Forumet - vad ska jag göra?

vad ska jag göra?

612 0 18
Hej. Är 16 år och har inga vänner.
Jag tänker på självmord varje dag.

Jag vill bara försvinna bort från denna värld. Och jag har kommit in på ett skit gymnasium och kan inte betyg pga mina betyg.

varje dag jag går hem från skolan tänker jag hur jag lättast kunde ta mitt liv.

Jag är dessutom jävligt ful. aldrig haft en tjej. eller kysst en tjej :(
Jag vill inte berätta för mina föräldrar eller gå till någon klinik. Men de är kanske de man måste göra.

ÄNDRAT 2011-09-07 14:33

ÄNDRAT 2011-09-07 14:33

Redigerat av timeisrunningout - det är inte tillåtet att ge tips på hur någon ska ta livet av sig.
Jolleen:

Ni kan även kommer med idere med lätta självmord.


Självmord är en permanent lösning på tillfälliga problem var det någon här som sa, tycker det är ganska sant.



Jolleen:

Jag vill inte berätta för mina föräldrar eller gå till någon klinik. Men de är kanske de man måste göra.


Ja det är det, det du känner är inte något man ska stå ut med. Du behöver hjälp.

Jolleen:

Jag är dessutom jävligt ful. aldrig haft en tjej. eller kysst en tjej :(


Det är absolut inte ovanligt.

Spana också in:

Dan_the_ironman:

Självmord är en permanent lösning på tillfälliga problem var det någon här som sa, tycker det är ganska sant.


En permanent lösning på flera tillfälliga problem.
Problemen kommer ju inte bara försvinna när jag blir vuxen?

Dan_the_ironman:

Ja det är det, det du känner är inte något man ska stå ut med. Du behöver hjälp.


Men jag hade aldrig kunnat leva med att folk tänker så om mig. Typ mina föräldrar kommer säga det till andra sen vet alla deras kompisar om de och då kommer de typ tänka "där går en misslyckad jävel, eller liknande"

Dan_the_ironman:

Det är absolut inte ovanligt.


Nej. Men det finns ju ingen lösning på problemet.
Jolleen:

Nej. Men det finns ju ingen lösning på problemet.


jo

Jolleen:

Men jag hade aldrig kunnat leva med att folk tänker så om mig. Typ mina föräldrar kommer säga det till andra sen vet alla deras kompisar om de och då kommer de typ tänka "där går en misslyckad jävel, eller liknande"


sluta nojja

Jolleen:

Problemen kommer ju inte bara försvinna när jag blir vuxen?


nej men de är inte omöjliga att klara av.
Dan_the_ironman:

problemet är att du mer eller mindre gett upp. Det är inte så svårt när man väl försöker.


Ja. Har gett upp helt på livet. har ingen livslängtan alls.

Skentrevlig:

Var precis lika stor fitta som du är nu när jag var 16. Det går över :E


Men Vissa lyckas kanske. Men det finns en stor risk att jag inte lyckas och kommer vara såhär misslyckad hela livet.

Och btw glömde skriva. Jag är helt retard. fuskade på massa prova i 7,8,9 så kan typ inte svenska/matte/engelska
Återuppta kontakten med tidigare vänner, arbetskamrater och klasskompisar.

Ett annat enkelt förslag är att bli delaktig i någon idrottsklubb eller deltaga i några kurser, där träffar du nya människor regelbundet, sannolikheten att misslyckas är minimal. Så länge du visar ett engagemang och att dem är viktiga för dig.

Du får vänner när du vågar visa att de är viktiga för dig. Det gör du genom att prioritera dem, lägga tid på dem, lyssna på dem, stötta dem, hjälpa dem och hålla aktiv kontakt med dem. Du måste visa dem att de är viktiga för dig. Då kommer du bli viktig för dem.
Jolleen:

Vad ska dem göra? de är inte direkt de hjälper mig att få mer vänner/ få en tjej? De kommer bara prata med mig så mår jag bra någon månad sen är jag tillbaka i träsket igen.


men lol det finns ju en anledning till att du varken har vänner eller tjej och den anledningen är antagligen din dåliga självkänsla och skygga personlighet...bygg upp dig själv/hitta dig själv o må bättre så blir det enklare o leva o få vänner

o det kan nog bup hjälpa dig med
Om du inte känner att du vill gå till BUP är det okej, men du behöver någon att prata med, någon som kan ge dig ett stöd. Nej, en samtalskontakt kommer inte hjälpa dig att hitta en flickvän, men han eller hon kan ge dig verktygen som krävs för en sådan uppgift. Tror du folk får partners på rullande band? När det kommer till raggningsstadiet är det självförtroende som är nyckeln. Att prata med en professionell om dina problem och dina känslor kan ge dig möjligheten att bearbeta dem ordentligt.

Vad gäller "retard"-grejen, att du har en del att ta om i skolan, det gör ingenting. Man kan alltid plugga senare i livet, nuförtiden kan man alltid skola/omskola sig, det behöver inte vara en så stor press. Alla kan inte alltid ta det i samma takt, ibland måste man hitta sin egen väg att nå fram till särskilda mål.