Forumet - Vad ska jag göra, livet som 18. Skola bortkastad.

Vad ska jag göra, livet som 18. Skola bortkastad.

2081 1 12

Hej, min gymnasie-gång gick åt snabeltandade tigrarnas väg! efter att ha gått om ettan 2 år, vill jag inte gå om den igen. Kommer inte klara av att gå folkhögskola och därmed efter vet jag inte vad jag vill, har varit nedstämd och haft medicin för det senaste året och nu slutat. Vill gärna ha en plan för vad jag ska göra nästa termin, jobba eller inte? skola eller inte?^^

Mvh. Johannes


Johannes2!3: snabeltandade tigrarnas väg!
Hjärta

Hmm, varför har det blivit som det blivit då? Beror det på att du mått/mår dåligt, tycker du plugg är tråkigt eller har du svårt för att förstå saker? 

Min första tanke är i alla fall att gå klart gymnasiet, för bövelen. Visst, det kanske inte är din grej, men i dagens samhälle är det ändå jäkligt viktigt att ha det på papper. Väldigt svårt att få jobb annars. Om du inte har en såndär riktig business-hjärna, får en snilleblixt och startar ett företag. Eller så är du typ proffs på nåt praktiskt. Vad vet jag. 

Spana också in:


kachin:
Hjärta

Hmm, varför har det blivit som det blivit då? Beror det på att du mått/mår dåligt, tycker du plugg är tråkigt eller har du svårt för att förstå saker? 
Har alltid haft det svårt med skolan på grund av att jag bott längre ifrån skolan osv. Sedan 7an. Hade frånvaro första 2 åren (7an 8an) men kom tillbaka i 9an när jag flyttat nära skolan och klarade mig igenom det med riktigt imponerande betyg. Började här efter gymnasium och det gick åt helvete och att gå om har jag aldrig gillat. Har inte svårt att göra några uppgifter jag får och får höga betyg, men tanken att gå i ettan igen och igen förstör mig. Och även fast jag kunnat klara det enkelt är det mentalt omöjligt.

S3ON:
Hur pass effektiv har medicinen varit?  
Första terminen gick den utmärkt, tänkte inte på att jag gått om eller det jag fått ångest osv av., dock så fick man inga betyg den terminen, andra terminen våren (denna). Gick det åt helvete och medicinen gjorde inget än att stabilisera mig. Dock kom ångesten tillbaka och tanken att jag gick i ettan förstörde mig.

S3ON:
Inte för att vara sådan, men du har schyssta kontakter då eller? Med tanke på att de med fullgjord gymnasieutbildning har svårt att få jobb även dem. 
Har Jobb utan passiv inkomst, började som intresse vid 13års ålder, sedan 15 har jag gjort det för att kunna ge mig själv något kul. Är en spel programmerar och jag och en kompis har ett företag, vi får in pengar, men dom går ut lika fort. Känner dock inte som att det är ett riktigt jobb eftersom jag sitter inne. Vill ha något praktiskt.

Johannes2!3: Har alltid haft det svårt med skolan på grund av att jag bott längre ifrån skolan osv. Sedan 7an. Hade frånvaro första 2 åren (7an 8an) men kom tillbaka i 9an när jag flyttat nära skolan och klarade mig igenom det med riktigt imponerande betyg. Började här efter gymnasium och det gick åt helvete och att gå om har jag aldrig gillat. Har inte svårt att göra några uppgifter jag får och får höga betyg, men tanken att gå i ettan igen och igen förstör mig. Och även fast jag kunnat klara det enkelt är det mentalt omöjligt.
Hmm, kan förstå att det är segt att gå om. Har du gått i ettan 2 år och ska eventuellt gå ett tredje år? om jag fattat det rätt

Utbildning är iaf oftast väldigt viktigt om du ska komma någonstans idag. 
För att söka till yrkeshögskoleutbildningar (som kan vara på 2 år, sen är du färdig att jobba) kräver gymnasiekompetens _eller_ "kommunal vuxenutbildning" (komvux) (läste jag här: http://www.lernia.se/Utbildning/Utbildningstyper/Yrkeshogskola-KYYh/Behorighet-till-yrkeshogskolan1/)

Så ja, komvux kanske är något för dig?
Förstår inte riktigt varför du säger "folkhögskola är inget för mig"..
Du verkar ju inte ha det så svårt för uppgifter? Om du börjar på en vuxenutbildning så är det ju ingen som bryr sig om din ålder. Ingen som bryr sig hur många gånger du gått om ettan. Kan tänka mig det är jobbigt när du går där på gymnasiet, men plugga någon annan stans borde väl vara helt okej?

Johannes2!3: Gick det åt helvete och medicinen gjorde inget än att stabilisera mig. Dock kom ångesten tillbaka och tanken att jag gick i ettan förstörde mig.
Är ju sådär med droger och narkotikaklassade läkemedel.. Nu vet jag förvisso inte exakt vad det var för något som du gick på.. Men jag kan tänka mig att någon form av tolerans byggs upp och att detta kräver mer utav själva medicinen för att verkan skall vara den samma..
 
Johannes2!3: Är en spel programmerar och jag och en kompis har ett företag, vi får in pengar, men dom går ut lika fort. Känner dock inte som att det är ett riktigt jobb eftersom jag sitter inne. Vill ha något praktiskt.
Det var som fan! 
Ja, alltså med detta på ditt CV tror jag definitivt att chansen är större!! Nämner du inget om ångesten och sådär så bör det ju kunna gå vägen för dig! 


Johannes2!3: jobba eller inte? skola eller inte?^^
Valet är ditt, vad känner du mest för!?

Johannes2!3:
Har Jobb utan passiv inkomst, började som intresse vid 13års ålder, sedan 15 har jag gjort det för att kunna ge mig själv något kul. Är en spel programmerar och jag och en kompis har ett företag, vi får in pengar, men dom går ut lika fort. Känner dock inte som att det är ett riktigt jobb eftersom jag sitter inne. Vill ha något praktiskt.
försök övertala DICE att anställa dig jag skojar inte visa de dina spel för DICE. Skolan är inte för alla.

Tack för era kommentarer, och har fått några frågeställningar i huvudet mitt. Tror dock att mitt arbetsliv kommer inkludera programmering. Ska nog söka jobb till olika företag, det kommer inte vara lätt men har inget annat val än att försöka vidare. Skolan kan jag fixa när jag börjar må bättre. Och kan troligtvis göra tester istället för att gå 3 år. Allt kommer säkerligen inte gå på en tag, men har som sagt inget annat att ange min tid på, så får väl gå med det som blir lättast för tillfället.

Mvh. Johannes