd dom kommer säkert vara till nytta [y]