Forumet - Vad ska jag göra med migsjälv? Hjälp

Vad ska jag göra med migsjälv? Hjälp

259 1 4
Hej.
Snälla orka läs och hjälp mig.
Jag ska försöka mig på lite kognitiv "psykologi" här. Det är bäst att facea problemet.
Jag är överviktig och det börjar gå över sin gräns. Jag har alltid varit lite mullig men för snart tre år sedan tog jag tag i migsjälv och gick ner så att jag nästan blev lite för smal, men det var lagom. Jag hann sluta innan det gick för långt. Jag vägde 60 kg på 174 cm, en helt okej siffra. 

Men sen sprack det. Jag tror att det började med att jag såg att äta som "en guldkant i vardagen". Så jag började med det. Jag kommer ihåg att när jag var helt inne i min lite halvstabila period så åt mina vänner en tårta som jag absolut inte kunde tillåta migsjälv att äta, men jag kollade på den och då slog tanken mig: Oj vad nice det skulle vara att ligga hemma i min säng och bara vräka i mig dendär tårtan. 

Sådana tankar fick igång det. Det började med att jag tillät migsjälv små portioner av godsaker. Men sen kunde jag aldrig bli nöjd. Jag ville att det skulle vara "guldkant" och det blir det ju inte om man inte är nöjd. men jag blev aldrig nöjd. 

Det spårade ur, och jag började jojo-banta. Jag gick upp all min vikt, och går nu, tre år senare, fortfarande upp i vikt. Jag hetsäter. Jag hatar migsjälv. Jag får panikattacker. 

Jag är ganska söt ändå, och jag bryr mig mycket om hur jag ser ut på ett sätt. Jag har många kompisar och är rätt "populär" (om man får säga så, ni fattar vad jag menar. Jag är inte mobbad). Problemet är, att jag har typ omvänd anorexia. Jag kollar mig i spegeln och ba: Fan vad snygg jag är, jag är ju inte tjock. Vad bra tänker ni. NEJ det är inte bra, det börjar bli farligt för min hälsa. Jag har inte vågat titta på en v på två år men jag tror att jag väger runt 120 kg just nu. Det tror min familj också. Jag kan snart inte ha vanliga kläder. Jag är verkligen tjock, och ibland kollar jag mig i spegeln och då ser jag det. Men jag tänker hela tiden "detdär löser jag sen". Sen panikäter jag någonting för att dämpa ångesten. Jag är överviktig, det är inte någonting jag fått för mig. Jag har bristningar överallt, jag har celluliter och jag går upp så extremt mycket i vikt. Varje mogon vaknar jag och tänker: Nä, idag börjar jag. idag blir det skillnad. MEN DET HÄNDER ALDRIG för sen blir jag sugen på en bulle i skolan och då lixom går min hjärna blank och så ser jag migsjälv som världens snygging. Jag unviker speglar, jag undviker allt. Och det är det som är problemet. Men sen ibland så bestämmer jag mig för att Nä nu jävlar. så håller det i MAX 3 veckor, oftast bara i en dag, och sen börjar allt om igen. Efter tre veckor så tänker jag "Äh, jag är ju ändå fett snygg".

I dont mind att vara tjock. Men när det börjar bli farligt för min hälsa så mindar jag faktiskt. och nu är det farligt. Jag vill väga iallafall 70 kg. VAD SKA JAG GÖRA????

Inga kommentarer

Tråden har 4 svar. Sortera efter:
Det är svårt att sluta om du fortfarande ser att vräka en tårta är en "guldkant". Att vräka en tårta är riktigt sjukt..Jag har själv varit där, vräker och vräker massa mat. Men en dag förstod jag att det inte fungerade i längden. Det är inte så jävla gott att tillåta sig äta brutala mängder mat. Ångesten dämpas bara för studnden!
 En hel gräddtårta är många gånger mer än hela ditt dagsbehov.  Du borde prata med någon.. Få ett kostschema som passar, gå ner i vikt behöver inte vara "så tråkigt" ett sådant schema kan innehålla en kanelbulle etc på eftermiddagen! Lycka till.

Spana också in:

Jag tror du möjligen kan ha en ätstörning, själv så kan jag äta jättemycket och jag går inte upp i vikt, det är orättvist då andra går lättare upp i vikt än vad jag gör men jag ska också börja äta mindre. Jag har rätt feta kinder och är super lite överviktig. Jag vill gå mer mest för att slippa kinderna och inte ha så mycket mage, jag har också bristningar.

Sök hjälp för det här eller så bestämmer du dig för att inte äta när du har ångest och inte ta den där bullen och att du inte äter all den där maten.
Det är bra att du åtminstoen förut tänkte på din vikt men nu är det dags igen. Jag tror på att du kan det, det är bara att bestämma sig för det är bara Du som kan ändra på det här beteendet.

Jag känner en sig som har bulemi, hon är normalviktig dock som är bra. Dock så vill hon vara smal som en riktigt underviktig anorektiker. Hon får ångest efter att hon har ätit, du har typ tvärt om.

Vad du bör göra är att tänka på vad du äter, äta mindre. Annars så kan du pröva 5:2 dieten du äter 600kalorier två dagar i veckan måndagar och torsdagar t.ex. sen så kan du äta vad du vill till helgen. Inte hur mycket som helst men en lagom mycket. Jag vet inte hur bra smältförmåga din mage har, om man har bra så matsmältning så kan man äta mera (än normalt) utan att det blir ett problem.

Jag finns här om du mot förmodan vill prata om detta, jag har full förståelse för att du äter mycket mat. Det är såååå oerhört svårt att välja bort att äta god mat och sötsaker!