Forumet - Vad ska jag göra?

Vad ska jag göra?

343 0 20
Jag har länge övervägt att bli medlem här och skriva av mig, men har alltid bangat. Men måste få lätta lite på detta innan JAG BLIR TOKIG!!

När jag var liten så brukade en nära släkting tafsa på mig, suga på mitt könsorgan samt tvinga mig att suga på hans. Det var flera år sedan och jag har aldrig berättat för någon. har alltid känt mig udda och utanför, tänkt på detta flera gånger per vecka.

jag orkar inte med detta längre, jag har även börjat kolla på andra killar nu. Kan min släkting ha "odlat" ett sjukt frö inom mig som nu börjat växa? det känns så, kan inte tänka mig att jag skulle dras till andra killar utan hans inverkan. Mina fantasier handlar nästan uteslutande om just de situationer han utsatte mig för.


Jag har en jättefin tjej men jag känner indikationer på att jag ligger rätt pyrt till eftersom jag inte kan prestera i sängen, hon har flera gånger sagt att jag är hopplös. om jag förlorar henne så kan jag lika gärna gå och dö, hon är den enda jag litar på idag.
Harpyja:

Om hon inte är en blåst bimbo (med tanke på att hon säger att du är värdelös) och att ni faktiskt har ett bra förhållande, och har haft det i något/några år så borde du prata om det med henne i alla fall.

Fast jag får den känslan av att hon är den värdelösa.


Hon är den första tjejen jag någonsin haft och jag älskar henne över allt annat på jorden. men det är ju mitt fel till att hon säger jag är värdelös, det är ju mina "prestationer" hon har i åtanke när hon säger så. jag vet inte om jag ska dela med mig med detta till henne?
tänk om hon skrattar ut mig och berättar för alla andra bara?

Spana också in:

malle:

men det är ju mitt fel till att hon säger jag är värdelös, det är ju mina "prestationer" hon har i åtanke när hon säger så


Man säger inte att någon är värdelös och menar det. Hon kan säga det om du gång på gång inte fattar vart fan klitoris sitter fastän hon har visat dig men annars kan jag inte komma på en anlending.

malle:

tänk om hon skrattar ut mig och berättar för alla andra bara?


Wow, vilket toppenkap.
malle:

da


Först och främst hade jag personligen misshandlat gubben, jag hade skadat honom ordentligt, men det är ju bara jag.

Sedan får du tänka på att det inte är något fel att vara gay, nu är jag inte homosexuell, men hade inte haft något problem med att vara det. Det spelar väl ingen större roll?

Du måste nog försöka klura ut vad som försiggår inom dig och funderar på hur du skall bli bättre. Att berätta detta för dina föräldrar ser jag som ett måste och jag kan inte förstå att du har hållit denna hemlighet! Du har absolut inget att skämmas över, det är gubben som har det. Och om du inte vill spöa skiten ur honom, kan du iaf se till att anmäla honom!
Harpyja:

Man säger inte att någon är värdelös och menar det. Hon kan säga det om du gång på gång inte fattar vart fan klitoris sitter fastän hon har visat dig men annars kan jag inte komma på en anlending.


ja det låter ju vettigt när du säger det sådär, men utan henne är jag ju absolut ingenting. jag gillar henne verkligen och tror att vi ska få allt på rätsida bara jag blir normal
malle:

men en psykolog? det kommer ju folk att fatta, vill ju inte att någon ska få veta av vad som hänt mig tidigare. om någon ser att jag går till psykologen så kommer ju folk börja snacka och då är mitt värsta scenario ett faktum


Om du går till t ex ungdomsmottagningen så behöver inte folk veta att du gått dit, inte ens nära och kära:)
malle:

ja det låter ju vettigt när du säger det sådär, men utan henne är jag ju absolut ingenting. jag gillar henne verkligen och tror att vi ska få allt på rätsida bara jag blir normal


Tänk ifall du presterar dåligt för att du känner att du måste hålla det hemligt för henne och smyga med vem du egentligen är, eller har blivit? Du tänder på andra killar vare sig det handlar om honom eller dig och det är inget fel MEN! Måste bara be dig hålla dig undan från äldre män eftersom det låter som självdestruktivitet (med tanke på att du nämnde vad du ville göra med de personerna).

Jag tycker att du borde berätta det för henne eller hitta någon som du inte tror kommer att säga det till andra människor. Om du förlorar henne på grund av en sådan sak är det bara fel att ens vara tillsammans med en sådan störd människa (om hon hade spridit det vidare vill säga).
jag är gud:

Du måste nog försöka klura ut vad som försiggår inom dig och funderar på hur du skall bli bättre. Att berätta detta för dina föräldrar ser jag som ett måste och jag kan inte förstå att du har hållit denna hemlighet! Du har absolut inget att skämmas över, det är gubben som har det.


jag känner mig inte attraherad av homoporr alltså, de enda gångerna jag går igång på riktigt är då jag tänker tillbaka på de ögonblick jag hade när jag var liten med honom.

det känns som något förbjudet, allt annat känns som "filmjölk" i jämförelse. ett vanligt samlag är ju bara att glömma. har dock till för min förskräckelse märkt att jag går igång lite på tankar om att jag och ett barn är intima, och då räcker det enbart att jag tänker på lite lätta smekningar.

MEN DET ÄR INGET JAG SKULLE GENOMFÖRA! då skär jag hellre kuken av mig, sjuka tankar jag inte får ut ur min hjärna, vet inte vad jag ska göra
Du är inte sjuk eller onormal.

Du har blivit utsatt för övergrepp och du kan behöva hjälp med att bearbeta det. Du kan göra det på olika sätt, du vet bäst själv vad som är rätt för dig. Du kan prata med en kurator eller psykolog, du kan polisanmäla, du kan konfrontera din släkting eller prata med dina föräldrar. Det finns nog många fler sätt att bearbeta det på.

Om din flickvän kallar dig hopplös så är min gissning att hon är respektlös. Du borde inte behöva höra sådant från henne eller någon annan. Du är inte hopplös. Säg i från om din flickvän behandlar dig respektlöst, hon har inte rätt att göra det.
malle:

vet inte vad jag ska göra


Det verkar ju ändå som om du på något sätt har erkänt att du har dessa tankar. Tala med personer irl om det, dina päron etc. Det tror jag hjälper mycket. Sedan vem är gubben, hur gammal är han nu? Han förtjänar fan inte att leva.. Bor du i västsverige ställer jag upp [party]
malle:

MEN DET ÄR INGET JAG SKULLE GENOMFÖRA! då skär jag hellre kuken av mig, sjuka tankar jag inte får ut ur min hjärna, vet inte vad jag ska göra


Det är vanligt att personer som har blivit utsatta för övergrepp och våldtäkt som barn har sådana tankar som du har. Därför är det viktigt att du bearbetar det ordentligt. Eftersom du lika lite som någon annan som blivit sexuellt utnyttjad på något sätt har gjort något fel har du ingenting att skämmas för, även om det kan kännas så. Även om du inte känner dig redo att tala med någon i din närhet så kan du tala med en psykolog utan att någon annan behöver få reda på det.
Oväntad:

Det är vanligt att personer som har blivit utsatta för övergrepp och våldtäkt som barn har sådana tankar som du har. Därför är det viktigt att du bearbetar det ordentligt.


jo men det känns bara sämre och sämre. har aldrig mått så dåligt som jag gör just nu. är även rädd att äcklet har utsatt andra barn, förutom jag. han brukade vara barnvakt när jag var liten några enstaka gånger, men det hände inget de gånger han var barnvakt utan övergreppen skedde till stor del i hans hus när jag hälsade på där.

vet ju att han vid enstaka tillfällen sköter andras barn, men jag tror (hoppas) inte han gör nåt mot någon annan. och om jag skulle säga det till någon så skulle ju ändå ingen tro på mig, och folk skulle tro att jag bara hittat på nåt. jag anses nog som lite udda här så ingen skulle ta mig på allvar
malle:

vet ju att han vid enstaka tillfällen sköter andras barn, men jag tror (hoppas) inte han gör nåt mot någon annan. och om jag skulle säga det till någon så skulle ju ändå ingen tro på mig, och folk skulle tro att jag bara hittat på nåt. jag anses nog som lite udda här så ingen skulle ta mig på allvar


Ärligt talat så tror jag att du har fel. Jag tror inte att andra skulle tro att du bara hittade på. Synd att du känner så.

Tyvärr så finns det ju risk att han utsätter andra barn för övergrepp. Det är inte din skyldighet att stoppa det eftersom du inte ens vet om det är så, men om du är orolig så kan det vara ett bra steg i bearbetningen att anmäla honom eller berätta för någon i din familj eller släkt.
Oväntad:

Tyvärr så finns det ju risk att han utsätter andra barn för övergrepp. Det är inte din skyldighet att stoppa det eftersom du inte ens vet om det är så, men om du är orolig så kan det vara ett bra steg i bearbetningen att anmäla honom eller berätta för någon i din familj eller släkt.


jag vill VERKLIGEN HA FEL, men jag vet ju vad han är kapabel till.

men det känns som jag måste ha hjälp för snart så kommer jag att göra något dumt igen. har själv gjort något jag inte kan förlåta mig för, men måste bara få testa på det igen. hade tidigare i somras en stund med en liten pojke på campingen jag var på. jag fick in honom i husvagnen då jag lockade med godis och att han skulle få en leksak om han ville. mycket riktigt, den stackars lilla pojken följde snällt med in i husvagnen. testade att smeka han lite lätt innanför kalsongerna, men tack och lov hörde jag röster rätt nära husvagnen så jag blev rädd och slutade och skickat ut honom direkt.

sa sen direkt då resten av familjen kom tillbaka att jag mådde kasst, att jag blivit sjuk och mådde riktigt illa så vi avbröt semestern och drog hem [n]

Edit: Jag gjorde ju inget som han märkte alltså det var bara lite oskyldigt. det var inte ens meningen, det var en olycka i princip, jag är bättre än så!
malle:

men det känns som jag måste ha hjälp för snart så kommer jag att göra något dumt igen. har själv gjort något jag inte kan förlåta mig för, men måste bara få testa på det igen.


Jo, det är vanligt att personer som har blivit utsatta för övergrepp själva blir förövare. Du är väl medveten om att det där beteendet är fel. Du vet att det beror på att din släkting har skadat dig. Personer som har blivit skadade har en olycklig förmåga att själv skada andra personer. Därför är det viktigt att du bearbetar, och du behöver antagligen en del hjälp.

Det är inte skamligt att söka hjälp. Tvärt om är det starkt att be om hjälp när man inte kan hantera saker ensam.