Forumet - Vad ska jag göra? (konflikthantering mot ett AS)

Vad ska jag göra? (konflikthantering mot ett AS)

222 0 13
Jag kan börja med att berätta lite om mig själv. Jag har alltid varit väldigt sällskapssjuk, älskar att möta nya intressanta människor. Jag är extremt social och utåtriktad, har alltid vågat tagit kontakt med människor i min omgivning och dömer ingen på förhand. Jag kan verka lite som en översittare men jag gör det på ett skämtsamt och snällt sätt mot folk som trivs i min omgivning, känner mig alltid illa till mods när jag ser någon bli illa behandlad. Har till och med varit så att jag ibland tycker för synd om människor i min närhet (att jag tänker på dem hela tiden) som blir illa behandlade. Kan även tilläggas att jag enligt mig själv och andra ser bra ut till utseende.
Till mitt problem!
Det absolut värsta jag vet är översittare och folk som tror dem är något, (inte folk med gått självförtroende utan de som ser ner på andra). Jag har alltid gjort motstånd mot dessa människor, exempel så i högstadiet hade jag i min klass den största mobbaren i skolan. Jag brukade alltid hamna mellan honom och dem mobbade, jag stod upp för dem som inte kunde stå upp för sig själva! Om ni inte redan förstått det så är jag inte direkt mobbnings material (snygg, vältränad, orädd och utåtriktad). Trots detta blev högstadiet en dålig tid för mig, jag hade kompisar men det snackades bakom min rygg och jag var inte säker på min omgivning i skolan, trots detta gav jag inte upp och det hela slutade sista veckan med ett bråk mellan mig och översittaren där jag knäckte näsbenet på honom.
I gymnasiet fick jag nya människor att stå upp för, jag gjorde min plikt och fick till och med komplimanger för det när vi gick ut (riktigt rörande när en klass kamrat tackar en för att man ställt upp utan att man behövt det). Dock satte jag mig i situationen att folk snackade bakom min rygg samt att jag ibland kände mig osäker.
Nu går jag i högskola, mobbning förekommer inte men det finns en kille. Han är av typen som ser ner på folk. Jag tål honom verkligen inte och var inte rädd att visa det för honom (vi spelar ett psykologiskt spel mot varandra). Jag har fått extremt mycket vänner här just för att jag är utåtriktad, men jag saknar mina vänner hemma då jag inte hittat några eller någon jag gillar mer än andra. Jag har helt enkelt svårt att hitta min plats. Det finns dem som jag tycker lite bättre om en andra men dem festar inte så mycket (det är viktigt att festa mycket för mig). Det finns också andra som jag gillar men inte lika mycket, dem är ”coola” festar mycket och är för det mesta roliga och trevliga. Jag skulle helst hänga med dem sistnämnda då dem stämmer bättre överens med min livsstil. MEN där hänger han Anton kan vi kalla honom. Han kör hela tiden sitt spel med påhopp konstant (snyggt dock, ingen utom jag märker det). Och jag har fått för mig att han snackar bakom min rygg och försöker få dem andra i gruppen att vända sig mot mig. Det kan vara så att jag överreagerar men jag hade i kväll svårt att somna pga detta, så jag måste göra någonting åt detta!
Vad tycker ni? Är detta nånting jag borde försöka bekämpa? Ska jag försöka sluta fred med aset? Ska jag låtsas att ingenting är fel spela dum? Nån som känner igen sig??
Kan tillägga att jag känner alla i gänget, men då jag har många kompisar (jag vill ju vara vän med alla oavsett hur tuff man är) så är han bättre kompis med dem i gänget. Dessutom vill jag få en ”bästis” saknar mina vänner hemma. (har börjat 1an i höstas)

HJÄLP!
Det verkar ju mer som att är du som är aset, du anser att folk är mer odugliga än dig och därför måste du stå upp för dem, du väljer bort vänner för att de inte festar, du vänder folk emot annat folk, du använder dig av våld istället för ett snack.. Du är hemsk, kvinna.

Spana också in:

Alabama Rocker:

Det verkar ju mer som att är du som är aset, du anser att folk är mer odugliga än dig och därför måste du stå upp för dem, du väljer bort vänner för att de inte festar, du vänder folk emot annat folk, du använder dig av våld istället för ett snack.. Du är hemsk, kvinna.


Har du ens läst vad jag skrivit? Jag kan absolut säga att jag inte vänder folk emot varandra, tvärtom jag brukar alltid försöka sträva efter sammanhållning. Hur fan tror du att man annars jag kan få mycket vänner som till och med tackar en för det man gjort?! Men den här killen tål inte mig för att jag är den jag är, så han ser ner på andra och försöker sänka mig! Angående min syn på andra människor, jag har alldrig sagt att dem är odugliga. Men om jag ser någon eller några göra ständiga påhopp och utöva mobbning mot nån så är inte jag den fega (vanliga) lilla skiten som endast står där och tittar på! Men detta betyder ju att jag faktist just ser dem som människor med kännslor och drömar, jag tål inte att se något as (ja ett as) gå över dem och krossa dem varje gång dem ses!

Så min fråga till dig blir, hur många med människor har du någonsin stöttat?? Och är det fel av mig att be om lite suport när jag nu känner mig kränkt för en gång skull??
nallarn:

Hur fan tror du att man annars jag kan få mycket vänner som till och med tackar en för det man gjort?! Men den här killen tål inte mig för att jag är den jag är, så han ser ner på andra och försöker sänka mig!



Okej, du har många vänner, påstår att du är snygg, populär, social, trevlig, står upp för de svaga m.m.. MEN, det är en kille som kan sänka dig? [confused] Det låter som att det är du som har dålig självbild i det här sammanhanget [ops]

Mitt råd är att skita i honom. Umgås med de som stärker dig istället, och sluta leka Zorro och försöka "rädda" folk som inte bett om din hjälp!