Forumet - Vad ska jag göra nu ?

Vad ska jag göra nu ?

77 0 8
För ca 5/6 veckor sedan kastades jag ur ett förhållande med min dåvarande pojkvän, vi hade varit tillsammans i 14 månader och sen bara utan förvarning gjorde han slut. Han betydde allt för mig. Jag visste inte vad ja skulle ta vägen, vad skulle ja göra nu ? jag visste inte ens varför han gjort slut.

Ungefär två veckor gick, eftersom att vi har samma omgängeskrets så hörde jag att han festade runt varje helg, hade legat och hånglat en hel del. Dessutom ville jag så gärna träffa honom, hoppades nog på att vi kunde bli tillsammans igen.. Men han bara stötte bort mig, fick inte ens svar på sms.

(Eftersom att ni antagligen inte vet så är det bra att ja berättar, mitt ex har gjort såhär innan, sagt att han varit osäker, gjort slut och sen har vi blivit tillsammans igen, han har gjort de ca 3/4 gånger, jag kanske e dum som tog tillbaka honom, men han var verkligen min stora kärlek)

Såklart gjorde detta ont, jag var ledsen i flera veckor innan ja tog kontakt med en gammal kompis till mitt ex. Jag hade snackat med honom innan och han hjälpte mig ur sorgen, de var och är inget mellan oss, vi bara snackade om allt och han fick mig på så sjukt mycket bättre humör. Jag var fortfarande ledsen, men ja grät mig inte längre till sömns varje natt.
Någon vecka senare började skolan, vi skulle gå på samma skola, så ja var livrädd att träffa honom, jag ville inte se honom. Jag var säker på att ja inte ville ha honom tillbaka och ja hade börjat umgås med andra kompisar som ja kände mig mycket säkrare med.

Men,
där vet jag inte vad som hände, dagarna gick, såg honom ibland, vi hälsade, kanske en kram.
Sen bara en kväll förra veckan stod han utanför min dörr. Bara sådär, vi hade bara snackat lite och han sa att han var ledsen för allt osv, men inget om att han skulle komma förbi.
Minns knappt något från den kvällen, bara att båda grät en hel del, vi höll varandras händer(utan någon andledning alls) och förklarade allt för varandra, han sa att orsaken till att han gjort slut var att han hade tänkt på självmord och ville inte såra mig mer, han hade skrivit breven, stått där på kanten, tittat ner.. och insett att han fortfarande älskade mig och tänkt och hoppats att 'vi' fortfarande hade en chans. Han sa att han älskade mig och att han saknat mig och allt, visste inte vad ja skulle svara, blev bara så ledsen och besviken, på att han inte sagt något tidigare eller tyckt att ja kunnat hjälpa honom. Allt han sa vad att han inte bryr sig om ngn annan än mig och att han inte orkade med sig själv längre.

Från att varit så säker bara en vecka innan, till att bli så osäker och börja gråta varje kväll igen , trodde jag aldrig om mig själv. Jag vet inte ens om jag tycker om honom alls eller jag fortfarande älskar honom. Det han sa vände bara uppochner på allt.

Fredagen satt vi hemma hos honom och snackade om allt, båda var ledsna igen men vi tycktes komma överrens och han försökte typ få mig att tycka synd om honom vilket störde mig.

När han, bara för någon dag sedan kom hit, allting kändes okej, vi hade snackat mer om allt och ja trodde det var lugnt igen. Pluggade vi tillsammans, sen på något sätt när jag följde honom till bussen, kysstes vi..

Är helt förvirrad över mina egna känslor, har snackat med många av mina kompisar om det här och alla säger att ja e en idiot om ja tar tillbaka honom nu, att jag skiner på ett annat sätt utan honom, att ja bryr mig alldeles för mycket om honom osv.
Men grejen är att jag inte vet hur jag känner själv, jag tycker om honom jätte mycket men samtidigt vill jag inte bli sårad en gång till, såsom många gånger förut.[shake]

Snälla, kan någon som tänker klart ge något tips på om ja ska dissa honom och försöka gå vidare iallafall, eller om ja ska ta tillbaka honom, igen?

Spana också in:

Grief:

Din expojkvän borde dock skaffa hjälp för sina självmordstankar


enda dealen är att han inte tycker att han har någon annan än mig att vända sig till när det gäller något alls, så jag e den han pratar med när han har det svårt, vilket leder till att jag tillslut också mår dåligt. de känns bra att han känner att han kan prata med mig, men ja kan inte ta emot hur mycket som helst.
Han säger bara att han inte bryr sig om några av hans vänner, att även om dom bryr sig om honom så skiter han i dom.



Macktorsken:

Var hårdare. Sätt gränser.


hur menar du, ?