S3ON:
sitter här och gråter

gråter mycket sällan

gråter pga mattematik är sååååå tråkigt o jag måste ta mig igenom dt för att ta mig vidare :s KUKSYSTEM, vad fan ska dt va bra föööööör, jag ska inte bli ngn jävla ingenjör. 

klarar inte av dt, det är för tråkigt. 

obs har inga inlärningssvårigheter, bara ett f1 ointresse. 

känner för att dricka sprit, för då kske jag klarar av att ta mig igenom dtttt men har bara en flaska tequila o dt smakar jööh bajsssssssssssssssss

varsågoda, sätt era diagnoser på mig lr kom med andra förslaaaaaaaaaag

tack 

Dela upp det i moduler.  Räkna tio tal - göra något roligt- räkna tio tal. Öka sedan varje dag antalet tal.

Exner:

Dela upp det i moduler.  Räkna tio tal - göra något roligt- räkna tio tal. Öka sedan varje dag antalet tal.

Klarar inte av ett tal.

Det är som om jag har en inbyggd spärr i form av en vägg på en höjd av flera mil. 

S3ON:

Klarar inte av ett tal.

Vet du hur man räknar ut talet, men orkar inte?

Det går varken att klättra över den lr gräva sig under

Exner:

Vet du hur man räknar ut talet, men orkar inte?

Nej, jag vet inte och jag vill inte lära mig heller. 

S3ON:

Nej, jag vet inte och jag vill inte lära mig heller. 

Ok. Vad behöver du klara av mer än matten för att ta dig dit du vill komma?

Exner:

Ok. Vad behöver du klara av mer än matten för att ta dig dit du vill komma?

Jag vet inte ens var jag vill komma. 

S3ON:

Jag vet inte ens var jag vill komma. 

Där finns problemet, är jag rädd.

Exner:

Där finns problemet, är jag rädd.

Det finns inget jag kan göra åt det. 

S3ON:

Det finns inget jag kan göra åt det. 

Förstår att du känner så. När ville du något senast?

Exner:

Förstår att du känner så. När ville du något senast?

Det kommer i perioder men varar ej särskilt länge, en dag och drömmarna är som bortblåsta. 

Jag grät när jag såg höstens studiehandledning pga prestationskraven och känslan "jag-kommer-verkligen-inte-orka-detta". Kanske återkommer med tips men just nu är jag bara en medgråtare 

Bell:
Jag grät när jag såg höstens studiehandledning pga prestationskraven och känslan "jag-kommer-verkligen-inte-orka-detta". Kanske återkommer med tips men just nu är jag bara en medgråtare 

S3ON:

Det kommer i perioder men varar ej särskilt länge, en dag och drömmarna är som bortblåsta. 

Det låter som att du ser det omöljigt att umnå de mål som du egentligen vill uppnå och att du därför undviker att tänka på dem. Skulle det kunna vara så?